Förra gången det begav sig var 2018. Tanken är att Skenstafestivalen ska hållas vid Skenshyttans bygdegård vartannat år men de planerna grusades 2020 på grund av en viss pandemi. Den 27-28 juli är det dock åter dags för festival i den sydvästra delen av Säters kommun.
– Min morfar flyttade hit ett härbre 1942 och både min mamma och jag har tillbringat våra somrar och vintrar här i Skenshyttan. Dessutom repeterade Nationalteaterns teatergrupp, där min mamma Inga var med, sin allra första pjäs här i bygdegården i början av 1970-talet. Jag drömde länge om att göra något på denna fantastiska plats, berättar Andrea Edwards.
I år har hon fått hjälp av sina “låtsasbarn” Erik Mattsson och Isa Robertini som kliver in som medarrangörer.
– Vi har olika motton för festivalen. “Gammal ska möta ung”, “Stad ska möta land” och “Ännu mer, ännu bättre, men med samma kärlek”. Vi är trötta på ocoola människor som arrangerar coola festivaler, vi är tvärtom – coola människor som gör en ocool festival. Samtidigt måste det bli extremt spretigt för att vi ska kunna ha extremt billiga biljetter. Att det är extremt spretigt gör också att artisterna blir nyfikna och vill komma hit och spela, säger Andrea Edwards.
2018 gick festivalen precis runt ekonomiskt.
– Du får gärna skriva att årets festivalbesökare inte får äta och dricka så mycket hemma innan de åker hit, då går vi i konkurs… Vi är beroende av att besökarna nyttjar den servering som vi har här. Där tänker vi också så miljövänligt vi kan, köttet vi serverar är viltkött och lammkött.
Andrea och Erik tycker att de har hittat en lagom stor nivå för Skenstafestivalen.
– Vi säljer 400 biljetter per dag, that´s it. Det gör att det blir lite exklusivt. Och vi vill inte ha hit några foodtrucks, vi vill laga maten själva. Bland annat så lagar vi all mat till våra 60 volontärer och ett 40-tal artister. Vi kanske är lite galna, men på ett bra sätt, säger Andrea Edwards.
Inför festivalen 2018 besökte arrangörerna byborna i Skenshyttan för att se över möjligheten att få inkvartera artisterna i bybornas gästrum eller gäststugor. I år har man stött på ett angenämt problem.
– Flera av byborna tyckte att festivalen var så rolig att de har bjudit hit sina vänner för att gå på årets festival, så nu finns det inte så många lediga gäststugor till våra artister. Vi har inte ekonomin att erbjuda hotell eller så till artisterna så vi får se hur vi löser detta. säger Andrea Edwards.
Vilka artister spelar på årets festival?
– Dennis Lyxzén från Refused, Joakim Åhlund (från Teddybears) kommer att dj:a tillsammans med Frans Johansson under namnet Les Big Byrd. Ebbot och Kajsa Grytt återkommer, liksom Pale (en av originalmedlemmarna från Nationalteaterns rockorkester). Dessutom kommer Kleerup och Anna Ihlis, berättar Andrea Edwards.
Förutom musiken sker mycket annat som godisregn för barn liksom ponnyridning (som dock inte helt spikat ännu), teater, filmvisning och kaninhoppning för både barn och vuxna. Just kaniner är ett återkommande tema för festivalen.
– Kaniner är snabba, känsliga, modiga varelser som inte livnär sig på andra levande ting. Dessutom hoppar dom högt. Dom är precis som vi vill vara, säger Andrea Edwards och gosar med sin kanin Butler
Kanintemat märks även i namnen på festivalområdet.
– Utescenen heter Belgiska jättescenen och inomhusscenen i bygdegården heter Hermelinscenen. Vi erbjuder även Taxi Skutten, gratistaxi inom tre mil så att besökarna inte ska ta bilen hit, säger Andrea Edwards.
Sedan den senaste festivalen har Andreas mamma Inga Edwards gått bort. Inga kommer att hyllas med ett slags mausoleum i det gamla “biktbåset” som står kvar utanför bygdegården.
– I det lilla huset kommer vi att sätta upp bilder på mamma och så kan man lyssna på en låt som hon sjunger. Senare blir det allsång till den låten, berättar Andrea Edwards.
Hon tillägger att festivalen 2018 blev oerhört lyckad och att ordningsvakterna som jobbade tyckte att detta var den trevligaste festivalen de jobbat på.
– Jag har ett så starkt minne av att jag stod i huset där vi delade ut festivalarmband och tittade ut över festivalområdet. Där stod en 80-årig tant och pratade med en 18-årig hårdrockare samtidigt som mina hipstervänner från Stockholm körde kaninhoppning tillsammans med en truckförare från Borlänge. Alla dessa fina och oväntade möten, det var verkligen precis det jag ville uppnå med festivalen, säger Andrea Edwards.
Artikeln publicerades i Lokalt i (Hedemora/Säter) nr 27, 2022.
