I samspel med Falualliansen-kollegorna Anders Lindh (M), Åsa Nilser (L), Sven-Olof Ytterholm (FAP) och Veronica Zetterberg (KD) framlägger Joakim taktik för hur man ämnar fördela mängder av miljoner.
Bland annat tillser man nämndernas verksamheter stora tillskott.
Totalt handlar detta om ytterligare 151 miljoner kronor, och i jämförelse med 2022 är tillskottet 218 miljoner.
Flera av dessa nämnder, som hanterar för kommunen viktig ruljangs på respektive område, får nu också nya interna hemvister.
Detta enligt följande metod:
• Socialnämnden blir arbetslivs- och socialnämnden och tar över ansvar för arbetsmarknadsfrågor från kommunstyrelsen
• Barn och utbildningsnämnden tar över ansvar för barn och familj från gamla socialnämnden
• Omvårdnadsnämnden tar över ansvaret för LSS och socialpsykiatri från gamla socialnämnden
• Den nya servicenämnden tar över ansvaret för serviceverksamhet från kommunstyrelsens serviceutskott
Driftbudgetar för berörda nämnder justeras genom ramväxling, förklarar Falupolitikerna.
I fallet Socialnämnden/arbetslivs- och socialnämnden innebär detta att 585 miljoner kronor byter “ägare”.
Därtill omnämner man att omorganisationen kan skapa klokare fördelning och balans i nämndernas åtaganden.
Rörande påfallande intensiva investeringsbehov ger Joakim några ekonomiskt framträdande exempel.
– Vi har många väldigt stora investeringar, exempelvis skapandet av nya skolor i Vika och Sundborn.
Han fortsätter:
– Dessutom byggs nya vård- och omsorgsboenden, Hälsingebacken och Bjursås.
Satsningar som i rena slantar gör anspråk på summor mellan 160 och 195 miljoner kronor vardera.
Helheten i budgetförslaget är synnerligen omfattande i både pengar och vad dessa pengar ska resultera i.
Budgeterat resultat uppges vara 37,4 miljoner kronor, motsvarande 0,91 procent av skatter och utjämning. Kommunstyrelsen har också en reserv för oförutsedda kostnader om 25 miljoner.
Mellan större pjäser märks även flertalet resursriktningar för mindre summor med potentiellt viktiga syften.
– Vi gör en satsning på gång- och cykelvägar, berättar Sven-Olof Ytterholm.
– Detta bland annat vid Korsnäsvägen och vi har även ett projekt kallat “Säkra skolvägar”, utvecklar han.
Anders Lindh betonar vikten av satsningar på skolväsendet, vilket bland annat tar sig uttryck i en lokal vidaresatsning på nationella insatsen “Läsa-, skriva- räknagarantin”.
– Det är något som riktas till barn i lågstadiet, då man noterat att resultaten här sjunker i årskurs 3, berättar Lindh.
Och tar teorin i praktisk omsättning för ett längre perspektiv kopplat till individ och samhälle.
– Riktade satsningar på skolan i tidig ålder kan förebygga problematik längre fram. Även ur kostnadssynpunkt, men framför allt i individsyfte för att elever ska slippa pressen att “hinna ikapp” högre upp i skolåldern.
Ytterligare hållpunkter i Falualliansens budgetförslag visar bland annat även resurser öronmärkta för:
• Ett boende för hemlösa (Ria lågtröskelboende)
• Kvinnojouren Kullan
• Enligt central uppgörelse mellan arbetsgivare och fack höjs premien för avgiftsbestämd del av pensionsavtalet från 4,5 procent till 6 procent. Därav går cirka 55 miljoner kronor till bättre avtalsmässig pensionsnivå för kommunens anställda
• Utbyggnation av bredband på landsbygden
• Räddningstjänsten Dala Mitt
• Arbetskläder för förskolepersonal (en fråga där den politiska ledningen med tiden ändrat inställning till att nu vara jakande)
Man uppger sig också ur bitvis ekonomisk men primärt humanistisk synpunkt också arbeta nära boendesituationen för de ukrainska flyktingar som snart får Falun som destination.
– Det är något vi följer dagligen och jobbar hårt för. Det här ska vi fixa, säger Veronica Zetterberg och får medhåll från Åsa Nilser och övriga närvarande.
En för Falun stundvis omtalad och tämligen stor satsning är den nya upplagan av Kristinehallen.
Ursprungsplanen visar planerad byggstart denna höst. Av detta blir nu intet, då endast ett anbud gällande själva bygget inkommit.
– Och det anbudet var nästan 100 miljoner kronor mer än vi budgeterat för, konstaterar Joakim Storck.
– Ett oroligt omvärldsläge och osäkerhet kopplad till det leder till ökade materialkostnader och andra svåra variabler. Vi tar därför ett omtag med Kristinehallen och jobbar vidare, utvecklar han.
Fotbollsglada Falubor har dock muntra besked att känna in, då man från politiskt håll välkomnar en satsning på lokalt belägna fotbollsplaner.
Vilket bland annat kan leda till att Dalavallen blir kvar.
– Fotboll är en för Falun väldigt populär sport som ökar, inte minst på tjejsidan, säger Joakim.
Och avrundar:
– Dock har ej fler planer skapats. Vi rekommenderar nu därför att bostäder inte ska byggas på Dalavallen, den bör finnas kvar som fotbollsyta. Framöver, delvis via satsningen “Fotbollsvår”, kan nu rådande riktning resultera i flera nya konstgräsplaner i Falun.
Beslut rörande Falu kommuns budget för 2023 klubbas vid denna månads kommunfullmäktige.
