När Lokalt i träffar den nyblivna kyrkoherden har hon på pappret jobbat i två veckor. I verkligheten är det kortare än så.
– Jag tillträdde den 1 september men var sedan på en sedan länge planerat semesterresa. Så det här blir min andra eller tredje riktiga arbetsdag och jag är ännu i uppstartsfasen, säger Katarina Frisk.
Vad visste du om Hedemora innan du sökte tjänsten?
– Nästan ingenting alls. Denna gigantiska kommun var som en vit fläck uppe i norr. Jag ser fram emot att lära känna bygden bättre. Det jag vet är att församlingen har en bred verksamhet, speciellt inom diakoni, musik och med pilgrimsvandringarna.
Nu basar hon över 50 anställda inom församlingen, som har sex kyrkor och fem kyrkogårdar.
– Det är en stor verksamhet. Jag har inte hunnit besöka alla kyrkorna ännu. Kyrkorådet styr och sedan leder jag arbetet. Det fungerar på samma sätt som en styrelse och en vd i ett företag, skulle man kunna säga. Förutom mig har vi tre komministrar i församlingen och alla är stationerade här i St Paulusgården, även om vi såklart är ute mycket i församlingen, säger Katarina Frisk.
Hemmet finns i Fagersta, där Katarina är född och uppvuxen.
– Och så är jag gift med en annan präst, Lars Frisk, från Norberg. Han tjänstgör i Västanfors Västervåla församling.
Träffades ni via kyrkan?
– Nej, vi gick i samma klass i gymnasiet. Det finns ju inget gymnasium i Norberg så Lars fick studera i Fagersta och där blev vi bänkgrannar. Men det dröjde tio år till, tills vi var i 30-årsåldern, innan vi blev ett par.
Från början är Katarina förskollärare, vilket hon utbildade sig till i slutet av 1990-talet.
– Och jag jobbade ett år inom kommunen innan det dök upp en ledig tjänst inom Svenska kyrkans förskoleverksamhet. Jag kommer inte från en troende familj på det sättet men kom tidigt i kontakt med kyrkan via dess barnkörsverksamhet när jag gick i första klass.
2006 kom så prästkallet, vilket ledde till präststudier i Uppsala.
– Många frågade ”ska du inte läsa till präst?” men det tog tid för mig att hitta min personliga tro. Jag trodde att man skulle tro på ett visst sätt för att kunna bli präst. Sedan gjorde jag mitt första år i Norberg-Karbennings församling innan det blev tio år inom Norrbärke församling/Bärke pastorat. Fem år som komminister och fem som kyrkoherde. Jag hade fina år där. Senast kommer jag från en tjänst som komminister i Sura-Ramnäs församling.
Vad var det som lockade med Hedemora, Husby och Garpenbergs församling?
– I sökprofilen stod det att församlingen sökte en kyrkoherde som också vill vara präst, att det inte blir lika administrativt jobb. Det passade mig.
Vad ser du för utmaningar för församlingen framöver?
– Att vi kan nå ut med vår verksamhet, att folk ska veta allt det som görs i församlingen. Att vi kan vara ett ljus i mörkret, ett sammanhang dit man kan komma för att fylla på kraft. Vi är bra på de stora livsfrågorna, mål, riktning och hopp.
Vi kan hjälpa människor men det gäller att vi lyckas nå ut i bruset. Och som kyrkoherde är min uppgift att skapa en trygg arbetsplats. Det gäller att vi vågar ta upp det som inte fungerar och som måste förbättras, samtidigt som det är viktigt att lyfta fram det positiva, säger Katarina Frisk.
Katarina Frisk
Ålder: 53 år.
Bor: I Fagersta, där jag är född och uppvuxen.
Familj: Gift med Lars. Vi har fem vuxna barn och två barnbarn.
Yrke: Nybliven kyrkoherde i Hedemora, Husby och Garpenbergs församling.
Intressen: Jag rör gärna på mig, bland annat genom cykling, promenader, simning och yoga. Och så sjunger jag, jag är med i kören ”Gränslösa” hemma i Fagersta, med sångare från Fagersta, Norberg och Smedjebacken. Den är sprungen ur en ungdomskör och min man Lars är också med. Jag sjunger brett och gillar musikaler. Har tidigare varit sångsolist tillsammans med Ludvika Musikkår. Sedan läser jag mycket och är intresserad av att påta i trädgården. Dessutom har jag nyligen påbörjat en akvarellkurs, jag gillar att fylla på med kreativa aktiviteter.
