Ylva Lundkvist Fridh från Stjärnsunds föreningsnätverk öppnar dörren och vi går in i den 160 kvadratmeter stora, gula tegelbyggnaden. I den till synes slitna källaren finns en bastu och ett enkelt litet gym instuvat i ett gammalt duschrum.
– Gymmet är populärt och SAIF (Stjernsunds Allmänna Idrottsförening) har bett i flera år om att få flytta till fritidsgårdens våning. Nu är det äntligen möjligt, säger Ylva Lundkvist Fridh.
Vi går upp för trapporna till våningen som för länge sen var fritidsgård. Här syns det att tiden stått stilla, med färgstarka målningar och texter på väggarna.
Våningen ovanför den gamla fritidsgården saknar den sortens spår på väggarna som fanns i våningen under. Det är tomt och kalt, men vårsolen strålar in genom takfönstren.
– Här höll vävstugan till, men den verksamheten upphörde häromåret. Men nu har vi fått förfrågningar om att ha ateljé här för konstnärer. Men också brottning och jujutsu.
Om de vill sig väl kan huset komma att få flera funktioner. Vi går nerför trapporna, ut ur byggnaden och runt till baksidan. Där visar Ylva skräpiga gamla rester av det som en gång var en hockeyrink.
– Den har inte använts på många år. Men nu har Stjärnsunds Bygdebolag kommit överens med SAIF om att göra om rinken till ställplatser för husbilar. Då kan Sundgården vara servicehus för en sån anläggning.
100 kronor var den symboliska summa som räckte för att föreningsnätverket i Stjärnsund skulle få ta över Sundgården från kommunen. Det innebär att den i stället för att rivas nu alltså kan få ”återuppstå” som en livfull samlingsplats för föreningslivet.
Det har varit en lång och enveten kamp. Ylva berättar om hur kommunen övervägde att riva byggnaden eller sälja den på öppna marknaden. Men Stjärnsunds föreningsnätverk lyckades tills få med kommunen på sin sida och nu står nätverket alltså själva som ägare.
Men det betyder också att ta över ansvaret och Ylva är både glad och lite kluven inför framgången att nätverket har fått fritt fram att fixa till Sundgården.
– Det känns jätteroligt att vi äntligen kan göra fint och att alla som vill kan skapa ett levande hus. Men drömmen hade samtidigt varit att kommunen haft ekonomi att förvalta byggnaden. Men när kommunen inte har kapaciteten är det ändå bra vi har hittat en lösning.
Nätverkets huvudbry är att Sundgården är i stort behov av upprustning. För att det ska lyckas behövs hjälp, inte minst på nära håll.
– Vi hoppas att hela bygden kan samlas kring det här, för det kommer att vara mycket investeringar. Vi hoppas att många i bygden vill engagera sig i fixardagar och målardagar, säger Ylva.
