Vilket innebär att Falun 2020 gör ett mycket bra resultat i kristid.
50 miljoner bättre än budgeterat.
– Vi har mer än väl blivit kompenserade för exempelvis förlorade skatteintäkter. Men svansen av coronakrisen ser vi först nästa år, därav råder nu extremt kortsiktiga och svåra planeringsförutsättningar, säger kommunens ekonomichef Sari Nilsson.
Det budgeterade resultatet i Falu kommun är för innevarande år 70 miljoner kronor.
Minskade skatteintäkter och kommunalt “BNP” som dalat har av svenska staten balanserats via stora stödpaket.
För Falun är förlorade skatteintäkter i summan om cirka 40 miljoner kronor jämfört med budgeterad nivå.
– Ja, det är det största tappet, konstaterar ekonomichefen Sari Nilsson.
Varpå hon också betonar att just detta är något som inte är ett kommunalt fenomen lokalt i Falun, utan påverkas av vad som händer i hela landet.
– Det har Falun gemensamt med många andra kommuner, det styrs inte bara av vad folk tjänar just här.
– Men vi har som sagt blivit mer än väl kompenserade ekonomiskt.
Falu kommun kan således notera ett resultat om cirka 120 miljoner kronor för 2020.
Sari Nilsson poängterar de extra statsbidragens betydelse för dessa siffror.
Och inflikar att det är positivt för nuläget och närmast kommande tidsperiod, men att pandemins nyckfulla variabler och mångfaldigt kännbara konsekvenser kan komma att ändock utgöra hårda prövningar för kommunala finanser.
– Man ska även veta att de statliga ersättningar vi erhållit ska täcka både skattetappet och ökade kostnader i kommunens verksamheter.
– Så också inom vård och omsorg, där vi får se om extrastöd från staten blir aktuellt, utvecklar Sari.
Att svenska staten på tämligen bred front klivit in och backat upp kommunerna ser hon som direkt nödvändigt och betydelsefullt, och Sari bistår med förklarande
resursmodell över finansiella medel som möjliggjort detta.
– Staten har ju generellt sett väldigt goda finanser. Den statliga skulden har under senare år minskat på samma gång som kommunernas skulder ökat.
Staten har därav en fallhöjd som många kommuner i dag saknar.
Nilsson nämner flera för Faluns del vanskliga och likaså kostsamma inslag i pandemins kölvatten.
Dessa i sammanhang som belastar den redan tidigare ekonomiskt och resursrelaterat hårt ansatta socialtjänsten i kommunen.
– Vi har bekymmer med bland annat ökat antal orosanmälningar, placeringar i familjehem och ökande kostnader kopplade till försörjningsstöd, exemplifierar hon.
I skarpt fokus finns nu samtida fördelning av pengamuskler – vilket närmare åskådliggörs i faktarutan här intill för Falu kommuns budget 2021-2023.
Samt inte minst en i Sari Nilssons bedömning mycket oviss framtid.
– Vad händer nästa år, utan stöden? Svansen av coronakrisen ser vi först nästa år, därav råder nu extremt kortsiktiga och svåra planeringsförutsättningar.
– Dessutom ska man ha i åtanke den potentiellt stora psykiska ohälsa som kan följa i spåren av pandemin, och vad det kan innebära för både invånares hälsa och kommunens resurser, tillägger hon.
Falun har sedan tidigare kända, som även av Sari Nilsson bekräftas, demografiska utmaningar som kräver investeringar från kommunen.
– Det är sett till helheten svårt att ställa prognos för vad som komma skall, vi får se vad som händer. Sverige var ju därtill på väg in i en lågkonjunktur när pandemin plötsligt gjorde entré, upplyser Sari.
Hon utvecklar i fråga om det sistnämnda, och landar i en analys där stommen kan tolkas som samsyn och en gemensam tillsyn av samhälle och finanser.
– Ja, om man blickar framåt och ser tänkbara scenarion så ska ju inte offentlig sektor behöva varsla folk för att det saknas intäkter.
– Det är ett delat ansvar mellan stat och kommun att hålla kuggarna i gång, sammanfattar Sari Nilsson, ekonomichef i Falu kommun.
