Numera är bara cirka 27 000 Borlängebor medlemmar i kyrkan. Det kan innebära att pastoratet inte har råd att ha kvar alla sina lokaler, enligt kyrkoherden Per Henriksson-Lerström.
Foto: Karin Diffner

Kyrkolokaler kan behöva säljas ut – “Vi kan inte bosätta oss i historien”

BORLÄNGE. När medlemsantalet i Svenska kyrkan minskar i stadig takt måste församlingarna också minska på sina lokaler. – Det väcker känslor och det har jag stor respekt för, men vi kan inte bosätta oss i historien, säger kyrkoherden Per Henriksson-Lerström.

Stora Tuna och Torsångs pastorat äger en rad kyrkor och församlingshem i Borlänge. Förutom Torsångs och Tuna kyrka som härstammar från 1300- respektive 1400-talen finns här en rad “nyare” kyrkobyggnader, till exempel i Kvarnsveden och i Jakobsgårdarna.
– De har alla kommit till under en tid av expansion, säger kyrkoherde Per Henriksson-Lerström.
Men nu är det slut på den tid då kyrkan växte. I dag brottas församlingar i hela Sverige med att medlemsantalet krymper.
I Borlänge har antalet medlemmar minskat med cirka 10 000 sedan 2004 och är nu nere på runt 27 000. Det största tappet beror på att det begravs fler medlemmar än som kommer in via dopet.
– Sedan är det också aktiva utträden och flyttar, men den största orsaken är att folk dör ut.

Vad ska Stora Tuna prostgård och kyrkans övriga lokaler användas till i framtiden? Den frågan ska nu utredas.

Med ett lägre medlemstal minskar också inkomsterna, men kyrkan har fortfarande lika stora utgifter för sina lokaler. Därför har nu ett arbete inletts med att utreda vilka lokaler som pastoratet har, hur mycket de används och hur det ska se ut i framtiden.
– Det är en känslig och komplicerad fråga, men vi måste blicka framåt, säger kyrkoherden.
Kan det blir fråga om att sälja ut en kyrka?
– Ja, eller att man hittar andra användningsområden eller någon form av samordning.

Kyrkoherden lovar att Stora Tuna kyrka inte ska säljas, men vad som händer med andra lokaler är upp till kyrkopolitikerna.

Även om Per Henriksson-Lerström säger att inga lokaler är “fredade” så är han dock säker på att varken Torsångs eller Tuna kyrka kommer att säljas.
– Ja, det törs jag lova. Det är sådana påtagliga byggnader och också sådana som de flesta Borlängebor väljer.
Västertuna kapell då?
– Det blir en fråga för våra förtroendevalda att prioritera vad vi behöver bland de lokaler vi har. Alla kan inte få allt.

Kyrkoherden vill engagera Borlängeborna i lokalfrågan och pastoratet kommer att bjuda in till öppna möten inom kort.
– Vi vill inte göra något i smyg. Om man tycker det är synd att det inte finns någon verksamhet i en lokal så är det dessutom fritt fram att komma med egna idéer, säger han.
När kan det bli aktuellt att någon lokal försvinner?
– Det vet jag inte. Det beror på hur benägen man är att fatta svåra beslut.

Kvarnsvedens kyrka byggdes på 1920-talet och fick sin klockstapel på 1940-talet. Om den blir kvar i kyrkans ägo även i framtiden är en öppen fråga.

Parallellt med utredningen finns också en ambition att redan nu samla olika verksamheterna på olika ställen:
– Hagakyrkan som snart återinvigs ska bli ett nav för pedagoger och administration.
– Jakobsgården ska vidareutvecklas som diakonalt centrum.
– Kvarnsvedens kyrka ska bli en kyrka som bedriver verksamhet under vardagar.
– Stora Tuna kyrka, Torsångs kyrka och Hagakyrkan ska vara de kyrkor som regelbunden används som gudstjänstlokaler.
– Amsbergs kapell och Väster Tuna kapell ska användas vid särskilda tillfällen som till påsk, vid begravningar, vigslar och dop.

Facebook

Populärt på webben

Läs senaste numret av Lokalt i !

Artiklarna i E-tidningarna går även att lyssna på!

ANNONS