Region Dalarnas bokslut för fjolåret visar alltså rekordresultatet 901 miljoner kronor på pluskontot.
Verkligheten bakom de digra plånboksresurserna är flera.
Man framhåller begrepp som kostnadseffektivitet och hög produktivitet som betydelsefulla för att regionen nu förfogar över stora summor som delvis öronmärkts för tunga investeringar.
Därtill redogör regionråden Sacrédeus och Parsjö Tegnér också att statsbidragen – kopplade till pandemins ökade kostnader – som därav disponeras i regionens verksamhet uppgår till 327 miljoner kronor.
Sammantaget ska de goda pengaresurserna nu alltså riktas till både byggnationer, maskinpark och ökat medarbetarkapital.
– Ja, vi behöver investera i både personal och fastigheter, säger Svante Parsjö Tegnér.
Och utvecklar i fråga om dessa för regionen ständigt och i synnerhet nu högaktuella verksamhetsaspekter.
– Vi behöver rekrytera personal och det pågår en utredning som ska kartlägga behovet av detta inom respektive vårdområde.
– Gällande fastigheter så är underhållet på flera håll eftersatt, vilket kräver både uppdatering och nybyggnation.
Här påtalas bland annat sedan tidigare kända satsningar som den ovanpå akuten vid Falu lasarett.
Där exempelvis en ny tillika toppmodern magnetkamera hör till ett av de rent maskinella tillskott som tillfaller vårdens kapacitet.
Dessutom ska nya vårdcentraler skapas i Mora och Särna, och man ska också investera i infrastruktur tillhörande Ludvika lasarett.
Därtill uppförs en ny vårdbyggnad i Avesta, och i Sälen riktas resurser till att skapa nya lokaler för ambulansen på orten.
Därtill uppförs en ny vårdbyggnad i Avesta, och i Sälen riktas resurser till att skapa nya lokaler för ambulansen på orten.
Ett axplock av breda investeringsplaner för en region där hemligheten till framgångarna är medarbetarna, menar regionråden.
– Ledarskapet har hållit ordning på ekonomin, men främsta tillgången är medarbetarnas produktivitet och höga kostnadseffektivitet, säger Birgitta Sacrédeus.
Som exempel på vad detta effektivitetsbegrepp kan innebära informerar Svante att det inom vården bland annat finns en term vid namn ”diagnosrelaterade grupper”.
Inom denna kan vårdinsatser klassificeras och via ett kodsystem kan sedermera också kostnadsanalyser utföras.
Birgitta Sacrédeus fortsätter:
– Vi ska även satsa än mer på primärvården för att främja en god och nära vård. Det här är Region Dalarnas bästa ekonomiska resultat någonsin och jag anser därav detta vara en glädjens dag.
– Det bästa är också att man om möjligt tar hand om den vårdskuld varje generation har i stället för att skicka den vidare, utvecklar hon i finansiella aspekter.
Varpå båda regionråden som kallat till pressträff i Falu lasaretts entréatmosfär konstaterar kosing på kontot som tryggande garant för denna stora investeringspotential.
Svante Parsjö Tegnér omnämner även för Region Dalarna inslag av mer utmanande karaktär som stavas pensionsskuld och en bitvis mindre bra soliditet.
Men att styrkan i ett stort överskott också är att man inte behöver låna lika mycket pengar.
Parsjö Tegnér konkretiserar ytterligare kring en av de omfattande satsningar som beräknas braka i gång i höst och stå färdig våren 2025.
– Det stora projektet ovanpå akuten resulterar i nybyggnation i hela sex plan och innefattar bland annat utrustning för högteknologisk vård.
– En investering som är i storlek om 500 miljoner kronor, säger Svante Parsjö Tegnér.
