UF-företag har förekommit under hela 2000-talet på Martin Koch-gymnasiet. Under många år var det uteslutande avsett för ekonomi- och handelsprogrammets elever. Men på senare år har gränserna gentemot andra program börjat luckras upp.
– Under det senaste sex åren har vi haft en del på teknikprogrammet och nu har vi också kört det som ett individuellt val, sätter Henrik Åberg, som har varit med och lett UF-kurserna på Martin Koch sedan de startade för ungefär 20 år sedan.
Han berättar vidare att man nu från både kommunens och skolledningens sida insett vikten av att fler elever än tidigare får lära sig hur ett företag drivs. Därför kommer flera lärare i högre grad bli en del av UF-kurserna och ännu fler program kommer att ha det som en del av gymnasieutbildningen.
Henrik Åberg nämner att det redan under innevarande läsår införts på barn- och fritidsprogrammet.
– I Sverige ökar tjänstesektorn mer än varuproduktionen. Då gäller det att vara mer kreativ. Att tänka till vad som kan fungera. Och det är bra för alla människor att förstå hur företag fungerar, även för de som är anställda och aldrig startar ett företag. Man förstår beslut i företag bättre när man har koll på läget.
Henrik Åberg betonar noggrant att den största lärdomen för gymnasieeleverna som driver UF-företag egentligen är någonting helt annat än att tjäna så mycket pengar som möjligt.
– Frågar du en elev som drivit ett UF-företag vad de lärt sig eller vad som var viktigast, så säger de sällan ”att tjäna pengar”. Utan istället pratar de om att lära sig prata med människor, att lyssna på andra, att kunna ta människor.
Att fler lärare ska jobba med UF-kurserna betyder inte bara ett större antal, utan också en bredare tillgång till användbar kompetens för eleverna.
– Om vi tittar på nästa år till exempel, så kommer vi ha lärare med svenska som huvudämne och psykologi och bild. De har varit inblandade litet förut. Då mer när UF-elever själva har tagit kontakt med dem. Nu blir de mer fullständigt inblandade.
Henrik Åberg ser positiva effekter framför sig när fler än lärare med ekonomi som specialitet bidrar.
– Vi kan ta bild som exempel. Vad kan man kan göra med layout och designprogram? Eller hur kan bygga montrar till ett event? De har bildlärare ett annat öga för hur man kan lägga upp.
Att lära sig att driva företag på gymnasiet är alltså ett fenomen som växer så att det knakar. En mycket viktig utveckling menar Henrik Åberg och upprepar att det är bra även om man inte blir egenföretagare själv. Att det är en fråga om att lära sig att våga saker i livet.
– Jag har hört från flera UF-elever som har sagt, att om de inte fått driva ett företag så här så hade de aldrig gjort det. Det handlar mycket om att våga göra saker som man inte är bekväm med. Det har man oerhört mycket nytta av i livet. Att våga testa och våga misslyckas.
