“Övning ger färdighet – har jag hört”

Passion, ett intresse som består, det är något som jag alltid saknat. Jag avundas människor som har en varaktig hobby, år ut och år in, och aldrig tröttnar. Som min sambo.

Jakt och fiske, det är hans grej. Men provat på saker det har jag gjort – massor av gånger. Och nästan varje gång har jag trott mig hitta min ”passion”. Jag brukar dessutom gå ”all in” varje gång jag ska testa något nytt. Jag blir liksom besatt och euforisk.
Jag läser alltså på först – googlar. Mycket. Ofta. Inget får lämnas åt slumpen. Detta måste göras innan jag sätter igång. Youtube är en finfin utbildningskanal. Där kan man lära sig allt.

Som när jag började virka. Då såg jag videoklipp med halvstolpar, dubbelstolpar, mormorsrutor, luftmaskor. Om och om igen.
Efter att ha virkat några korgar gav jag mig på en badrumsmatta, vit och grå och rund. Virkade varje ledig stund i två dagar. Åtta timmar tog det. Sedan var den klar och min handled värkte.
Därefter gick jag på hantverksmässa, besökte ett stickcafé där likasinnade satt och sydde, stickade, virkade – och fikade förstås.
Jag virkade mormorsrutor i blått och vitt till en babyfilt som min systerdotters första son skulle få. Den blev aldrig klar. Jag bangade när alla rutor skulle virkas ihop på ett snyggt sätt, tyckte det var oerhört tråkigt, och det blev inte bra. Pojken som skulle ha fått den är nu elva år och har hunnit fått två syskon. Hejdå till den hobbyn.

Nästa grej blev målarböcker för vuxna. Åh vad jag kollade Facebook, gick med i grupper, beundrade andras målerier, hur fina som helst. Googlade sedan vilka färgpennor jag skulle ha. Det bästa var bara gott nog. Det måste ju bli bra om man har bra grejer, eller hur? Så småningom inhandlades dyra pennor och flera målarböcker. Målarböcker är bra för själen och motverkar stress – det hade jag googlat någonstans.
Första och andra teckningen var riktigt kul.
Tredje var ganska kul, fjärde blev aldrig klar.

Så i början på förra året skulle jag ta upp en tidigare hobby på nytt, nämligen akvarellmålning. Samma sak där, jag började med en grundkurs och det var fantastiskt kul, jag såg videoklipp på Instagram och på Youtube, samtidigt som jag målade, och fick lov att pausa för att hänga med. Jag insåg att här behövde handlas penslar, färger, paletter och papper. Och handlade det gjorde jag. Gick även en sommarkurs i ämnet, på en folkhögskola.
Nu är det ett halvår sen jag målade sist.

Allt jag företar mig i hobbyväg måste bli bra. Och jag ska bli duktig fort, helst utan så mycket övning. De krav jag sätter på mig själv bromsar upp mitt intresse och jag tröttnar…
Har hört att man måste öva ofta och mycket för att bli bra på någonting, och det stämmer nog.
Synd bara att övning inte är min grej.

Yvonne Ahlin

Facebook

Populärt på webben

Läs senaste numret av Lokalt i !

Artiklarna i E-tidningarna går även att lyssna på!

ANNONS