Min allra första krönika om sport skrev jag 1991.
33 år har gått sedan dess och jag gissar att jag har fått ihop runt 1 000.
Gissar också att 100 av dessa har handlat om att försvara alla domare.
Visst har jag under min tid som fotbollsspelare skrikit på dem.
Men utvisad blev jag aldrig även om det var nära några gånger.
Utan domare ingen match!
Det där med domarnas prestationer är ständigt en diskussion och än mer i hetluften under ishockeyns slutspel.
Och sociala medier har gjort det än värre…
1 000 sportkrönikör och just den här kan faktiskt bli den kortaste av dem alla.
Det finns ett par anledningar till det.
1) Har ingen lust att skriva om hockeyn eftersom mitt älskade Djurgårdens IF blev kvar i allsvenskan. Men grattis Brynäs IF, eller främlingslegionen, till platsen i SHL.
2) Tiden. När ni läser detta befinner jag och mina kollegor på Lokalt i på den årliga branschgalan i Stockholm och en förhoppning om att ta hem någon av de fem nomineringar vi fått.
Cirka 1 000 sportkrönikör och av dessa har jag tillverkat runt 150 på Lokalt i. Fler ska det bli och med en förhoppning om att till hösten får skriva rubriken: ”Det här var den bästa presenten klubben kunde få”.
IK Brage har fått den start vi hade hoppats på i superettan, och det utan att spela speciell bra.
Det tyder på att 2024 kan bli kul och att nästa års firande av de första 100 åren kan bli något alldeles extra.
Hetast just nu.
IK Brage såklart!
Kallast just nu.
Har ni noterat att Dalkurd, som tidigare höll till i Borlänge, rasar ned i divisionerna. Laget som 2018 spelade i allsvenskan kommer kanske att spela i division 3 nästa år.
