ANNONS

Karta över delar av Dalarna med omnejd gällande vägarnas skick till följd av tjällossningen. Samma karta, i realtidsversion, står att finna via trafikverket.se. Markering och tillhörande antal avser vägar med nedsatt bärighet.
Foto: Karta/grafik: Trafikverket

Såriga vägar i Dalarna – här är skadorna värst

FALUN/DALARNA. Med våren kommer tjällossning och sår i vägarna. Längs länets trafiknät kartläggs nu tjälskadade vägförbindelser och transportleder. – Vi trafikanter får räkna med att komforten längs vägarna kommer att bli sämre under våren, säger Per-Olof Sjölander som är projektledare på Trafikverket.
Tjällossningen är ett faktum och därav uppstår också skador till följd av denna.
Vissa vägar är hårdare ansatta än andra, och det finns flertalet faktorer som agerar tydliga påverkanskrafter gällande var och varför det blir som värst.
Här hittas aspekter som bland annat vägens ålder; huruvida den är ny eller gammal färgar dess förmåga att klara ett tjälangrepp.
Därtill ses en vanligt förekommande problematik på vägar med följande egenskaper:
❚ Vägar med dålig stabilitet
❚ Övergång mellan väg och bro
❚ Vid vägtrummor (trummor som är nedgrävda under vägen, används för att leda vatten från vägdiken)
Trafikverket rapporterar nu från händelsernas insida.
Och konstaterar att skador på trafikens ”golvyta” kan innebära åtgärder som exempelvis att den tillåtna vikten för fordon kan behöva sänkas.
Dessutom klargör man i termer om tid hur man hanterar tjällossningens konsekvenser för vägarnas kvalitet.
Prioritet nummer ett sägs här vara de skador som kan utgöra trafikfaror – dessa lagas snabbast möjligt.
De flesta underlagsblessyrer tillses dock vårdande försyn under sommaren, då tjällossningen är överspelad.
Trafikverkets projektledare Per-Olof Sjölander sätter i en kommuniké från myndigheten ord på dess föresatser i ett ständigt återkommande dilemma.
– Tjällossning är något som drabbar de flesta vägar mer eller mindre. Vi måste tänka på att anpassa hastigheten efter vägens standard, redogör han.
Och betonar:
– Det viktigaste är säkerheten.
Bakom själva tjällossningens fysiska skede återfinns bitvis omild tillika oundviklig regi med sigill av moder natur.
Tjälen uppstår häri när vägen fryser till is, och is gör anspråk på större yta än vatten. Därav utvidgas vägen och således också lyfts när den fryser.

I samband med våren tinar sedermera vägarna och då sker alltså tjällossningen. När tjälen försvinner sjunker marken igen och då kan skador som ojämnheter, bulor och hål uppstå.

“Tjällossning är något som drabbar de flesta vägar mer eller mindre. Vi måste anpassa hastigheten efter vägens standard”, redogör Trafikverkets Per-Olof Sjölander. Foto: Sonny Jonasson
Per-Olof Sjölander förvarnar fordonsförare på vad som kan komma att för en viss tid vara verklighet utefter vägarna.
– Vi trafikanter får räkna med att komforten längs vägarna kommer att bli sämre under våren, tydliggör han.
I förebyggande syfte strävar Trafikverket efter att i vissa fall ligga steget före skadeförloppet.
Detta bland annat via åthävor som ska hålla vägarna fria från sprickor och hål, vilket på så vis minskar inträngningen av vatten.
Sommartid avvattnas och tjälsäkras vägar genom dikning, och dessutom förbättras vid behov vägtrummor under vägarna.
– Under den värsta tjällossningsperioden kan det även bli nödvändigt att tillfälligt begränsa vikten för de fordon som får köra på vägarna, vanligen till 4 ton eller 12 ton, upplyser Sjölander i fråga om ekipagens totalmassa.
Han fortsätter:
– Detta görs för att trafiksäkerheten ska vara fortsatt bra och för att skona vägen. Varningsskyltar med gällande fordonsvikt sätts upp vid en förändring.
Trafikverket tipsar också om sin webbplats och dess karta över statliga vägar med nuvarande bärighetsnedsättningar.
Detta således på grund av tjälskador och tjällossning, och en upplaga av denna karta á den 29 april kan bevittnas här ovan.
Facebook

ANNONS

ANNONS