Verksamheten sker på juridisk grund.
Personer som vårdas enligt lagen om tvångsvård (LPT), lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) eller smittskyddslagen (SML) har rätt till en stödperson.
Vården ska informera patienten i fråga om detta och stödet är kostnadsfritt.
Dock innebär rollen som stödperson inga former av åtaganden av rättslig karaktär, understryker Hanna Slott Öjenhed.
– Nej, och det känns viktigt att upplysa om. En stödperson deltar inte i patientens direkta vård, är inte något juridiskt ombud och ansvarar heller inte för dennes ekonomi. Det här är en annan och mycket värdefull funktion på det mänskliga planet.
Hanna utvecklar:
– Stödpersonsverksamheten är betydelsefull, men vi upplever en ökad efterfrågan som är större än vad vi kan erbjuda i nuläget.
Hon upplyser att man i dagsläget förfogar över cirka 40 stödpersoner anslutna till Region Dalarna.
Hanna klargör i korthet hur processen för att bli stödperson ser ut.
– Intresse lämnas till oss på patientnämnden, antingen via telefonsamtal till oss eller skriftlig blankett via 1177. Sedan följer intervju, referenskoll och personlig lämplighet.
– Om allt faller på plats får personen sedan ett uppdrag av regionen och träffar patienten två till fyra gånger i månaden. Arvodet är av mer symbolisk karaktär, men skänker ändå en tyngd till denna viktiga insats, framhåller hon.
Om en patient lämnar önskemål om stödperson ska detta sedan godkännas av ansvarig läkare, och därefter tar patientnämnden vid.
– Vi matchar patient och stödperson till stor del baserat på intressen och egenskaper. Det är givetvis avgörande att båda parter upplever att man synkar, annars kan kontakten självklart avbrytas.
Som handläggare och med övergripande ansvarsuppdrag i patientnämnden är Hanna även noga med att poängtera att det finns stöd också för stödpersonerna.
Hon klargör att hon och kollegorna samtliga är utbildade inom hälso-och sjukvård, och att det för stödpersoner även finns en mentorsverksamhet att luta sig emot.
I dessa samhällsgrundade och humant förankrade mekanismer hittas även den röda tråden i sammanhanget.
– Ja, det är verkligen motiverat att understryka hur viktigt detta faktiskt är. Stödpersonerna gör ett fantastiskt jobb. Uppdraget är att vara medmänniska, accentuerar Hanna.
Hon fortsätter:
– Stödpersonen blir en positiv tillgång i patientens liv. En mänsklig resurs bortom kontakten med vårdpersonal och juridiska ombud. Om båda parter vill kan stödpersonen även delta i förhandling vid Förvaltningsrätten, vilket kan bidra till att bredda bilden av patienten, förklarar Hanna.
– Vi behöver som sagt bli många fler. Vi ser även gärna tydlig spridning i ålder, kön, intressen och så vidare.
När Hanna möter Lokalt i Falun närvarar också Ingela, en aktiv stödperson och som äger gott om erfarenheter i ramverk som dessa.
För ett år sedan flyttade hon från huvudstaden till Falun, och hon tydliggör flera värden som omger stödpersonsverksamheten.
För såväl patient som henne själv.
– Jag har jobbat inom samma fält i Stockholm, bland annat nära rättspsykiatrin. Det här är i min mening inte ett besvärligt uppdrag, utan snarare väldigt roligt och givande.
Hon lotsar vidare i den stöttande rollens funktioner.
– Många patienter behöver någon. De som begått ett påtagligt otrevligt brott kan ibland tappa kontakten med anhöriga, och då finns den här verksamheten som förutsättningslös tillgång. Här ser man människan. Fokuserar på personen i stället för exempelvis missbruket eller brottet som begåtts.
I en inledningsfas bistår patientnämnden med att introducera patient och stödperson för varandra.
Därtill förs en dialog om framsteg och hur det hela fortskrider, inom vilket patientnämnden också utgör ett nav.
– Man träffas oftast på den vårdinrättning där patienten är, berättar Hanna.
När omständigheterna så tillåter kan dock fler forum vara möjliga.
Ingela tar vid:
– Ja, i dagsläget har jag kontakt med en person inom öppenvården. Då kan man till exempel ta en fika på stan, och överlag ser jag det här uppdraget som att vara en stöttande bekant.
– Med tiden växer en dialog fram. Jag kan verkligen bekräfta att det här inte är ett åtagande som är farligt, medför någon hotbild eller negativa energier. Tvärtom. Det ger tillbaka på så vis att man kan få med sig något meningsfullt från en person man annars inte skulle mött.
Hanna Slott Öjenhed sammanfattar i samma anda:
– Det finns som sagt inget juridiskt ansvar i att vara stödperson. Den främsta uppgiften som stödperson är att vara medmänniska, lyssna och finnas med när livet är som svårast.
Så blir du stödperson
Intresserade kontaktar patientnämnden via:
▪ 023–49 01 00, 1177.se, patientnamnden@regiondalarna.se eller regiondalarna.se
Rekrytering sker enligt följande:
▪ Intresseanmälan
▪ Egen berättelse
▪ Intervju
▪ Referenser
▪ Utdrag från misstanke- och belastningsregister
Patientnämnden ansvarar för:
▪ Utbildning och fortbildning
▪ Handledning och stöd
▪ Tillsätter och avslutar uppdrag
▪ Arvode
En stödperson har bland annat:
▪ Tystnadsplikt
▪ Rätt att besöka patienten 2–4 gånger/månad
▪ Rätt att delta i Förvaltningsrätten, om patienten så önskar
(Källa: Region Dalarna)
