Saaf startades 2023 men har hittills inte haft en egen lokal, men nu har Avesta kommun erbjudit klubben att hyra en röd liten stuga, knappt fem kilometer från Avesta centrum.
– Vi ska stabilisera oss här och locka till oss nytt folk. Vi vill växa som klubb, vi välkomnar barn och ungdomar, men även föräldrar och far- och morföräldrar, säger Anders Svensson, som är firmatecknare, tränare och den som startat klubben.
I byggnaden som Saaf hyr, huserar även ett gäng pensionärer som spelar pingis två dagar i veckan. Aktiviteterna kommer dock inte att krocka då de ligger på olika dagar i veckan.
– Vi har träningar på onsdagar mellan klockan 18.30 och 20.30 och på lördagar mellan klockan 12.00 och 14.00, säger Anders.
Onsdagskvällarna är initialt mest avsedda för seniorer, medan lördagsträningen riktar sig mot barn, ungdomar och även rullstolsburna.
– Vi har bord som vi kan bygga om så att de blir lägre så du kommer under med en rullstol.
Anders Svensson berättar att det kommer att finnas tränare på plats vid varje tillfälle. Denne håller i ett träningspass med uppvärmning.
– Som armbrytare ska du var stark i hela kroppen. Det är jätteviktigt att du är stark i bålen och även i benen så du står stadigt. Det engelska ordet för armbrytning är armwrestling. Det passar egentligen bättre för det här är egentligen mer brottning på bordet.
I nuläget har Saaf endast 13 medlemmar, men i och med den nya lokalen hoppas klubben på att fler ska få upp intresset.
– Det är en vit fläck här – Avesta och Sala har ingen armbrytarklubb. Därför tar vi både Sala och Avesta med i namnet, säger Anders och pekar på sin klubbtröja som är röd och blå med en Dalahäst och en gruvhacka på.
Loggan är designad av Carl Seijbold.
– Signifikant för Sala är ju silvergruvan och när man passerar Avesta på riksväg 70 är det den stora Dalahästen man ser. Därför har vi valt den här loggan.
Anders har själv hållit på med armbrytning i över 15 år och har bland annat vunnit åtta SM-guld och ett VM-brons. Han säger att han är på nedgång, men ändå ska han tävla i SM i Luleå under SM-veckan i slutet av mars.
– Det finns fysiologiska lagar. Jag är 54 år och det är svårt att utveckla fler muskler, men med min erfarenhet kan jag fortfarande vara med och slåss mot många.
Vad är grejen med armbrytning?
– Det är en bra gemenskap. När du står vid bordet kommer du så här nära, säger Anders och placerar sin näsa, bara två centimeter från min.
– Du kommer så nära så du kan inte ha distans. Därför är armbrytare väldigt vänliga, det är en väldigt familjär sport.
Är inte armbrytning lite gammeldags, samtidigt som det ligger i tiden?
– Det är det genuina. Armbrytning är inte så stor som hockey och fotboll, vi är uppåt 45 klubbar i Sverige. När jag började var det runt 20 klubbar och nu är det uppåt 45, så sporten växer men den växer långsamt.
Varför ska man syssla med armbrytning?
– Det är en bra sport för många barn och ungdomar som inte passar in i lagsporterna. Här har du gemenskapen men det är fortfarande en individuell sport. Armbrytning kan du träna från 8/9 års ålder tills du blir 70 år ungefär. Den är både för barn och pensionärer.
Sporten armbrytning kom till Sverige i början 1980-talet och 1987 bildades Svenska Armsportförbundet.
Numera ingår Svenska Armsportförbundet i Riksidrottsförbundet och är sedan 2017 ett underförbund till Svenska Budo- och Kampsportsförbundet.
