ANNONS

Myggforskare Jenny Hesson studerar myggen som finns i Nedre Dalälvsområdet.
Foto: Privat

Allmänheten hjälper myggforskare i projekt

AVESTA. Forskningen om mygg i Nedre Dalälvsområdet pågår och myggforskare Jenny Hesson har tagit hjälp av allmänheten i sitt projekt. – Projektet är igång och vi har klart med personer som ska hjälpa oss. I mitt arbete handlar det om att kunna artbestämma myggen, säger Jenny Hesson.

Myggplågan i områdena runt Nedre Dalälven ledde till en lyckad bekämpning av översvämningsmygg för 20 år sedan.
Men det finns runt 50 myggarter som kräver olika strategier och det är bland annat det som Jenny Hessons forskning handlar om.
– Jag är en relativt nyförvärvad forskningskoppling med delad tjänst med Uppsala universitet. Idén för i sommar är att ta hjälp av allmänheten som ska samla in äggflottar, säger Jenny och fortsätter:
– Äggflottar ser ut som en liten kanot, därav namnet, och det är en samling av ägg som läggs av vissa arter av mygg.
Nu har flera intresseanmälningar kommit in och Jenny berättar att personerna får hem ett litet kit med rör där de kan stoppa ner äggflottarna.

Varje deltagare bestämmer själv hur mycket tid man vill lägga ner och ett par minuter då och då under sommaren är tillräckligt. I slutet av sommaren samlas allt ihop och sedan tittar Jenny på äggens DNA i labbet för att se vilken myggart det rör sig om.
– Det är intressant eftersom de här arterna kan sprida ett virus som kan ge Ockelbosjukan och det behöver vi lära oss mer om. Det är ingen anmälningspliktig sjukdom så det saknas mycket information om antalet fall och var de finns.
Jenny Hesson berättar att det de vet säkert är att myggen bär på viruset och att fåglar i området har antikroppar som är ett tecken på att de haft infektionen.
– Så det är myggen som sprider viruset till fåglar men det kan även smitta människor.
Jenny Hesson har jobbat för biologisk myggkontroll tidigare och 2008 hade hon sitt första år ute i fält.
– Men det handlar om en annan myggart. Nu vill vi veta mer om andra arter och det ska bli spännande att studera resultatet i det här projektet, säger Jenny Hesson.

Ockelbosjukan
Utbredningen av Ockelbosjukan i Sverige är i stort sett begränsad till Dalarna och södra Norrland.
Inom ungefär samma breddgrader är sjukdomen (under annat namn) rapporterad från Finland och Ryssland.
Sjukdomsfallen uppträder framför allt under sensommar och tidig höst och drabbar nästan enbart vuxna personer.
Människan smittas via bett av infekterade myggor av släktena Aedes och Culiseta.
Sjukdomen smittar inte från person till person. Fåglar anses vara den egentliga smittkällan.
Inkubationstiden är kort, ofta anges den vara tolv till 36 timmar.
De patienter som söker sjukvård besväras framför allt av ledsmärtor, och det är huvudsakligen lederna i händer och fötter som är drabbade.
Till sjukdomsbilden hör också ett icke kliande hudutslag samt varierande grad av feber. Många personer smittas sannolikt utan att få utslag eller bli sjuka.
Sjukdomen läker utan behandling, men cirka 20 procent av patienterna som utvecklat symtom kan ha kvarvarande ledbesvär under flera år.

Gott resultat
Stickmyggmängderna i tidigare hårt drabbade Österfärnebo har minskat från outhärdliga
23 000 stickmyggor per CDC-fälla och natt under sommaren 2000 till maximalt 490 stycken per fälla och natt under de fem senaste åren. Målsättningen om mindre än 500 stickmyggor per CDC-fälla och natt har därmed uppnåtts med råge.
Bekämpningen av översvämningsmyggor med VectoBac G har gett låga stickmyggmängder generellt, även under översvämningsåren 2008, 2009, 2010, 2012, 2015, 2018 och 2021. Våren 2018 var flödet i Dalälven i paritet med sommaren 2000, men stickmyggmängderna var betydligt lägre tack vare bekämpningen. Det finns också torra år utan vår- eller sommaröversvämningar, till exempel 2011 och 2013, och ingen bekämpning behövdes då.

Källa: mygg.se

Biologiskt bekämpningsmedel
Bekämpning av översvämningsmyggor genomförs med det biologiska bekämpningsmedlet VectoBac G® som är riktat mot larverna och sprids med helikopter. För att få använda bekämpningsmedlet krävs årligen en mängd tillstånd och dispenser från olika myndigheter samt från varje enskild markägare. De sökta ramområdena för åren 2020 till 2022 omfattar totalt 12 543 hektar varav 699 hektar i Avesta kommun. Övriga kommuner är Sandviken, Gävle, Heby, Tierp och Älvkarleby.
Källa: mygg.se

Facebook

ANNONS

ANNONS