– Förr har elen varit så billig att det inte har gått att få ihop detta ekonomiskt. Jag vet fortfarande inte om det går att få ihop kalkylen, säger Magnus Hermansson som trots allt tycker att det låter lockande att vara självförsörjande på el.
Enligt hans beräkningar kommer anläggningen kosta upp mot fyra miljoner.
– Det är en stor investering. Denna anläggning borde varit i gång nu. Förut fanns inget incitament att göra en. I slutändan är det pengarna som styr. Får man inte ekonomi i det så går det inte.
Magnus har ansökt om bidrag från Klimatklivet som täcker upp 70 procent av kostnaden.
Det går att göra metangas av det mesta: Mat- och slaktavfall, gräs och majs.
– Det är lättast att få det att fungera med kogödsel. En stor fördel med kogödseln är att den redan finns här, konstaterar Magnus.
Processen går till så att gödseln går ut i en pumpbrunn. Från den pumpas det ut i en rötkammare där gödseln värms upp till 38 grader, vilket sker automatiskt. Rötkammaren är täckt med en lufttät överdel där gasen samlas ihop.
Metangasen renas innan den leds in i en motor som driver en generator, vilken alstrar ström. Efter processen kan bonden fortfarande använda gödseln som näring till sina åkrar.
– Denna gas är samma råvara som den som driver fordon, men då måste den uppgraderas, alltså renas, och komprimeras. Det är en mycket dyrare process.
Magnus gör årligen av med 130 000 kWh och uppskattar att anläggningen skulle kunna få ut 100 000 kWh. Dessutom kommer motorn generera värme.
– Tanken är att generatorn ska kunna mata ut ström på nätet. Så den el som jag inte behöver går ut på nätet och om jag inte producerar el köper jag den.
Det mesta av energin blir värme, men det är elen som Magnus vill åt.
– Från en bensinmotor får du kanske ut 30 till 35 procent effekt, resten blir värme. Det är precis likadant här, men i stället för att drivas med bensin så drivs motorn med gas. Det kommer bli massor av värme från motorns kylare. Den ”spillvärmen” kan Magnus använda till det vattenburna värmesystemet i både ladugård och hus.
Magnus konstaterar att de höga elpriserna påverkar bönder, men han påpekar att de höga livsmedelspriserna faktiskt kommit bönderna till gagn.
– När vi levererar mjölk har vi fått en högre ersättning. Arla betalar hela tiden ut så mycket som möjligt till oss bönder. De har varit duktiga på det, tycker Magnus som ännu inte sökt de tillstånd som krävs för biogasanläggningen.
– Det är det som är på tur.
Fakta om Klimatklivet:
Klimatklivet är ett stöd till fysiska investeringar som minskar utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser.
Sedan starten 2015 har Klimatklivet beviljat stöd till nya investeringar som ökar svensk biogasproduktion med 1,8 TWh, vilket motsvarar runt 75 procent av dagens produktion på 2,3 TWh.
För 2022 är anslaget för Klimatklivet 2,7 miljarder kronor.
Sedan starten 2015 har Klimatklivet fördelat 12 miljarder kronor.
Tillsammans med övrig finansiering har totalt 29,8 miljarder kronor investerats för att minska utsläppen.
Stöd ges till både stora och små åtgärder i hela landet.
Det största projektet har fått 210 miljoner kronor i stöd.
Pengarna kommer till största del från EU:s återhämtningsfond, NextGenerationEU.
Källa: www.naturvardsverket.se
Ansökningar från Dalarna:
Klimatklivet har fått in fyra ansökningar för produktion av biogas i Dalarnas län, varav tre är i Borlänge kommun och en i Hedemora. Två av ansökningarna i Borlänge fick avslag och en beviljades stöd. I Hedemora är det en lantbrukare som har sökt stöd och övriga ansökningar är från kommunala bolag eller företag i andra sektorer.
