Dialekten skvallrar om att Inger har rötterna längre söderut, närmare bestämt i Blekinge.
– Jag är född och uppvuxen på landet utanför Karlskrona. Våren 1966 flyttade jag och min man till Kloster och tog då över jordbruket på Klosters herrgård. Jag och en väninna startade våffelbruk och det kom så mycket folk! Vi gräddade våfflor så det stod härliga till och upptäckte vi att det fanns ett stort intresse för turismen, minns Inger Backlin och tillägger att det nu är sonen Johan och dennes fru Therese som bor på herrgården i Kloster.
Dessutom berättar hon hur byn fick sitt namn.
– För 600 år sedan hette byn Riddarhyttan men så anlades ett cisterciensiskt munkkloster, Gudsberga, i byn 1486 och i folkmun övergick ortsnamnet till Clöster och sedan bytte byn namn till Kloster. Själva klostret existerade dock bara i 45 år då Gustav Vasa drog in klostret och dess egendomar till kronan. Munkarna slutade sina dagar som tiggarmunkar i trakten.
Inger hade inte bott länge på Kloster innan hon fick höra om de storslagna planerna som var på gång.
– Vi flyttade dit våren 1966 och samma år kom ett par personer på besök, bland annat Korsnäs Marmas chef, revirförvaltare Olof Sundell. De berättade att de hade planer på att öppna en turistled i området, som skulle bli Sveriges första ekomuseum. Fyra år senare var det klart. Olov Sundell sköt salut med svartkrut i Silfhytteå vid invigningen av Husbyringen.
I Kloster startades också Sveriges största krutbruk och här tillverkades krut i över 200 år.
– Krigspatronen Rosenborg, en sann karolin, gifte sig till Kloster och fick privilegium av Falu gruva att få tillverka krut. Sedan uppfann Alfred Nobel dynamiten och konkurrerade ut svartkrutet. Men du må tro att krutet var en revolution för gruvindustrin, säger Inger Backlin som även berättar att den första valsade plåten i Kloster tillverkades 1809.
Det var också början på en stor industri.
– Valsverket flyttades senare till Stjärnsund och så vidare till Långshyttan. Det blev rostfritt stål av plåten till sist. Under senare delen av 1800-talet var Gustaf de Laval ingenjör och konstruerade den första separatorn, som senare blev det stora företaget Alfa Laval.
Inger upplever att många har hört talats om Husbyringen men inte vad det är för något.
– Därför är det så viktigt att informera om Husbyringen, den här sex mil långa leden som är öppet året om. Det går ju att uppleva Husbyringen på många olika sätt, via bil, cykel, till fots eller kanske via kanot som det går att hyra i Stjärnsund. Det finns även flera appar som kan leda besökarna, där skådespelare har läst in berättelser om de kända personerna och bruken.
Även om det måste nämnas att hon är part i målet så vill Inger slå ett slag för att uppleva Husbyringen via en bussresa. Hon är själv guide vid sommarturerna som brukar ta omkring sex timmar.
– Mina turer inleds på Café Wahlmans och Stora Torget i Hedemora, för att knyta ihop Hedemoras historia med Husbyringen även om Hedemora inte ingår där. Jag gör samma sak med Bolidens gruva i Garpenberg, som inte hör till Husbyringen men som ändå är en så historiskt viktig sak för bygden. Sedan åker vi runt med bussen och så berättar jag om platserna som vi passerar och stannar till vid, säger Inger Backlin.
Vad brukar besökarna tycka är höjdpunkterna?
– Oj, det finns ju så mycket… Upplevelser, de vackra platser och de blånande bergen med fiskrika sjöar. Många turister uppskattar stillheten och tystnaden. Området har även vilda djur som varg och björn. Har man tur så kan man dessutom få se både havs- och kungsörn. Det finns också många spännande entreprenörer som bland annat driver flera matställen och möjligheter till övernattningar längs Husbyringen. Detta är en levande bygd, stadd i utveckling och med inflyttning.
Hon talar sig även varm om ödebruket i Silfhytteå och Polhemsmuseet i Stjärnsund.
– Christopher Polhem är ju känd som “den svenska mekanikens fader” och uppfann bland annat stånggången för att leda vattenkraften en bit bort från vattendragen, som ofta var svåråtkomliga. Det var revolutionerande men Polhem gjorde så mycket annat också, som att grunda manufakturverket i Stjärnsund tillsammans med Gabriel Stierncrona, säger Inger Backlin som tillägger att Polhemsmuseet är öppet alla dagar i sommar, förutom måndagar.
En sak som återkommer i sommar är en guidad busstur runt Husbyringen för allmänheten.
– Annars är det ju mest stora förbokade grupper, exempelvis pensionärer, kommuntjänstemän och näringslivet, som åker. För sju, åtta år sedan provade vi att anordna en allmän tur där vem som helst kunde lösa biljett och den bussen fylldes lätt med passagerare. Det är Kommunbygderådet som gör upp planen för detta. I augusti provar vi igen.
Vad är det roligaste med att guida?
– Att få berätta om bygden och dess historia. Det är så mycket man vill förmedla om historien och naturen. Och det är så värdefullt när man får gensvar från besökarna. Jag vill bidra till att förmedla kunskapen om detta vidare. Det är viktigt att vi inte glömmer bort bygdens historia. Sedan får jag träffa så mycket trevligt folk, detta är en utmärkt sysselsättning när man är pensionär. Det är roligt och stimulerande, säger Inger Backlin.
Fakta:
Husbyringen är Sveriges första ekomuseum och ligger i södra Dalarna, i Hedemora Kommun.
Runt Husbyringens sex mil långa natur- och kulturled kan man uppleva unika industri- och kulturhistoriska platser, präglade av hårt arbete i dåtidens malmbrytning.
Husbyringen sträcker sig mellan bruken Långshyttan, Silfhytteå, Kloster, Husby-Smedby och Stjärnsund. Platser som alla bär på en spännande historia.
Två av dem är knutna till några av Sveriges största uppfinnargenier – Christopher Polhem som var verksam i Stjärnsund och Gustav de Laval vid Klosters bruk.
Husbyringen erbjuder aktiviteter, friluftsliv och rekreation, fiske och kanotleder.
Området har även två kungsgårdar, i Näs och Husby. Dalalagarna skrevs på Husby kungsgård på 1200-talet. På 1300-talet skrevs även privilegiebreven för Falu gruva här. Husby kyrka har anor från 1100-talet och är troligen Dalarnas äldsta kyrka.
Runt Husbyringen har det alltid funnits en god entreprenörsanda, vilket gäller även i dag. Från gamla tiders spinnrockstillverkning och svedjefinnarna till dagens driftiga jordbruksföretagare, lanthandlar, ölbryggeri, gräsmattsodlare, konstnärer och älgpark.
Källa: Hedemora kommun och Inger Backlin
Artikeln publicerades i Lokalt i (Hedemora/Säter) nr 24, 2022.
