Tidigare har funktionen, som infördes för regional-anställda i Dalarna den 1 januari i år, fått viss kritik från fackligt håll för att den inte erbjudit ett fullgott skydd för den anställde. Håkan Jansson, ordförande i fackförbundet Vision i region Dalarna, säger nu att kritiken främst handlade om att visselblåsarfunktionen i början, var tänkt att vara intern och hanteras av regionen. Nu har dock en extern utförare upphandlat funktionen vilket gör den mer säker menar han.
– Då tror vi att risken för att det läcker ut vem som visslat minimeras.
Samtidigt tycker han att en specifik funktion av det här slaget är ett byråkratiserande av de anställdas rätt att utöva sin meddelarfrihet och att det bästa är att prata direkt med sin chef och påtala missförhållanden. Det är även något som framhålls av Ludvika kommun, som menar att visselblåsarfunktionen är ett komplement och inte ska ses som en ersättning för ett öppet samtalsklimat. I ett meddelande skriver de: ”Normalt vänder man sig som anställd till närmaste chef eller någon person i ledningen som man känner förtroende för”.
Håkan Jansson är positiv till att visselblåsarfunktionen finns, samtidigt som han tycker att det är synd att den ska behövas.
– Det handlar om tilliten i en organisation och hur den är. Det vi ser är att det finns en tystnadskultur som breder ut sig. Orsaken till den är att man inte törs vara kritisk för att man är rädd för att få det i ryggen. I den bästa av världar skulle man inte behöva en visselblåsarfunktion. Men så är de riktigt.
Visselblåsardirektivet
Företaget som sköter visselblåsarsystemet i Ludvika kallas Lantero.
I oktober 2019 antog EU:s ministerråd visselblåsardirektivet som ska göra det lättare för individer att rapportera om överträdelser av EU-rätt, både inom offentlig och privat sektor.
Den 29 september 2021 antog Sveriges riksdag det nya visselblåsardirektivet. Det ska ge skydda personer som rapporterar om missförhållanden på arbetsplatser, så kallade visselblåsare, från repressalier såsom uppsägning, degradering och hot.
