Marita Anderssons arbete för förbättrad psykisk och känsloriktad hälsa är stöpt i kunskap och engagemang som bär firmateckningen Gruvans Terapi.
Det humant genuina anslaget har akademiskt fundament från psykoterapeutprogrammet på Svenska institutet för kognitiv psykoterapi i Stockholm.
På meritlistan återfinns även totalt 30 år inom Region Gävleborg respektive Region Dalarna (tidigare landstinget).
Marita gissar att schematerapi som metod sannolikt ännu ej är något vardagsbegrepp hos gemene man – men detta bidrar hon dock gärna till att förändra i positiv mening.
– Schematerapin grundades på 90-talet av amerikanske psykologen Jeffrey Young. Den hör hemma under samma terapiparaply som kbt-terapin, men skillnaden är att schematerapin lägger till det här med känslomässiga behov, berättar hon.
Hon förklarar hur hon på institutet för kognitiv psykoterapi knyter an till schematerapin och hur hon anser den erbjuda ett bitvis nytt sätt att se på människan.
– Den röda tråden är att finna de känslomässiga behoven. Inte sällan handlar det om känslor som inte blivit bemötta och som lett till negativa beteendemönster som vuxit till en ond cirkel i livet.
– Det kan vara upplevelser från exempelvis barndomen eller skolan. Incidenter som upplevts jobbiga och inte bearbetats utan i stället skapat känslomässiga sår, vilket i sin tur bidragit till negativa inslag som depression, ångest och stress, redogör Marita.
I sin yrkesroll möter Marita individer i varierande ålder, med vitt åtskilda livssituationer och yrkesbefattningar.
Hon kan dock skönja vissa vanligt förekommande tendenser i klienternas betraktelse öven den egna tillvaron.
– Det är inte ovanligt att man har låg självkänsla eller höga krav på sig själv. Känslan av att egentligen ha ett bra liv men att det ändå är något som skaver. “Jag borde vara tacksam, varför känner jag så här”, återger terapeuten en reflektion som minner om detta dilemma.
Hon fortsätter:
– Genom terapi kan de få hjälp att bättre förstå sina mönster. Jag kan både hjälpa till att ta perspektiv utifrån och kliva in aktivt för att hjälpa personen att få kontakt med själva känslan som ligger till grund för problemen.
– Ibland triggas känslomässiga sår av vissa situationer eller upplevelser. Om man redan i barnsben fått lära sig att stänga av eller städa undan dessa känslor så kan de skapa emotionella scheman. Negativa livsteman.
Maritas bild av klienters mollstämda konsekvenser innefattar även oro som kan skapa den beryktade klumpen i brösttrakten eller i magen.
– Ju längre det här pågår så kan man ju även få direkt fysiska symptom, säger hon och inflikar att hon den 25 april håller en föreläsning i ämnet schematerapi vid sitt högkvarter på gruvområdet.
Tyngdpunkten i terapin vilar på att möta och förstå personens grundläggande känslomässiga behov i strävan att skingra molnen på dennes livshorisont.
Att felsöka bakåt för att skapa en mer positiv väg framåt.
– Det händer att de jag träffar känner att en bit i livspusslet saknas och att man känner sig värdelös.
Då själva roten till det onda under lång tid bubblat i bakgrunden har grumliga energier påverkat livet till det sämre.
Därav försöker Andersson via schematerapi och i samspel med klienten bland annat “få fatt i den inre kritikern”, som hon formulerar det.
– Ett exempel är stolsövningar. På en stol kan man då placera den kritiska sidan och på den andra den sårbara sidan, den som känner. För många blir det tydligare när de olika sidorna separeras, berättar hon.
Terapiprocessen i sig tar som helhet olika lång tid beroende på förutsättningarna. Vissa är vana att utvärdera sig själva, medan andra har det lite kämpigare att lossa på haspen till det personliga planet.
Parametrarna är många och målet är att förstå grunden till varför det blivit som det blivit.
Och i synnerhet motverka att det fortsätter eller sker igen.
– Några viktiga inslag är att utveckla den inre dialogen med sig själv. Att hitta känslan och utifrån den hitta behovet, vad man behöver åtgärda för att må bättre i sitt liv.
Andersson inflikar att hennes bakgrund som sjukgymnast innebär att hon, då det bedöms kunna tillföra något, kan lägga in övningar i basal kroppskännedom.
– På så vis kan man reglera känslor eller förtydliga budskap via kroppen, vilket kan förstärka effekten av det här. Koppla samman kropp och känsla och förklara hur stressen påverkar kroppen.
Psykoterapeuten låter blicken vandra ut genom fönstret som vetter mot det närliggande Stora stöten och en millennielång epok av industrihistoria.
Hon återvänder till det ombonade rummets interiör och landar i essensen av sitt yrke.
– Min ambition är att utgöra en hjälpande hand, att stötta personen i att se hur det hela hänger ihop. Om vi får fatt i det här minnet kan vi också se till att det inte larmar lika mycket.
– Genom att ta itu med dessa känslor kan vi bygga vad som här kallas “en sund vuxen”. Då kan man också trygga och trösta den yngre versionen av sig själv som upplevde det här jobbiga. “Jag tar hand om dig”, kan man lova sitt inre barn.
