ANNONS

Ulla Svärdby och Brita Forsling jobbade som sjuksköterskor under många år på Avesta lasarett och Carina Andenius jobbar där idag som röntgenundersköterska.
Foto: Rose-Marie Eriksson

Hundra år av minnesvärd lasarettshistoria

AVESTA Föredrag och minnen från förr kantade förra veckans öppna hus då Avesta lasarett firade 100-årsjubileum. Dagen inleddes med tal och körsång och fortsatte sedan med utställningar och föredrag. Flera av både tidigare och nuvarande personal hade klätt sig i sjuksköterskeuniformer från förr eller i folkdräkt.

Läkarna Olle Björklund och Gunnar Ekeroth höll ett både intressant och underhållande föredrag om lasarettets historia.
Taina Herlitz berättade om sitt arbete som sjukhusdiakon på lasarettet. Det stora träkorset är skänkt av byggprogrammet på Karlfeldtgymnasiet.
Raja Bahtiti och Paola Diaz Mellado, biomedicinska analytiker, visade hur deras arbete utvecklats.
Röntgensjuksköterskan Eleonor Brännström visade hur en röntgen kunde gå till förr i tiden.
– Min ursprungliga sjuksköterskedräkt passade inte längre men jag har tagit med foton från min examen, säger Ulla Svärdby som gjorde sin utbildning i Östersund 1953–56.
Ulla Svärdby inledde sin tid på Avesta lasarett i början av 1962. Hon berättar att hon började som vikarie och fortsatte sedan som skolsköterska från 1967.
Tidigare kollegan Brita Forsling, också klädd i dräkt från förr, berättar att även hon började på lasarettet 1962.
– Jag jobbade fram till 1995 och den längsta tiden arbetade jag som diabetessköterska, säger Brita Forsling.
– Då på 90-talet genomfördes också den så kallade Dalamodellen och det kanske inte alla minns, säger Ulla Svärdby.
Dalamodellen genomfördes 1991-1992 då flera landsting genomförde nya modeller. Det innebar att nästan all sjukvård intäktsfinansierades med ersättning per behandlad patient. Då skulle patienten benämnas kund med möjlighet att välja vårdproducent. Dåvarande landsting drevs mot marknadsanpassning och privatisering.
– Det har hänt mycket under åren och det gör det nu också, säger Carina Andenius Larsson som är röntgenundersköterska.
Hon är klädd i sin mammas sjuksköterskedräkt från förr och berättar att mamma Margareta Andenius jobbade som barnsjuksköterska på lasarettet.

Strax intill presenterade röntgensjuksköterskan Eleonor Brännström undersökningar förr och nu. Hon var också högtidsklädd i en folkdräkt från Västerbotten.
– Jag har jobbat i Dalarna sedan 1987, säger hon och demonstrerar ett par rejäla handskar och en träslev.
På frågan vad denna träslev hade för funktion är svaret att den användes i samband med magröntgen.
– Man tryckte med sleven utanpå magen för att pressa ner tarmarna, säger Eleonor Brännström.
Andra tillbehör som plockats fram var gonadskydd som används för att skydda patientens testiklar vid röntgenundersökningar av bäckenregionen. Skyddet har tagits fram av röntgenpersonal i Dalarna i samarbete mellan Reebok Jofa AB.

Raja Bahtiti och Paola Diaz Mellado är biomedicinska analytiker och var på plats vid labbet där mikroskopet hade en framträdande plats.
– Mikroskop är lika viktigt nu som förr, säger Raja Bahtiti.
Själavård är nos så betydelsefullt och vid sjukhuskyrkan träffades diakon Taina Herlitz.
– Det är jag och prästen Ingrid Eklund som jobbar på sjukhuskyrkan och vi jobbar även ute i församlingen, säger Taina Herlitz.
Ett uppskattat och kåserande föredrag bjöd läkarna Olle Björklund och Gunnar Ekeroth på. Konferenssalen var fylld till sista plats när de tog med åhörarna på en resa i lasarettets historia.
Gunnar Ekeroth inledde med att konstatera att tillsammans har han och Olle Björklund jobbat på sjukhuset i nära 100 år.
– Nu har jag bara varit här i 40 år medan Olle har jobbat här i 45 år, sade Gunnar Ekeroth med ett leende under sin presentation.

Olle Björklund berättade att när lasarettet skulle byggas var prislappen satt till drygt 300 000 kronor men kostnaden för anläggningen slutade i stället på cirka två miljoner.
– Då tjänade överläkaren 7 000 kronor per år och ett sjukvårdsbiträde 240 kronor om året. Så det var stor skillnad, sade Olle Björklund.
Till att börja med var det i princip enbart kirurgi som genomfördes på lasarettet men snart utvecklades verksamheten med flera avdelningar, läkare och vårdpersonal
Gunnar Ekeroth berättar att 1974 inrättades en distriktsläkarmottagning och apotek på lasarettet och 1976 kom hjälpmedelscentralen.
Ekeroth och Björklund konstaterar att det har varit både upp- och nedgångar under åren. Inte minst på grund av alla besparingskrav och även nedläggningshot som vilat över lasarettet.
– Under 50- och 60-talet var det rekordår inom vården och under hela 80-talet fortsatte man att bygga ut trots besparingar, sade Olle Björklund och tillägger att under 90-talet hotades lasarettet i både Avesta och i Ludvika av nedläggning.

Så blev det inte och lasarettet har både överlevt och utvecklats. En förklaring enligt Olle Björklund är att trots att Avesta är en mindre stad har lasarettet lyckats locka till sig kompetent personal.
Under åren har verksamheter försvunnit och nya har kommit till. Under 1980-talet startade bland annat en dialysavdelning, en barnmottagning, sömnlaboratoriet och den första datortomografen installerades. Däremot lades BB-avdelningen ner 1993 trots stora protester.
– Genom åren har det skett stora förbättringar både vad gäller vård och rehabilitering. På 60-talet fick exempelvis en infarktpatient ligga inne i sex veckor att jämföra med ungefär tre dygn idag, säger Olle Björklund.
Utvecklingen har gått framåt och de senaste åren har flera ombyggnationer genomförts. Nu genomgår röntgenavdelningen en om- och nybyggnation som beräknas vara klar under nästa år.

Några årtal i sjukhusets historia
1912 En kommitté tillsätts för att utreda ett lasarettsbygge.
1914 Förslag om att 70 vårdplatser ska byggas vid Lindsnäs.
1919 Bygget av Avesta lasarett påbörjas.
1920 En läkarbostad byggs på lasarettsområdet.
1922 Den 8 juni invigs nya lasarettet. Under första året vårdades 604 patienter och i snitt var sjukhusvistelsen 19,5 dagar.
1938 Lasarettets huvudbyggnad byggs på med en våning och antalet vårdplatser utökas. Även en BB-avdelning med 13 platser byggs.
1940 En arbetsbostad byggs bestående av tre familjebostäder, elva sjuksköterskerum, 19 enkelrum för sjukvårdsbiträden, en dubblett för husmor och gemensamt bad i suterrängvåningen byggs.
1943-45 Antalet vårdplatser ökas till 131 och fler arbetsbostäder byggs.
1958 Beslut om att bygga två nya flyglar och det gamla lasarettet skulle byggas om med medicinska- och kirurgiska mottagningar. Samtidigt utökas antalet vårdplatser.
1962 En ny administrations- och röntgenbyggnad invigs med kiosk, kafeteria med mera.
1963 Avesta lasarett övergår från odelat lasarett till normalsjukhus, numera länsdelssjukhus.
1974 En öppenvårdscentral öppnar med distriktsläkare och -sköterskor. Företagshälsovård, barn- och mödrahälsovård, folktandvård och apotek.
1977 En ny akutmottagning öppnar.
1980 En intensivvårdsavdelning med åtta vårdplatser öppnar.
1986 Dialysavdelningen startar sin verksamhet.
1988 Första datortomografen installeras.
1989 Sömnlaboratoriet öppnar och sjukhuskyrkan etableras.
1990 En barnmottagning öppnar vilket gör att barnen i Hedemora och Avesta slipper åka till länslasarettet i Falun för att träffa barnspecialist.
1995 Lasarettet fortsätter att minska både i a
ntalet vårdplatser och anställda i och med omstruktureringen.
1999 En ny ambulansstation invigs och blir då den modernaste mottagningen i Dalarna.
2003 Kirurg- och ortopedmottagningen stängde.

Facebook

ANNONS

ANNONS