Torkel, som i vanliga fall kör sin tunga elcykel, hade tagit en vanlig, lättare cykel denna dag. Han tror att detta var orsaken till att han tappar kontrollen och ramlar i en nedförsbacke.
– Det gick ju så fort så jag måste flugit långt, konstaterar Torkel som tror att han flög minst tio meter.
Både Torkel och vännerna han hade med sig på turen förstod genast att olyckan var allvarlig och både frun Ejan och ambulans tillkallades.
– Då sa jag ”sätt en kanyl, jag vill ha smärtis”. Det har Ejan berättat, säger Torkel och skattar.
Torkel minns inget av ambulansfärden till akuten i Falun.
– Jag kommer ihåg när de flyttade mig från båren till sängen. Det gjorde så ont att jag vaknade till och skrek.
Tolv revben var brutna. Torkels ena lunga var punkterad och den andra var blodfylld.
– Eftersom det var så många revben fanns risken att lungorna skulle falla samman.
Efter två dygn blev Torkel flyttad från iva till en avdelning. Under två och en halv vecka fick han ligga på avdelning elva på Falu lasarett. Under den tiden fick han konstant bedövning med dropp via ryggmärgen.
– När den togs bort höjdes morfindosen rejält.
När Torkel klarade sig på morfin fick han åka hem och hans fru Ejan tycker att han mådde ”oförskämt bra” redan då.
– Jag hade svårt att komma upp ur sängen, men jag tog mig upp, minns Torkel.
De kunder som Torkel hade inbokade avbokades av barnbarnet.Många har hört av sig, skickat meddelande och Torkel vill tacka för all stöttning och alla hälsningar som han fått under sjukdomstiden. Han vill inte sluta cykla, men kommer att köra med den tunga, invanda elcykeln. Frun Ejan vill dock att han ska sluta cykla helt.
– Det är farligt, säger hon.
– Det är många som sagt att jag ska sluta cykla, erkänner Torkel.
Den kommande veckan ska Torkel sluta med morfinbehandlingen. Han vill framhäva att lasarettets smärtteam varit underbara.
– Nu mår jag bra, säger Torkel som redan börjat göra lite små operationer.
– Men jag får ont i ryggen om jag jobbar för länge.
Torkel kör i gång verksamheten som vanligt den 5 oktober.
