Brottsförebyggande rådet rapporterar en mer än fördubblad ökning av ungdomsrånen i landet för perioden 2015-2019. Och procentuellt är ökningen störst i mindre städer och landsbygdskommuner. Bilden tagen vid annat tillfälle och personerna har ingen koppling till artikeln.
Foto: Sonny Jonasson/Arkiv

Ungdomsrånen eskalerar – ökar mest i mindre städer

FALUN. Ungdomar som rånar ungdomar. En eskalerande kriminalitet med oroande utveckling. Antalet anmälda rån har mer än fördubblats från 2015 till 2019, meddelar Brottsförebyggande rådet (BRÅ). I Falun är fallen 11 för nämnda intervall. – Mörkertalen för dessa brott är ju höga då brotten oftast sker på platser som de utsatta unga måste återvända till. Det kan påverka både den unge och föräldrarna i att inte våga anmäla, tyvärr, säger Ulrika Gustafsson Lindberg som är Brå-samordnare i Falu kommun.

Antalet anmälda rån mot personer under 18 år har alltså mer än fördubblats i Sverige under perioden 2015–2019, meddelar Brottsförebyggande rådet. Därtill ökar också den självrapporterade utsattheten för rån kraftigt bland just ungdomar.

Sara Jonsson är utredare vid Brå, och hon konstaterar en geografiskt kopplad, negativ utveckling.
– År 2020 minskade antalet anmälda ungdomsrån något, troligtvis till följd av covid-19-pandemin.
– Minskningen har dock endast skett i storstäder och storstadsnära kommuner. I övriga landet har antalet anmälda rån fortsatt att öka.
Kollegan Maria von Bredow inflikar:
– Att bli utsatt för rån är en traumatisk upplevelse som kan ta lång tid att bearbeta.

Brottsförebyggande rådet konstaterar vidare att majoriteten av de som misstänks för ungdomsrån är pojkar i åldrarna 15–17 med utländsk bakgrund och som bor i socialt utsatta områden.
Primärt sker majoriteten av ungdomsrånen i storstäderna eller i närheten av dessa. Det är också i dessa områden rånen tilltagit de senaste åren.
Procentuellt är dock ökningen som störst i mindre städer och landsbygdskommuner.
Allt fler ungdomar uppger också att de känner oro för att utsättas för rån, vilket är särskilt tydligt bland pojkar.

I Falun är ungdomsrånen mellan 2015-2019 11 till antalet, visar Brå:s statistik.
För andra orter i Dalarna är motsvarande siffa för bland annat Borlänge 27, Avesta 7, Ludvika 6, Hedemora 4 och Smedjebacken 2.
Ulrika Gustafsson Lindberg är Brå-samordnare/ANDTS-strateg vid Falu kommun.
Hon äger vetskap om de svårigheter och de utsattas lidande som omger den här typen av brottslighet.
– Mörkertalen för dessa brott är ju höga då brotten oftast sker på platser som de utsatta unga måste återvända till, på väg till och från skolan eller fritidsaktiviteten eller kanske till och med i skolan och på skolområdet.
– Risken att stöta på förövaren igen är stor och det kan påverka både den unge och föräldrarna i att inte våga anmäla, tyvärr. Mycket stöd behövs där, betonar Ulrika.

Ulrika Gustafsson Lindberg, Brå-samordnare/ANDTS-strateg i Falu kommun. Foto: Pressbild

Hon vidareutvecklar i en problematik med många tentakler.
Där förebyggande arbete är av stor vikt i flera avseenden.
– Främst våldsförebyggande men också för att ändra synen på ”statussymboler” som dyra märkeskläder och telefoner. När det gäller det våldsförebyggande arbetet så behöver det drivas på bred front, fastslår Ulrika.
Och fortsätter:
– Vi behöver främst förebygga och upptäcka våld i familjerna men också arbeta i förskolor, skolor och andra miljöer där unga finns.

Här tillskrivs också såväl arbetsgivare som föreningar och sociala kontakter en betydande roll.
– Arbetet behöver göras av flera gemensamt, alla som möter unga i sina yrkesroller och i föreningslivet har en möjlighet att påverka.
Ulrika konstaterar Socialtjänstens föräldrautbildningar som viktiga.
Via dessa behöver man i större utsträckning än tidigare nå grupper av föräldrar som är i störst behov av just dessa.
– Brå-rapporterna som kommit under senare tid kan ge en indikation om vilka grupper som av föräldrar som man kanske inte nått på det sätt man borde, berättar Faluns Brå-samordnare.

Varpå hon framhåller Faluns planer på området, som innefattar en samverkan som om den blir verklighet planeras starta under våren.
Denna ska i så fall utformas specifikt för unga med normbrytande beteende som kriminalitet och missbruk – så kallade sociala insatsgrupper.
– Det kommer i så fall att kunna bidra till att vi samlas och samverkar i ännu större utsträckning än tidigare för att tillsammans med den unge och dennes familj vända en negativ utveckling. Många aktörer blir viktiga i detta arbete, understryker Ulrika Gustafsson Lindberg gällande kommunens och polisledningens intentioner på området.

Konsekvenserna av ungdomsrånen är enligt Brå ofta allvarliga.
Vid sidan av de unga som drabbas så mår också deras föräldrar dåligt av det inträffade.
Rädsla och oro är vanligt hos både vuxen och barn.
Föräldrar beskriver att deras barn exempelvis vill vara hemma tidigt på kvällarna.
Och att de till och med vill flytta.
Flera föräldrar anger även att de önskat mer stöd i sin föräldraroll.

Stöldbegärliga föremål vid ungdomsrån, meddelar Brå. Foto: Dreamstime

I Falun finns via kommunens hemsida falun.se information om stöd för unga brottsutsatta via Dialogen.
– Stödcentrum för unga brottsutsatta som nu finns på Dialogen ska ge stöd till både utsatt ungdom och föräldrar. Det är både kurativt stöd till den unge, stöd under rättsprocessen och praktisk hjälp med försäkringar och dylikt.
– Det första stödcentret för unga brottsutsatta startade i Stockholm i slutet på 90-talet, då ungdomsrånen ökat dramatiskt. Det som då var attraktivt att stjäla var mobiltelefoner som de unga ärvt av sina föräldrar. Stödet ökar möjligheten för att få den utsatte unge att orka med och våga vara kvar under hela rättsprocessen, förklarar Ulrika Gustafsson Lindberg.

Brå tipsar också om Brottsofferjouren, som ger stöd till brottsoffer, vittnen och anhöriga.
Man lyfter även Brottsoffermyndigheten och dess specifikt utformade webbplats för barn och unga som varit utsatta för brott. Namnet på denna är “Jag vill veta”.
Telefonnummer till Polisen är 114 14 och till SOS Alarm 112.

Fakta – ökning av ungdomsrån
▪ Brå har kartlagt utvecklingen över tid av rån mot unga personer under 18 år samt den geografiska fördelningen avseende brottsplatser, misstänkta och brottsutsattas boendeområden
▪ I rapporten beskrivs också vem som misstänks och vem som utsätts, karaktären på brotten samt ungdomars erfarenheter av personrån
▪ Underlag för studien är Brå:s kriminalstatistik, register- och geografiska data från Polismyndigheten och SCB, enkätundersökningar riktade till ungdomar, förundersökningar som rör ungdomsrån samt intervjuer med unga gärningspersoner, brottsutsatta samt föräldrar till brottsutsatta
▪ Vanligt förekommande tidpunkter för rånen är mellan 15 och 22, efter skoltid.
▪ Platserna är inte sällan större köpcentrum och gallerior, knutpunkter för kollektivtrafiken, skolor och idrottsanläggningar
▪ Lejonparten av ungdomsrånen sker i närheten av andra människor.
▪ Stöldgodset utgörs ofta av föremål som mobiltelefoner, kläder av begärligt fabrikat och trådlösa hörlurar.
▪ Motiven identifieras som bland annat pengabehov, status inom den egna gruppen, spänning eller en konflikt mellan misstänkt och offer.
▪ Nästan hälften av ungdomsrånen begås av någon som redan tidigare misstänks för ungdomsrån vid mer än ett tillfälle.
▪ Andelen flickor som misstänks för ungdomsrån har också ökat, från fyra procent till åtta procent under perioden 2015–2019. Här är ökningen särskilt påtaglig i polisregion Stockholm
▪ Kartläggningen där minst en flicka är bland de misstänkta uppvisar en bitvis annan karaktär än när fallen enbart rör pojkar. Flickorna är ofta under 15 år och till skillnad från pojkarna vanligtvis inte okända för de brottsutsatta. Det förekommer även förhållandevis mycket hot, våld, maktutövning och förnedringslag i samband med dessa rån
(Källa: Brottsförebyggande rådet)

Facebook

Populärt på webben

Läs senaste numret av Lokalt i !

Artiklarna i E-tidningarna går även att lyssna på!

ANNONS