Rebecca rider varv på varv på islandshästen Hroi runt ridbanan intill det avspärrade området. Hon har sju egna hästar och hennes företag har sex hästar inackorderade i det nybyggda stallet.
– Ska vi bli låsta till en paddock under lång tid framöver, undrar Rebecca som känner sig villrådig över vilka vägar hon ska våga ge sig ut på eftersom hon inte vill rida på de större, trafikerade vägarna. Rebecca tycker att det är svårt att förstå sig på allt och efterlyser klarare regler.
– Vad räknas som en grusväg?
Rebecca tycker att det värsta är att inte veta hur länge avspärrningarna kommer vara kvar.
– Handlar det om ett par månader, ett eller kanske två år?
Rebecca flyttade till gården för sex år sedan. Hon har pysslat med islandshästar under hela sitt liv och tävlar på SM-nivå. Rebecca är utbildad unghäst-tränare, instruktör,
hästmassör och tävlingsdomare. Nu pluggar hon dessutom till hovslagare vid Strömsholm.
En genomsnittsvecka rider Rebecca mellan tre och fem dagar.
– Ofta fem kilometer varje gång och hälften av tiden på skogsstigar.
Under ridturerna ser Rebecca människor i skogen.
– Alla som bor här lever ju för skogen.
Hennes barn går på förskolan i Karbenning och nu får de hålla sig på förskolans gård.
I nuläget känner inte Rebecca någon rädsla för att kunderna ska flytta sina uppstallade hästar.
– Men blir det väldigt långvarigt så vet man inte, funderar hon.
Rebecca undrar hur hennes hästar kommer reagera på att inte få komma ut i skogen som de är vana vid.
– Jag vill att hästarna ska gå på olika underlag för deras leder och ligament. Nu kommer de få gå på hårt packat grus och hur kommer de reagera på det?
Rebecca tycker att det var väldigt otippat att svinpesten skulle komma till området då hon aldrig sett några vildsvin i närheten av fastigheten. Att värdet på gården skulle sjunka under tiden är något som Rebecca inte ens hunnit tänka på.
– Vi har ingen tanke på att flytta, för vi har hittat vår plats, men att vara
begränsad orkar man inte hur länge som helst, konstaterar hon.
– Hur kan de låsa in människor under så lång tid, frågar sig Rebecca och lägger till att hon har många
frågor och funderingar.
– Blir det för länge kommer man bli knäpp, när man har marken och möjligheten.
Rebecca tycker att läget nu känns svårare än
begränsningarna hon
utsattes för under pandemin.
– Då kunde vi fortfarande vara ute. Det här är värre för mig. Vi är vana att röra oss fritt i våra egna marker.
