I samklang med vännen och musicerande vapenbrodern Magnus Vestling stöps Dröög.
Enviken möter Bjursås och ursprungligt rotfäste hittas också i Älvdalen.
Ett av Faluområdets senaste rockfenomen har valt ett namn med minst sagt nyansrik innebörd.
En “drög” är ett slags kälke, men som personlig egenskap betraktat ger ordet vid hand att man är lite klumpig och klantig.
Tydligast – i den estetik som tillhör det nu albumdebuterande bandet – hittas dock dess betydelse avsevärt längre tillbaka i tideräkningen.
– I nordiska folksagor kan draugen bland annat vara ett slags zombie. En odöd, oerhört otrevlig figur, berättar Daniel Engberg och konstaterar att det hela var klappat och klart när ett extra litet “ö” landat rätt.
Också i det tematiska anslaget väcker combon stora känslor och har ett gott öga till historiens hisnande berättardjup.
– Vi rör oss nära ämnen som berör mörka myter, sagor och sägner. Jag har läst om dessa saker sedan jag var liten och vi önskar föra historierna och berättararvet vidare.
Engberg utvecklar:
– Just att få höra fascinerande skildringar från en uttrycksfull, mänsklig berättarstämma är en personlig favorit. I Dröög känner vi stor inspiration både i att författa text och att skriva musik, så vi har ju redan material till ytterligare två skivor, skrattar han.
Daniel bär huvudansvaret för sång och majoriteten av lyrikframställandet. Magnus Vestling bidrar också han med väl valda ord och är den musikaliska motorn.
Bandet har nu vuxit till en kvintett och listar även medlemmarna Christian Steen (gitarr), Anders Nilsson (gitarr) samt basisten Jon Bäcklund.
En helhet som bygger ett rockmonster även i liveformatet. Ett format som nyligen också gästat Mora och rockklubben Lilla Helfvetet.
Spelningen utgjorde releasefest för gruppens självbetitlade album som i månadens begynnelse nådde offentligheten via välrenommerade skivbolaget Majestic Mountain.
– Egentligen har allt kring den här plattan, från själva inspelningen till kontakten med bolaget, varit fantastiskt.
– När vi lyssnade på första låten vi lirat in lät det överraskande starkt, återberättar Engberg.
Dröögs skapandeflöde presenterar sig i vidvinkelvyer över rockens mångsidiga monument.
Ömsom ömsint tassande, ömsom tungt drabbande instrumentalaren “Irrbloss”, hypnotiskt dynamiska “Nattfjärilar” och albumfinalen “Bergtagen” vars refräng är en svårt självhäftande stadionvältare.
Ögonblick av stordåd och själanåd på ett alster som vilar på tidlösa toner och sällsynt gräll identitet.
Vokalisten fortsätter:
– Vi blev lite förvånade över hur väl allt föll ut. “Är det här vi?”, liksom. Och vårt drömbolag var just Majestic Mountain. Döm av vår lycka och förvåning när de nappade på vårt första mailutskick och omedelbart meddelade oss att “om resten låter så här bra så tar vi er”.
– Glädjande nog tyckte de att resten lät lika bra. Fullträff direkt. Helt sjukt, avslutar en motiverad Daniel Engberg.
Med klangfull stämma – slående relevant att förmedla fängslande öden och mytomspunna minnesteckningar till grovkorniga ledmotiv.
Dröögs självbetitlade debutalbum.
1. “Irrbloss”
2. “Rista hans namn”
3. “Stormhatt”
4. “Nattfjärilar”
5. “Blodörn”
6. “Hamnskiftaren”
7. “Bergtagen”
Skivbolag: Majestic Mountain Records
Produktion: Magnus Vestling
Mix och master: Fredrik Forell
Omslag: Arvid Hällagård
