Logotyp Lokalt i Dalarna - Dalarnas största gratistidning
67 procent av svenskarna äter regelbundet spaghetti och köttfärssås och många anser maträtten ingå i det svenska köket. Det koreanska köket väcker mångas nyfikenhet och 1 av 5 svenskar uppges äta växtbaserad kost.
Foto: Dreamstime

Stor trendrapport – så äter svenskarna 2024

FALUN. En ny och tämligen omfattande rapport zoomar nu in på svenskarnas matvanor. Trender möter tunga klassiker i vardagsköket – och vilken mat lämpar sig bäst att käka med bara en hand? – Enhandsfattningen gör den andra handen fri för mobilen, reflekterar måltidsforskaren Richard Tellström.

Hälften av svenskarna tänker mer på matkostnader än tidigare.
Det är ett av många resultat som visas i en ny rapport skapad av matföretaget HelloFresh.

Rapporten bär titeln “Sverige till bords 2024”. Denna förklaras fokusera på mat som äts och tillagas i hemmet. Utöver ovan nämnda undersökning kan företaget också skåda statistik ur egna databasen för sitt matkassekoncept.
Ett tydligt mönster är att rådande samhällsekonomi alltjämt påverkar valet av krubb. Varannan svensk tänker mer på kostnader och budget i dag än jämfört med för blott ett år sedan. Detta innebär bland annat följande:
▪ 4 av 10 äter billigare mat än tidigare.
▪ Andra vanliga åtgärder är att vi äter mindre kött (21 %), färre färska grönsaker (14 %) och mer baljväxter (11 %).

Däremot uppger endast sex procent att de äter mer halvfabrikat än tidigare.
Sofia Fattori är gastronomisk chef vid HelloFresh.
– Det går att minska sina utgifter utan att behöva tumma på kvalitet och näring. Att ibland byta ut kött mot bönor är ett jättebra exempel.
– Det är även viktigt att planera sina måltider och använda rätt mängder, för att minska sitt matsvinn, men samtidigt använda eventuella matrester till att skapa nya spännande maträtter, säger hon.

Sofia Fattori, gastronomisk chef vid matföretaget HelloFresh. Foto: Pressbild
Sofia Fattori, gastronomisk chef vid matföretaget HelloFresh. Foto: Pressbild

Och fortsätter:
– Det är också intressant att även i ekonomiskt pressade tider värderar svenska konsumenter fortfarande kvalitet och att äta mat tillagad från grunden, istället för halvfabrikat.
Vidare åskådliggörs vilka rätter som anses vara trotjänare i landets kök.
Köttbullar med gräddsås hittas i topp, därtill är även ärtsoppa med pannkakor, falukorv i ugn och raggmunk högt upp på listan.

Det innebär dock inte att just dessa rätter inmundigas särskilt ofta:
▪ Endast var femte äter ärtsoppa varje månad
▪ Ännu färre (13 %) äter raggmunk regelbundet
Desto mer frekvent mumsas det på spaghetti och köttfärssås (67 %), hamburgare (40 %) och tacos (40 %).

Flera av dessa anses av många ingå i den inhemska repertoaren av anrättningar. 41 procent anser att spaghetti med köttfärssås ingår i det svenska köket. Motsvarande siffra för kött med bea och potatis är 36 och för tacos 15 procent.
I den yngre generationen (18–25 år) lyfts även i högre grad pizza och kebab som blågul vardagsmat.

Tellström:
– En ny trend återfinns i tillbakablickandet. Det är att allt mer vardagsmat äts med endast en hand, som fyllda tacoskal och bao buns, eller med endast gaffel eller sked och där maten är sönderskuren redan i matlagningen. Enhandsfattningen gör den andra handen fri för mobilen.

Han utvecklar:
– När kunnandet att äta med kniv och gaffel minskar hos framförallt yngre kommer också maträtter som bygger på att man sätter ihop en tugga av olika saker att minska. Det svenska kökets fyrdelade rätter som bygger på principen kött, sås, potatis och grönsaker är därför gradvis på väg ut, redogör han.

Richard Tellström, måltidsforskare och etnolog. Foto: Magnus Norlén
Richard Tellström, måltidsforskare och etnolog. Foto: Magnus Norlén

Måltidsforskaren breddar resonemanget till att omfatta rådande mönster i matval kopplat till livspuls och beteende.
– Dagens tidsanda präglas av oförutsägbarhet. Den känslan betyder fokus på tradition, igenkännliga rätter och gärna till det som ger en fyllig munkänsla, fett och kolhydratrikt. 1990-talstrenden med det italienska köket får en nytändning, så även det krämiga thaiköket, exemplifierar han.
Och fortsätter:
– Pandemitrenden med hemmajobb verkar ha givit varaktig effekt på mindre lunchkrogsätande och fler matlådor som skapas ur mer hemmamatlagande. För de många svenskar med ett matlagnings- och träningsintresse är hemmamaten också ett sätt att hålla kolla på ett hälsosamt ätande.

Richard Tellström återvänder till mobiltelefonens alltmer tongivande roll för vad som hamnar i knorrande magar.
– Den nya påverkaren av vår egen individuella matkultur är appen i mobiltelefonen. Det är i de sociala medierna vi upptäcker vad våra matförebilder väljer att äta. Utifrån dem skapas det samtal mellan oss om nya matvanor och ibland får de oss att byta matstil och växla över till något nytt.
Han avslutar:
– Svenskarnas matval utmärks av en snabb omväxling mellan nya och gamla kök, dieter och matvanor. Det är lust och känslor som är matens viktigaste drivkrafter.

"Det är i sociala medier vi upptäcker vad våra matförebilder väljer att äta", säger måltidsforskaren Richard Tellström om digitala kanalers avtryck i grytan och på grillen. Foto: Sonny Jonasson/Arkiv
“Det är i sociala medier vi upptäcker vad våra matförebilder väljer att äta”, säger måltidsforskaren Richard Tellström om digitala kanalers avtryck i grytan och på grillen. Foto: Sonny Jonasson/Arkiv

Fler matiga fakta ur “Sverige till bords 2024”
Köken som väcker mest nyfikenhet:
▪ Italienskt
▪ Svenskt
▪ Koreanskt
▪ Japanskt
▪ Grekiskt
▪ Thailändskt
▪ 28 procent av svenskarna har matlagning som intresse.
▪ 47 procent testar nya recept minst en gång i månaden.
▪ Vanligaste källor för inspiration till nya recept är att googla, få tips från vänner och familj, nyttja kokböcker samt via matprogram på tv.
▪ Generation Z (18–29 år) är de som i störst utsträckning följer matinfluencers på sociala medier.
▪ För denna ålderskategori är dessutom TikTok en av de populäraste källorna till nya recept.
▪ 1 av 5 svenskar äter en växtbaserad kost. Här ingår flexitarianer, vegetarianer och veganer.
▪ Rotfrukter, viltkött och mejeriprodukter är vanligaste svaren på vad som definierar det svenska köket.
▪ Smashed Potato, fetaostpasta och tortilla wrap är de “virala” recept som flest testat att laga.
(Källa: HelloFresh. Undersökningen är utförd av Verian (tidigare Kantar Public) och baseras på drygt 1 000 intervjuer av personer i åldrarna 18–84 år.)

[YouPlayPlaylistPlayer video="2847" floating="3" ap mute pl=764 nt=10]
Facebook

Populärt på webben

Läs senaste numret av Lokalt i !

Artiklarna i E-tidningarna går även att lyssna på!