Från blygsamt kok till etablerad aktör: "Allt annat än glamouröst"
INGVALSBENNING En efter en passerar locklösa burkar på rullbandet i en produktion som är lika fascinerande att se och studera som en tomteverkstad. I knappt 25 år har de bryggt öl på Oppigårds bryggeri där temperaturer, tid och råvaror slås samman för att fraktas ut till hela Sverige och nu står bryggeriet mitt i högsäsongen.
Det började med ett genuint intresse och en rad misslyckade bryggningar hemma i köket för Björn Falkeström. Intresset började glöda och bryggeriutrustningen växte – och växte. I mitten på 1990-talet sattes spaden i jorden för den första bryggeribyggnaden. Och under åren har flera tillbyggnader skett.
– Sen hade vi inte plats för mer. Tomten tog slut, säger Sylvia Falkeström, som i dag har titeln "besöksansvarig" tryckt på visitkortet.
I lokalerna för besökare finns också brygghuset där grunden för ölet produceras. När tidningen är på plats är det högtryck inför högsäsongen: den svenska sommaren och industrisemestern. På lönelistan finns 18 anställda.
– Det är allt utom jäsningen som görs här. Det är den "heta" sidan. Kokningen är viktig för det sker också en sterilisering.
Dagens bryggning ska kylas och sen ska ölet pumpas genom rören som löper längs taket. Det finns tre brygghus på området och i tankhallen står Peter Rauhofer för att ta emot det som levereras från kylningen.
– Det är här det tar tid, fortsätter Sylvia. Här sker jäsning, lagring och filtrering. Så om ungefär tre veckor har det jäst klart. Smaken måste sätta sig och mogna.
Att ölbryggning är en vetenskap blir påtagligt i Oppigårds lokaler. Sylvia lyfter fram detaljer om mognad, jäsning och hantering och skulle kunna prata hela dagen om bryggningens ädla konst.
Det första året bryggdes 8 000 liter på Oppigårds och i dag är det ett stort bryggeri bland de små. Totalt finns det cirka 400 bryggerier i Sverige.
– Det fanns färre än 30 bryggerier i hela landet när vi började. När det var som minst i Sverige fanns det sex eller sju. Men längre tillbaka i historien så var det lika många som i dag. Då fanns det på alla orter och det bryggdes mycket svagdricka och läsk.
Mellan 2014-2017 byggdes det stora brygghuset. Här jobbar bland annat Joel Fowelin som tar hand om ölet som bryggs. Han är skåningen som faktiskt "hamnade" på Oppigårds.
– Jag är mest i tankhallen och tar hand om ölet som jäser och sen ska den vidare för förädling genom filtrering och centrifugering, säger Joel. Sen ser vi hur jäsningen ligger till och vi tar prover för det under hela processen och kollar temperaturer och tryck. Sen är det dags för tappning.
Joakim Forslund bor i Falun och studerar via en vuxenutbildning i Ludvika för att bli bryggtekniker. Han gör praktik på Oppigårds och har ett gediget bryggningsintresse.
– Jag har nog bryggt hemma sedan sex år och tycker att det är jätteintressant. Jag vill lära mig mer, vad är nästa steg i en bryggning och hur är det på ett bryggeri? Efter utbildningen så blir jag helt enkelt bryggtekniker och då kan jag jobba i vilken del som helst på ett bryggeri. Utbildningen är bred och är på ett och ett halvt år och det är riksintag, säger Joakim och berättar att han tidigare arbetat som steriltekniker på Falu lasarett.
– Det är också en specialistutbildning så jag är arbetsskadad när det kommer till rengöring. Men även på ett bryggeri ska det vara extremt rent, säger Joakim.
– Ungefär 50 procent av arbetet på bryggeri handlar om att städa, säger Sylvia och skrattar. Det är allt annat än glamoröst att jobba på ett bryggeri. Öl har två fiender: bakterier och syre. Syret bryter ner smakerna.
"Man önskar att det var ett självspelande piano, men det är det inte"
Och smaker är ett ständigt experiment. I år finns en ny smak på marknaden; Cherry Sour, som Sylvia beskriver som trevlig och annorlunda.
– Den råvara vi använder mest i produktionen är ju så klart vatten och vi hämtar det från egen brunn där vi har mjukare vatten än resten av Hedemora. Och vi har vårt eget reningsverk och var fjortonde dag får vi skicka vattenprover för analys. Jästen blir jordförbättring ute på odlingsfälten och malten blir foder till kor.
Att expandera företaget är ingen tanke som finns i dag. Sylvia poängterar att dagens utmaning generellt är att utveckla och behålla det man har.
– Man önskar att det var ett självspelande piano, men det är det inte. Men att utveckla nya produkter är ju fullt möjligt och roligt att göra.
Från och med den 1 juni är matkravet för servering av alkohol avskaffat. Sylvia Falkeström säger att det underlättar verksamheten.
– Då får man ansöka om ett serveringstillstånd för att kunna erbjuda dryck utan matmeny. Vi kommer att erbjuda en mindre meny och fördelen är ju att det blir mindre matsvinn. Jag tror att det kommer öppna fler ställen också, det blir fler alternativ för mindre aktörer.
Senaste numret av Lokalt i
