Premiären skedde i Gimsbärke bygdegård för ett par veckor sedan. I föreställningen får publiken följa Cecilia, som bor i Hedemora, genom nedslag i hennes liv från 70-, 80-, och 90-talets Sverige. Cecilia väver in publiken i föreställningen som inledningsvis får stifta bekantskap med vaktmästaren som kräver ordning och reda i bänkraderna.
Cecilia berättar om hur hon som barn upptäckte sex och samlevnad genom sina barbies och om hur hennes miljöengagemang från unga år gick i konflikt med tonårens pudel-modefrisyr, vars hårspray förstörde ozonlagret.
– Redan på den tiden hade jag en väl utvecklad dubbelmoral, skojar Cecilia efter att hon berättat att hon sprejade sin ”pudelfrisyr” i smyg för att vara snygg inför killarna.
Cecilia ger inte bara tillbakablickar till 70-talet utan reflekterar även över hur vi 50-åringar beter oss idag.
Magdalena och Bernt Grim bor i Gimsbärke och såg premiären. Magdalena tycker att det var intressant att ta del av tillbakablickarna till Sveriges 70-tal, men hon kände inte igen sig eftersom hon är uppvuxen i Polen.
– Det var innan Berlinmurens fall så det går inte att dra paralleller mellan Polen och Sverige på den tiden. Det var en helt annan verklighet.
Magdalena uppskattade dock föreställningen.
– Cecilia ger ett personligt perspektiv på komplexa frågor. På värderingar, politik och samhället. Det är blandningen som är viktig. Vi behöver skratta, men vi behöver också reflektera, påtalar Magdalena.
Föreställningen ingår i en unik kultursatsning för att dra igång verksamheten i bygdegårdarna efter pandemin. Bygdegårdarnas riksförbund har fått 10 000 000 kronor från Statens Kulturråd till projektet genom ett ”återstartsbidrag” till kulturen.
– Närmare 700 sökte och vi valde ut 27 artister. Eftersom Cecilia bor i Dalarna ansökte hon hit, förklarar Stefan Löfgren som är kulturkonsulent på Bygdegårdarnas Riksförbund samt projektledare för Kulturbygdsturnén.
Bygdegårdarna får boka artisterna gratis, men måste i sin tur ta en avgift i inträde från publiken. I turnén ingår även workshops.
