Syftet med att ta fram en kulturmiljöstrategi är att dokumentera kulturmiljöer i kommunen som sedan kan implementeras när detaljplaner och fördjupande översiktsplaner ska revideras framöver.
– Kulturenheten har hand om detta, i nära samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen. Kulturmiljöer är jätteviktiga ur ett historiskt perspektiv, inte minst för utvecklingen av en speciell plats. De säger mycket om platsens identitet och historia, säger Anette Kotilainen, kulturchef i Säters kommun.
2019 fick kulturenheten i Säters kommun i uppdrag av kommunfullmäktige att ta fram en kulturmiljöstrategi.
– Det har tagit ett tag, då vi har gjort en förstudie med omvärldsbevakning för att se hur man jobbar med detta i andra kommuner. Dessutom behövde vi tillföra specialkompetens för detta och gjorde därför en upphandling som vanns av konsultföretaget WSP. De har jobbat med detta sedan november och börjat få grunden på plats, säger Anette Kotilainen.
När det finns något mer konkret att visa upp så kommer allmänheten att bjudas in till ett samråd.
– Allt ska vara klart till sommaren 2023. Då ska vi även ha en kulturmiljöwebb färdig. Detta ska avlasta bygglovshandläggarna, att folk kan läsa på mer om vilka åtgärder som är olämpliga att göra på sitt hus. Webben blir vägledning för kommuninvånare som bor i ett kulturmiljöområde och exempelvis vill byta fönster eller måla om huset, säger Anette Kotilainen.
Hon fortsätter:
– Man kanske inte får bygga en stor inglasad altan i sitt gamla hus, som ligger i ett kulturmiljöområde. Men detta handlar inte bara om förbud, det kan även bli inspiration och ögonöppnare på åtgärder som man får göra.
– Det här kommer att underlätta hanteringen för tjänstemännen i kommunen, att det går fortare att behandla ärendena. Det är viktigt med länken till allmänheten. Vi ska även jobba med att skylta upp våra kulturhistoriska områden framöver, säger kultursekreteraren Karin G Hästö.
Arbetet har inletts i Säters innerstad och snart dokumenteras även Skönviksområdet, Bispberg och Nisshyttan i första etappen.
– Senare under våren är det dags för Silvberg och i höst Stora Skedvi. Arbetet avslutas med etappen i Gustafs nästa vår. Prioordningen styrs av var trycket på detta är som störst. Hela kommunen ska dokumenteras men inte i detalj. Vi är jäkligt stolta över detta arbete! säger Karin G Hästö.
– Det går inte att dokumentera precis alla fastigheter i hela kommunen, det blir de som sticker ut mest, betonar Anette Kotilainen.
Pressträffen fortsätter till Rådhustorget där vi möter upp bebyggelseantikvarien Charlotte Hedenström och arkeologen Cilla Lindblom. De utför dokumentationen av innerstaden och är utrustade med både kameror och kartor.
– Det är några som har frågat oss vad vi gör för något. När vi förklarar tycker de att det låter intressant, berättar Cilla Lindblom.
Under fyra dagar har duon dokumenterat fastigheter och platser i innerstaden.
– Stadskärnan här i Säter är av riksintresse. Rådhustorget är från 1600-talet och på Riksarkivet har vi hittat en plan från 1630, ett decennium innan staden grundades. Väldigt mycket av bebyggelsen från den tiden finns kvar och alla anläggningarna som fanns längs Ljusterån finns med på kartan, säger Charlotte Hedenström.
– Det är kul att jämföra med en karta som är nästan 400 år gammal och gå runt på gator som finns kvar ännu. Torgen och hela stadskärnan ser nästan ut precis som på den tiden, säger Cilla Lindblom.
De tror att en förklaring till att så mycket av bebyggelsen klarat sig från att rivas var Säters stadsarkitekt Magnus Dahlander, som även var länsarkitekt.
– Han var väldigt dominant och var en stark röst för att bevara bebyggelsen, säger Charlotte Hedenström.
– Dahlander var stadsarkitekt i Säter i drygt 20 år, från omkring 1917 till sent 1930-tal, berättar Karin G Hästö.
Cilla Lindblom påpekar att arkeologer inte bara gräver i marken, utan även kan gräva i olika arkiv.
– Numera är jag mer utredare än arkeolog, även om jag deltagit i utgrävningar tidigare. Det är viktigt att det gamla lyfts fram, även om det bara är ruiner i dag, säger hon.
– Då kan man titta på vilka kulturvärden som finns på platsen och vad man ska slå vakt om när man bygger nytt. Och när man bara åker förbi staden så missar man ju den fina innerstaden och den fantastiska stadskärnan, säger Charlotte Hedenström.
Sällskapet går bort till Lindbomska gården, en bit bort, där porten fångar Charlottes och Cillas intresse.
– Gården är Säter senaste byggnadsminne, upplyser Karin G Hästö.
– Den här porten är ett exempel på alla fina detaljer som är bevarade här i stadskärnan. Häromkring finns även portklappar som är kvar och mycket patina samt originaldelar från timmerhusen. Säter är Dalarnas bäst bevarade trästad, säger Charlotte Hedenström.
Artikeln publicerades i Lokalt i (Hedemora/Säter) nr 16, 2022