Folkhälsoenkäten är ett betydelsefullt verktyg i syfte att skapa en bättre livsmiljö i länet och landet.
Resultatet ger ett tvärsnitt av hur Dalarnas befolkning upplever sin hälsa och livsvillkor.
Insamlade data granskas och utvärderas av Junia Joffer och Johan Hallberg som är samhällsmedicinsk läkare vid Region Dalarna och arbetar med folkhälsofrågor och genomförandet av Agenda 2030.
– Det är värdefullt för att kunna skapa oss en bild av hur människor mår. Det är också bra att kunna bryta ned data på olika delar av kommunen för att se var vi behöver göra riktade insatser, berättar Joffer.
Hon fortsätter:
– Hög svarsfrekvens är väldigt önskvärt, då kan vi lita på siffrorna på ett annat sätt. 40 000 slumpmässigt utvalda personer i Dalarna har fått enkäten, och i nuläget har 27-30 procent skickat in besvarade enkäter. Det är lägre än vi hoppats på, säger Junia och tillägger att motsvarande siffror för exempelvis Gotland och Östergötland i dagsläget är cirka sju procent högre.
Ordinarie intervall för folkhälsoenkäten är vartannat år. Dalarna är ett av fem län som nu valt att göra ett tilläggsurval. För Dalarnas del har det bland annat att göra med ett mönster som kunnat skönjas i enkäter utförda mellan 2014 och 2021.
Och detta av oroande karaktär.
– Under denna period märks att rädslan för att bli överfallen utomhus har ökat. Detta är ett av de områden där vi vill se vad som hänt sedan senast, säger Junia.
Förra gången ett tilläggsurval av folkhälsoenkäten utfördes var 2021, och då till följd av pandemins intåg.
Den nu aktuella enkäten skickades ut den 13 februari, och tiden för att besvara denna löper ut i mitten av maj.
Rubriken är “Hälsa på lika villkor”.
Joffer utvecklar:
– Förutom en bild av hur befolkningen mår får vi också insikt i hur förutsättningarna för hälsa förändras över tid. Därför är det värt att poängtera vikten av att så många som möjligt tar sig tid att svara.
– Jag är väl medveten om att det är mycket i tillvaron som kräver uppmärksamhet, att det kan vara svårt att finna bra läge att sätta sig med en sak som detta. Men det är till gagn för både en själv som individ och dalfolket i stort, fortsätter en välmenande
Junia som utöver rollen som analytiker även är utredare och medicine doktor i folkhälsovetenskap.
Hon betonar vikten av att individer nu kan ge just sin syn på saker och ting. Att den insamlade datan genererar kunskaps- och beslutsunderlag för vad som är viktigt att jobba med, som kan ge positiva förändringar i länet.
Den röda tråden i sammanhanget är bredd, såväl på ett mänskligt som geografiskt plan.
– Ja, vi tittar inte bara närmare på att vissa upplever ökad rädsla för att gå ut, vi ser mönster i ålder, kön, socioekonomiska förutsättningar, geografisk hemvist och mycket annat.
– Det här omfattar hela livet. Ens livsvillkor, tillit, socialt stöd, har man någon att dela känslor med? Vi har sett att förutom eskalerande oro så har även ängslan och sömnproblemen tilltagit, utvecklar Junia.
Målgruppen för enkäten är från 16 år och uppåt. Äldre individer sägs uppvisa en något högre svarsbenägenhet.
Junia Joffer informerar att enkäten är ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten, landets regioner och Statistiska Centralbyrån (SCB).
I dagsläget finns den tillgänglig på svenska och engelska. Region Dalarna har tagit fram grundläggande information om enkäten på somaliska, arabiska, tigrinja, persiska och kurmanji, men dock inte på enkäten som helhet som ju tas fram av Folkhälsomyndigheten. Hon hoppas att detta språkliga gap framöver ska komma att överbryggas. Den som ej har kunskaper i svenska eller engelska kan gärna ta hjälp av en vän eller närstående med att läsa frågorna.
– Kan eller vill man inte besvara vissa frågor är det ok, vi är glada över alla svar vi kan få in, understryker hon.
När alla data inkommit är dessa föremål för analys och nästa steg i processen.
– Vi vrider och vänder på allt för att få en så representativ bild av dalfolkets hälsa som helhet. Vad dessa enkätsvar faktiskt betyder. I en digital rapport presenterar sedan jag och Johan slutsatserna för berörda myndigheter och instanser.
Hon fortsätter:
– En viktig del i nuläget är som sagt att titta närmare på olika geografiska områden i länets kommuner. Om exempelvis en oroväckande hög andel av de boende är rädda för att gå ut om kvällarna kan resurser och insatser ta form. Intervjuer med områdets invånare, trygghetsvandringar och andra åtgärder, exemplifierar Junia.
I detta nu har enkätsinnehavare cirka en månad på sig att besvara och skicka in denna.
Påminnelser har skickats ut i såväl pappersformat som digitalt, och i händelse av att inloggningsuppgifter glömts kan man vända sig till SCB för att få tillgång till dessa, hälsar Joffer.
Hon summerar med en välvilligt formulerad uppmaning.
– Man kan se det här som ett pussel med 40 000 bitar där alla är lika betydelsefulla för ett så bra slutresultat som möjligt. Varje svar är viktigt när målet är att göra Dalarna till en bättre, tryggare och mer jämlik plats att leva på.
Fakta – “Hälsa på lika villkor”
▪ Skickas ut till 40 000 slumpmässigt utvalda personer i Dalarna
▪ Enkäten är en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor
▪ Mottagarna kan välja att delta digitalt eller besvara en pappersenkät
▪ Genomförs regelbundet sedan 2004 och är ett samarbete mellan Sveriges regioner, Folkhälsomyndigheten och Statistiska Centralbyrån (SCB)
▪ Resultaten presenteras på Folkhälsomyndighetens webbplats och används också i olika kunskapsunderlag som tas fram hos Folkhälsomyndigheten och i regionerna
▪ Efter att SCB samlat in och sorterat enkätsvaren görs materialet anonymt och alla identitetsuppgifter tas bort. I analyser och rapporter är alla svar och individer anonyma och presenteras som en del i en grupp, aldrig som enskilda svar eller individer.
“Underlaget hjälper regionen och kommunerna att planera sina kärnverksamheter efter befolkningens behov, med särskilt fokus på de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande processerna”, säger Johan Hallberg.
(Källa: Region Dalarna)
