Kjell Gustafsson möter upp Lokalt i:s utsände en solig förmiddag och låser upp dörrarna till bruksmuseet.
– Det här är vårt första museum. Sedan har det andra, i intilliggande Angersteinska huset, tillkommit. Föreningen har varit bra på att ta rätt på och bevara många gamla föremål och fotografier från bruket och bygden. Vi har många fina saker som vi gärna vill visa upp och det tar mycket plats, säger Kjell Gustafsson.
När han håller guidade visningar och berättar om brukets historia så brukar han börja på 1600-talet.
– Men man vet att det kom hit bergsmän redan på 1300-talet och byggde hyttor. Årtalet 1354 har nämnts i samband med en hytta här. Man vill hitta vattenkraft och letade därför efter forsar, utlopp till älven. Det var nog så de hittade Vikmanshyttan. Ån som rinner förbi här intill hade fem rejäla forsar på den tiden, berättar Kjell Gustafsson.
Vad kommer namnet Vikmanshyttan från?
– Det finns en förklaring till detta. Om man åker mot Garpenberg så finns det flera byar som heter något med “Vik”, som Vikbyn, Viks by och Vikhyttan. Teorin är att män från Vik följde vattnet hit, där de hittade bra förutsättningar tack vare forsarna och så byggde de en hytta här. Det är en gammal bygd, man har hittat stenåldersfynd i Jälkarbyn, säger Kjell som själva är uppvuxen i just Jälkarbyn.
Olika familjer var verksamma på bruket från 1600-talet och fram till sekelskiftet då 1800-talet blev 1900-tal.
– Hantzell var en kapitalstark tysk som slog sig ner här och som följdes av Angerstein, en familj som var verksam här i 150 år. Sedan kom brukspatronnen Carl Reinhold Ulff som upptäckte en helt ny legering som gjorde stålet ännu starkare. Det kallades CRU-stålet, efter hans initialer, och har en intressant historia, berättar Kjell Gustafsson.
Tidigt 1900-tal gick det knackigt för bruket som hotades av nedläggning.
– Men då kom Wallenbergarna in i bilden och sköt till pengar. Det gjorde att bruket startade på allvar. CRU-stålet var helt fantastiskt och det användes bland annat i Avesta för att stansa mynt i myntverket.
1976 lades bruket slutligen ner. Då jobbade 450 personer på bruket vars nedslagning givetvis var ett hårt slag för bygden.
– Som mest jobbade det över 1 000 personer på bruket. Redan i mitten av 1960-talet började man skära ner, säger Kjell Gustafsson.
46 år efter nedläggningen går det fortfarande att uppleva bruket via de föremål och fotografier som går att se i bruksmuseet. Här finns även bland annat en samling av udda kaffekoppar, en hel vägg fylld av bröllopsfoton, en annan vägg med klassfoton från större delen av 1900-talet samt flera exemplar av Vikmanshyttehästen.
– Den tillverkades av Bengt Larsson och har en speciell färg som ska symbolisera järnets färg. Bröllopsfotona är på profiler från bygden men väggarna räcker inte riktigt till, säger Kjell Gustafsson och pekar på sig själv på klassfotot för eleverna från årgång 1951.
Under våren har hembygdsföreningen även fått i uppdrag att förvalta en större mängd böcker med tema industrihistoria.
– Mats Lindgren, på plastfabriken, frågade om vi ville förvalta böckerna så det har vi sysslat med under våren. Det är en otrolig samling av böcker om industrihistoria som nog inte finns på så många andra ställen,
När Lokalt i:s utsände tror att rundturen i museet är slut tänder Kjell plötsligt upp ett nytt rum, närmare bestämt Elis Dahlgren-rummet som är fyllt av Dahlgrens samlingar av bland annat torkade växter och insekter
– Han gick inte i skolan utan var helt självlärd, Förutom insekter och växter var han väldigt intresserad av astronomi. Han språkforskade också och dokumenterade Norrhyttemålet och Nornmålet samt skickade vykort till människor över hela världen, bland annat genom att skriva på esperanto.
Elis Dahlgren avled för drygt 25 år sedan, 1996.
– Och han fick inga barn så när han dog hamnade hans samlingar här hos oss på museet, säger Kjell Gustafsson.
Sommarsäsongen vid bruket inleddes med en växtmarknad den 28 maj.
– Sedan blir det återigen midsommarfirande på midsommarafton, vilket blir det första på tre år på grund av pandemin. Den 20 augusti har vi Vikmanshyttedagen, med musik, tipspromenad och lotteri. Själva museet har öppet varje söndagseftermiddag, från den 4 juni och fram till början av september. Större grupper kan boka en guidad tur på bruket, tipsar Kjell Gustafsson.
Artikeln publicerades i Lokalt i (Hedemora/Säter) nr 23, 2022.
