Utbildningschef Warström konstaterar att en förhöjd allvarsgrad märks hos en majoritet av de som nu gör värnplikt.
Turbulensen som Rysslands krig i Ukraina medfört gör att allt fler hyser en vilja att vara redo för insatser i Sveriges försvar.
– Ja, många av dem intygar att det här känns viktigt för dem, berättar Patrik Warström.
Vid denna veckas begynnelse avslutades “Kompaniövning 1”, som alltså är Dalregementets första stora dito för 2023.
Tidningen slår följe med en återetablerad och framtidsriktad militär helhet och bjuds inblick i realistiska stridsscenarion.
Den sex dagar långa övningen är lokaliserad till skjutfältet Myckelmyra-Finnbo och Försvarsmaktens områden i skogarna ovan Lugnet och kasernen på Högbo.
I sistnämnda inrättning har på kort tid skapats fullvärdiga boplatser och arbetsytor för värnpliktiga och medarbetare vid regemetentet. Man förfogar likt tidigare också över lokaler och verksamhet på Dalregementets område närmare Falu centrum.
Patrik ser positivt på Högbo-kasernens egenskaper och hur snabbt det hela tagit form.
– Om man betänker att det för bara ett år sedan var en byggzon här så är det ett otroligt kliv till hur det ser ut i dag.
– Mycket har hänt på kort tid och många har gjort det väldigt bra. Våra medarbetare jobbar både enskilt och i grupp för att driva det här och genomföra regementets uppgifter på ett bra sätt.
Han berör det nya regementet som är beräknat att om några år nå byggstart på Myran-området.
– Det ligger alltjämt en bit fram i tiden, men blir givetvis ett lyft för Dalregementet. I detta ämne sitter även Fortifikationsverket och kommunen på planering och detaljer.
– Om den fysiska omfattningen kan dock sägas att området ger oss möjlighet att växa över tid. Om så skulle behövas kan sannolikt fler byggnader uppföras allt eftersom, och på så vis tar man höjd för framtiden, förklarar Patrik varpå han ger en kompletterande rundvandring i kasernen.
Utbildningschefen förevisar bland annat klassiskt utformade sovsalar med våningssängar och en kulinariskt välkalibrerad matsal med fräscha köksytor.
– I nuläget vistas här på Högbo 129 värnpliktiga och cirka 30 befäl, upplyser han.
Från kasernvärmen görs sedan resan ut i skogarna och en verklighet som ser soldater inbegripna med lunch och kraftsamling inför nästa övningsmoment.
Denna dag står frystorkat krubb på fältmenyn, och militärrestaurangens ljuva arom av pannkakor är blott en avlägsen hägring för plutonerna på plats.
Den påsförpackade födan inmundigas emellertid med till synes muntra miner och bygger resurskapital för vad som komma skall.
Patrik Warström förklarar själva övningsstrukturen i storlek och metod.
– Kompaniet är organiserat i fyra skytteplutoner med 30–35 soldater i varje. Varje pluton har plutonsbefäl som gör 15 månaders befälsutbildning. Gruppbefälen å sin sida gör 12 månader och soldatutbildningen omfattar 10 månader.
I den fas soldaterna nu befinner sig har grundläggande kunskaper säkrats och man har avancerat en bra bit framåt i utbildningens taktiska upplägg.
Warström förtäljer att övningen har stridsinriktning, vilket innebär att soldaterna praktiserar verklighetstrogna situationer utifrån flera händelseförlopp.
– Plutonerna övar samordnat på stridsuppgifter och ligger ute i fält under sex dygn. Framför allt är det tre moment som är i fokus.
Han fortsätter:
– Soldaterna tränar sig i att ta terräng, vilket betyder framåtrörelse och att skjuta mot fienden. Nästa inslag är den defensiva del som innebär att försvara terrängen. Som tredje moment övar vi även på eldöverfall. Detta kan på civilspråk liknas vid att ligga i bakhåll, förklarar Dalregementets utbildningschef.
Stridsvapen som ingår i Kompaniövning 1 är:
▪ Kulspruta
▪ Automatkarbin
▪ Granatgevär
▪ Pansarskott
– Pansarskotten är av typen Pansarskott 86, vilket Sverige stöttat Ukrainas militär med i kriget mot Ryssland, inflikar Patrik Warström.
De vinterrustade soldaterna rör sig lika vaket som hemtamt i det skogsdraperade området som tjänar som tillfälligt läger. I platsens mitt återfinns även den splitterskyddade Bandvagn 309 gömd under årstidsanpassad kamouflage.
Plutonsbefälen Hampus Ehrengren och Filip Hejersson lassar in de sista tuggorna föda innan nästa laddade led i fält väntar.
– Då är det återsamling och sedan stridsövning, berättar Hampus och konstaterar att de första 1–2 dygnen ute i terrängen oftast är mest fysiskt kännbara.
Han fortsätter:
– Som plutonsbefäl gör vi fem månader längre utbildning än soldaterna, och tanken är att vi steg för steg i allt högre grad ska leda våra plutoner och ha huvudansvaret för dem, utvecklar han.
Ehrengren och Hejersson, båda i fjärde pluton, betonar vikten av mat och sömn under omständigheter som dessa.
– Det är extremt viktigt, konstaterar Ehrengren och meddelar att han hyser planer att stega vidare i det militära ämbetet även efter fullgjord värnplikt.
– Ja, jag överväger att fortsätta och det blir i så fall på officersutbildningen vid Karlberg i Stockholm.
Hampus Ehrengren vittnar om hur ett internationellt skakigt nuläge gör sig påmint.
– Det finns absolut lite i bakhuvudet. Här ute i fält är det fullt fokus och man är så uppe i det man gör.
– Tillbaka på Högbo och om kvällarna kan dock tankarna vandra kring vad som nu pågår i omvärlden, berättar han.
Det lågmälda surret i skogsgläntan bryts av den meriterade Kapten Mats Hillerströms barska stämma.
– Tre minuter kvar!
Tempot ökar betänkligt när matbestyr städas undan, utrustning och vapen granskas och samtliga soldater kort därefter står redo i återsamling.
Efter unison laddning av vapen drar man som välkoordinerad, synkad enhet längre in i skog och mark för stridsövning.
Skottsalvorna ekar bland träden när skytteplutonerna riktar skarp eld mot artificiella fiendeformationer liknande den “mur” som bildas av fotbollsspelare inför motståndarlagets frispark. Dessa manövreras av befäl som via långa rep snabbt reser de kroppsgestaltande plakaten.
Order ropas ut på strategiska stridsmanér och plutonerna tar planenligt terräng och rör sig metodiskt framåt.
Patrik Warström reflekterar en stund senare över vad som exekverats med bravur och vad som kan finslipas ytterligare.
– De gör många moment väldigt bra. Det handlar om vissa detaljer där det brister lite, exempelvis vilken skjutposition man intar samtidigt som man själv utgör så liten måltavla som möjligt, illustrerar utbildningschefen.
Han tydliggör att övningen även innehåller omfattande procedurer och övningsaspekter rörande de militärfordon som nyttjas.
– Soldaterna ska kunna genomföra en fordonsmarsch, och det kräver att man är välorganiserad. I en mindre karavan med fordon som dessa är det inte bara att åka till macken och tanka, exemplifierar Warström med ett snett leende.
Vad som inleds med att rigga, packa och lasta avslutas sedermera av tillsyn och vård av vapen, utrustning och fordon.
Patrik Warström sammanfattar nära kärnan i årets första stora kompaniövning.
– Det handlar om att göra övningen scenariolik verkligheten, och soldaterna har därför även bevakningsuppgifter nattetid. Vi tränar för strid och det är viktigt att det är så realistiskt som möjligt.
Kompaniövning 1 i närbild:
