lokalti.se

Möbelbutik bygger ut

Wed, 11 Nov 2026 20:00:00 +0200

Möbelbutiken Mio har funnits i Borlänge sedan 1987 som franchiseföretag. I fjol ändrades ägarformen och butiken är nu en av 74 i Mio Sverige.

I Borlänge arbetar tolv personer, varav den nyanställde teamledaren för lagret, Matts Josefsson, är en.

– Jag har jobbat här sedan 2017 – förutom ett år i Norge, berättar han.

Det senaste året har omsättningen vid Borlängebutiken stigit med 24 procent både när det gäller möbler och mindre varor.

– Varorna för inspiration, till exempel vaser, ljusstakar och kuddar ökar mer och mer, säger butikschefen Anna Norell.

Och när det nya lagret är klart hoppas hon och personalen kunna sälja ännu mer. I dag är lagret cirka 1 000 kvadratmeter, en siffra som ska utökas med 450 kvadratmeter i en hög tillbyggnad.

– Då kommer vi att ha mycket mer i lager, så att fler kan få med sig sina möbler på en gång, säger Matts Josefsson.

– Men det kommer fortfarande att vara väntetid på en del möbler. Det blir de populäraste som vi kommer att ha mer av i lager, fortsätter Anna Norell.

Nu har utbyggnaden av Mios lager i Hytting börjat. I vår beräknas den 450 kvadratmeter stora byggnaden vara klar. Foto: Karin Diffner

I samband med utbyggnaden ska byggnaden få träfasader vid entré och varuutlämning. Dessutom ska hela butiken fräschas upp med sådant som nytt golv, nya kassadiskar, kontor och personalrum.

– Det blir också ett helt nytt kundvarv.

Kommer ni att stänga under arbetet?

– Nej.

När är allt klart?

– I mars eller april 2027.

Kommer ni även att nyanställa?

– Ja, vi planerar att anställa en teamchef för sälj och flera säljare, säger Anna Norell.

]]>

De ger nytt hopp till Åsbobacken

Wed, 11 Nov 2026 17:38:00 +0200

Efter att ha beviljats 1,8 miljoner kronor från Allmänna arvsfonden gör nu Avesta Alpina verklighet av sina drömmar och utökar slalombacken med en snowpark.

– Många som kommer hit på helger och kvällar vill gärna göra hopp och då kom idén att vi borde skapa någonting där vi kan ha de fina utmaningarna här för ungdomarna, säger Ola Lindbäck, som leder projektet.

Den nya snowparken ligger intill den befintliga slalombacken. Här har två platåer för rails, med ett mindre och ett större hopp, byggts. Föreningen har även låtit uppföra fem nya snökanoner – och snart ska även en så kallad RGB-belysning monteras upp.

– På höger sida blir det en belysning i den här backen. Det är en sån där belysning som kan växla färg, säger Ola.

Totalt kostar snowparken 2,25 miljoner kronor och 80 procent av summan finansieras av Allmänna arvsfonden. Resterande belopp kommer från RF Sisu Dalarna, Avesta kommun samt från bygdemedel.

– Det började ju med att det var några killar som ville ta ner några av träden så att de skulle kunna åka i skogen. Sen slutade det med ett tvåmiljonersprojekt, säger Veronica, som tycker att det är kul att kunna utveckla nedfarterna i Åsbobacken:

– Vi hoppas ju att det kommer att bli uppskattat och att vi får behålla våra ungdomar här i backen så att de inte åker till andra backar.

"Vi kan köra tio kanoner i den stora backen och sen kan vi köra fem kanoner i den här snowparken", säger projektledaren Ola Lindbäck till Veronica Schef. Foto: Lisa Björklund

Det var i mitten av september som Allmänna arvsfonden beviljade alpinklubben pengar. Därefter har det gått snabbt. Träd har avverkats, stubbar har grävts upp, mark har schaktats och två pucklar byggts.

– Högst upp är det schaktat så det blir slätt och fint för att kunna raila där, säger Ola. Sen när man kommer till den branta delen så är det ett litet hopp, och sedan kommer man till det här stora hoppet längst ner här.

När Ola Lindbäck har projekterat för backen har han utgått från profilbilder på andra snowparks. Dessutom har han tagit hjälp av en anläggningsansvarig från Svenska Skidförbundet, som tittat på backen och kommit med tips och råd. Nu är det mesta snart klart och det är bara att invänta minusgraderna.

– Det räcker inte bara med en liten decimeter natursnö, utan det är konstsnö som gäller. Så när det kommer kalla dygn i slutet av november, då kör man igång snöproduktionen.

Sedan mitten på september har träd avverkats och stubbar grävts upp. Foto: Avesta Alpina

När tror ni att backen kan öppna?

– Det beror på när kylan kommer, men om det är tillräckligt kallt sista veckan i november, då börjar vi. Och sen satsar vi på att vara klara till jullovet.

Ska ni själva åka i snowparken?

– Ja, ja, naturligtvis, men man behöver ju inte hoppa så långt. Man kan hoppa lite försiktigt, säger Ola och Veronica och skrattar.

Nya snökanoner ska spruta snö i snowparken. Foto: Avesta Alpina

Rails...
i en slalombacke är metallräcken eller skenor som används som hinder för trick inom freestyle-snowboard och freeski.

]]>

Skulder fick dem att mörda Madeleine

Wed, 11 Nov 2026 15:48:00 +0200

Madeleine Delbom var 61 år när hon mördades den 18 juni 2016. Fallet skakade Sverige och har sedan dess skildrats i olika medier. Tio år har passerat sedan mordet där gruvhålet strax utanför Långshyttan hamnade i fokus och där elva personer kom att misstänkas för inblandning i mordet, varav fyra personer senare dömdes för mord. Under sommaren och hösten 2016 pågick polisens förundersökning och rättegången mot de misstänkta mördarna inleddes den 21 november.

Madeleine anmäldes försvunnen den 28 juni 2016. Den 2 juli hittades hon. Foto: Christian Larsen

Madeleine levde tidigare som man. Hennes bakgrund har i flera medier beskrivits innefatta alkohol och ett kringflackande liv. 2004 kom hon att träffa en man i Borlänge som hon gifte sig med två år senare. Det uppges att de inte gifte sig av kärlek utan för att Madeleine skulle accepteras i samhället. De skildes senare och flytten gick till Norge för arbete. Snart flyttade Madeleine tillbaka till Dalarna. Hon fick då hjälp med bostad av sin före detta man, en stuga som senare brann ned. För det fick hon ut pengar för lösöret via ett norskt försäkringsbolag.

De pengarna kom att spela en central roll i den härva som slutade med att Madeleine mördades den 18 juni 2016 av en konstellation av yngre personer som hon bekantat sig med i Borlänge.

Den yngre bekantskapskretsen har tidigare beskrivits som att leva i samhällets utkant, vilket senare dementerades av polisen. Till exempel hade en av dem hade en god man och vardagen gick till att skaffa mat och cigaretter och även narkotika. Snart sätter man i system att låna pengar av Madeleine, både små och stora summor.

I polisens förundersökning för mordet finns en polisanmälan från 2015 som berättar att Madeleine på grund av ett brutet bäckenben fick hjälp att handla. Hon lämnade ut kort och kod till en i den yngre bekantskapskretsen och upptäckte senare att drygt 3 300 kronor tagits ut utan hennes medgivande. Hon tar sen tillbaka anmälan efter hot om våld.

Med tiden kom Madeleine snart att kräva tillbaka pengarna och noterade varje skuld. Kraven blev snart så påtagliga för gänget att de planerade att mörda Madeleine i hennes hem den 16 juni. Planen går dock i baklås eftersom Madeleine var nykter och vaken när två män i gänget anlände. Mordet planerades om.

Madeleines noteringar om en persons skulder som polisen hittade i hennes hem. Foto: Polisens förundersökning

Madeleine och hennes före detta make hade planerat ett besök på Ikea. Men under dagen för avfärd får mannen inte tag på henne och agerandet att inte höra sig var inte alls likt Madeleine. Snart fick han förklaringen att hon varit på grillfest mellan Borlänge och Säter. En annan förklaring var att hon var på en båtkryssning. En väninna fick samma svar och reagerade på att agerandet inte var likt Madeleine.

En kvinna som ingår i den yngre bekantskapskretsen berättar i P3-dokumentären "Mordet på Madeleine Delbom i Långshyttan" att hon fick besök en natt av två vänner i Borlänge. En av männen bryter ihop och de båda berättar att de mördat en människa. De säger att de dödat "det", som Madeleine ibland kallades av vissa personer i gänget eftersom hon var könskorrigerad. Men var mordet skett ville männen inte berätta. Fler personer kommer den natten till lägenheten. Kvinnan skriver till en kompis på Snapchat om vad hon nyss fått reda på.

– Nu har de gjort någonting och jag förstår inte varför de skulle hitta på en sån sak, säger kvinnan i dokumentären. Nu har de satt sig i skiten men jag hade druckit och bestämde mig för att sova istället.

I ett föhör berättar Madeleines väninna att gänget lånat uppemot 300 000 kronor av Madeleine. Motivet för mordet var pengarna. Foto: Christian Larsen

Tio dagar passerade utan att någon får tag på Madeleine. Under tiden noterades en person med ett avvikande beteende vid ett vattenfyllt gruvhål i Långshyttan av en boende i närheten.

Snart får en man, som tidigare bott granne med Madeleine och hennes man, reda på mordet via ryktesspridning. Han tar informationen personligt eftersom han tyckte bra om paret. Han beslutar sig för att ta reda på så mycket som möjligt.

– Jag fiskade efter all information jag kunde få. Det handlade om en helt oskyldig person som inte gjort annat än att ställt upp och varit snäll, säger mannen i dokumentären.

Polisen kom att undersöka grillplatsen. Här hittades brända kläder. Foto: Polisens förundersökning

Han kommer snart i kontakt med två män i gänget och säger att de aldrig kommer kunna komma undan med ett mord. Han spelar med och låtsas kunna hjälpa till att gömma Madeleines kropp.

– De skulle ge mig 150 000 kronor kontant för att köra iväg kroppen och gräva ner den, berättar mannen i dokumentären.

Mannen berättar snart allt för polisen och fallet får högsta prioritet. Madeleines telefon spåras där sista aktiviteten pejlas in i området kring Långshyttan klockan 01.45 på morgonen den 18 juli 2016. Nu har polisen flera namn att arbeta med och ett tips om en röd Volvo är högintressant.

Runt den nedlagda gruvhålet finns idag, som då, ett stängsel. Foto: Christian Larsen

Flera sökinsatser inleds, bland annat i en sjö, och samtidigt sker telefonkonversationer mellan de inblandade i gänget. Under samtalen sker en för utredningen viktig detalj: telefonsamtalen, både före och efter Madeleines försvinnande, spelas in på den senare morddömda kvinnans mobiltelefon.

Samma kvinna kör en röd Volvo i Långshyttan och ser en polishelikopter cirkulera i området. Hon förstår vad det handlar om, åker hem och byter bil men greps senare i Stjärnsund av en polispatrull. Vid visiteringen på polishuset i Borlänge hittas Madeleines kontokort. Kvinnans version spretar men efter en rökpaus väljer hon att berätta allt, att mordet på Madeleine var planerat och var kroppen fanns; i Rällingsbergs vattenfyllda gruvhål.

21-åringen, 20-åringen och 24-åringen, tre av de som dömdes för mordet på Madeleine Delbom. Foto från polisens förundersökning

En polispatrull begav sig till platsen och såg snart tecken på att någon tagit sig förbi det omgivande stängslet. Snart hittas en kropp i vattnet. Det är Madeleine Delbom.

Polisen ringar in och griper totalt 11 personer misstänkta för att på olika sätt vara inblandade i mordet. En tung bevisning är de inspelade telefonsamtalen.

Polisens rekonstruktion på plats vid gruvhålet med en av de misstänkta gärningspersonerna. Foto: Polisens förundersökning

Under utredningen kunde polisen snart lägga ett detaljerat pussel om gänget och Madeleines sista tid i livet. Man tömde ett antal mobiltelefoner som tillhörde gänget och upptäcker också att någon sökt på "Det perfekta mordet" på en av de beslagtagna datorerna.

Polisen kunde också se inköp av en flagglina, fällkniv och två rullar sopsäckar. Resten av inköpen passade till grillkvällen vid Myggtjärn utanför Säter dit Madeleine var inbjuden.

– Alltså, vi hade egentligen bara tänkt att kväva henne från första början. Det här som hände efteråt det, det bara vart alltså. Det var ingenting som var planerat, berättar den morddömda kvinnan i förhör.

Grillkvällen förflöt där Madeleine medverkade utan vetskap om att det fanns en plan att mörda henne. Planen var att åka till en gammal avrättningsplats utanför Sandviken. Men gänget presenterade planen som om idén kom där och då. Madeleine följde med och satt i mitten i baksätet. I bakluckan satte sig två av männen. Färden går mot Långshyttan. Samtidigt som hårdrocksballaden Forever Angel spelas i bilen lägger någon av männen i baksätet flagglinan runt Madeleines hals och stryper henne.

Gruvan ingår i ekomuseet Husbyringen. Foto: Christian Larsen

Framme vid gruvhålet i Rällingsberg är Madeleine medvetslös men visar livstecken. En av männen knivhugger då henne till döds. De plastar sen in kroppen med sopsäckarna, tejpar och dumpar kroppen i gruvhålet. Sedan går färden mot Borlänge där man tar ut 8 000 kronor och äter för 486 kronor på McDonald's på Madeleines bankkort. Gänget åker senare till Madeleines lägenhet och stjäl bland annat en dator och en dammsugare.

– Jo, cigarretter hade hon i lägenheten också som vi delade på, berättar den morddömde kvinnan i förhör.

Mannen som knivhögg Madeleine berättar i förhör att han inte minns något på grund av berusning och han har heller inga minnen från inköpen av kniv, flagglina och sopsäckar.

– Nej, jag har inget minne, jag vet ingenting. Jag försöker få upp varenda jävla minne jag har hela jävla tiden, jag har ju suttit och gråtit inne i den där cellen varenda dag och natt har jag försöka få fram varenda jävla millimeters minne, men det är så jävla svårt och få fram det, jag kan inte få fram något, säger han.

Madeleine Delbom var den ende som hade klätt upp sig inför grillkvällen i Myggtjärn. Foto från polisens förundersökning

Dagarna efter mordet handlade gänget för drygt 11 000 kronor på Madeleines kontokort. Man åkte också till en plats mellan Borlänge och Smedjebacken för att bränna upp kläder, Madeleines handväska, rep och plastpåsar. Den rättsmedicinska rapporten berättar att Madeleine avled av knivskadorna.

Madeleine Delbom hade fyllt 72 år i år.

Domarna i mordet på Madeleine Delbom

Man, 26 år: 17 års fängelse för mord, grovt bedrägeri

Man, 24 år: 16 års fängelse för mord, grov stöld, grovt bedrägeri

Man, 21 år: 16 års fängelse för mord och grovt bedrägeri

Kvinna, 20 år: 12 års fängelse för mord, grov stöld i bostad, grovt bedrägeri

Man, 46 år: 10 års fängelse för mord och grovt häleri. Svea hovrätt skärpte domen till 14 års fängelse för mord.

Man, 45 år: 10 års fängelse för medhjälp till mord, grov stöld i bostad och grovt bedrägeri

Kvinna, 21 år: Skyddstillsyn och 2 månaders fängelse för medhjälp till mord

Kvinna, 30 år: Skyddstillsyn för medhjälp till mord

Kvinna, 33 år: Skyddstillsyn för underlåtenhet att avslöja mord

Kvinna, 29 år: Skyddstillsyn för underlåtenhet att avslöja mord. Frikändes i Svea hovrätt.

Man, 37 år: Skyddstillsyn för underlåtenhet att avslöja mord samt egenmäktigt förfarande och häleri. Svea hovrätt justerade domen till egenmäktigt förfarande/häleri. Mannen frikändes från underlåtenhet att avslöja mord.

]]>

Efter 133 år – tar farväl av legendarisk förening

Wed, 11 Nov 2026 14:30:00 +0200

Tidningen möter fyra av föreningens i dag totalt 17 medlemmar i Läroverksparken. Det råder ruskväder och kanske är det talande för tillfället att en massiv trädgren blåser ned med ett brak i marken en bit bort.

Tiden är kommen för att runda av en smått monumental föreningshistoria.

Stämningen är bitterljuv men med ett ramverk av glädje och långa lokala traditioner. Eva-Britt Bergström, Kerstin Hallpers, Anki Stenman och Ulla Linderholm reflekterar kring det som varit ett forum för gemenskap och träning i 133 år, men som nu alltså närmar sig vägs ände.

– Framför allt får vi inte tag på någon ledare och vi har för få medlemmar för att föreningens ekonomi ska bära sig.

Det berättar Eva-Britt Bergström som själv varit ledare inom föreningen under cirka 30 år.

Hon fortsätter:

– De senaste två åren har vi haft två olika ledare som varit toppen. Sedan i våras har det dock helt saknats ledare och nu har vi enats om att lägga ned. Efter pandemin blev det ett bortfall men vi har kämpat på, men nu är det definitivt över.

Gymnastikföreningen är en av landets äldsta i sitt slag, men efter 133 år är nu sagan all. Detta då ledare saknas och medlemstapp gjort att ekonomin inte går ihop. Tidningen mötte fyra av medlemmarna i en förening som inom kort håller sitt sista styrelsemöte. Foto: Sonny Jonasson

Eva-Britt med vänner spår att vissa medlemmar fann andra vägar till träning efter covidpandemins tuffaste tider, medan vissa slutade med organiserad motion.

Ulla Linderholm:

– Det här är givetvis jäkligt synd, men vi känner att det är rätt beslut efter omständigheterna. Det är dock viktigt att betona vilken fin och långlivad förening det här är. Startad av kvinnor och driven genom alla dessa år av kvinnor, säger hon.

Kerstin Hallpers instämmer.

– Det har varit en hemvist för träning och med en fin social funktion. Känslan är att när man gått med, då har man sedan inte lämnat. Man har blivit kvar i gemenskapen och tränat, tävlat och tagit truppmärken i gymnastik.

De minns också hur Falu kvinnliga gymnastikförening under 2015 års flyktingvåg blev en plats för många invandrarkvinnor som ville träna med andra kvinnor.

En ständig styrka och stabilitetsfaktor är att man alltid haft en aktiv styrelse. Från då till nu – en epok med fäste i tre sekel (!) – finns många Falukvinnor som svarat för fina insatser.

Bland många märks namn som Gunhild Ell (som tränade tills hon var 98 år), Anna Sundberg, Britta Johansson, Rigmor Wikner och Gulli Halvarsson. Sistnämnda var en av två föreningsmedlemmar som uttogs till en uppvisningstrupp vid 1936 års OS i Berlin.

E-TIDNINGEN: Läs våra tidningar digitalt här

Förr var högkvarteret för träningen gymnastiksalen på Valhalla i Falun. Ett bevis på föreningens långa anor står att läsa i dess egen historik, där man upplyser att gymnastiksalen under en tid blev upptagen för beredskapsändamål. Anledningen? Andra världskriget bröt ut.

Anki Stenman:

– Det har varit så många drivna kvinnor involverade i föreningen och den har nog gjort stort lokalt avtryck. Det är väldigt många man träffar på olika håll i tillvaron som berättar att de varit med.

"Föreningen har nog gjort stort lokalt avtryck. Man träffar på väldigt många på olika håll i tillvaron som berättar att de varit med", säger Anki Stenman (längst till vänster i bild). Foto: Sonny Jonasson

De fyra medlemmarna återger hur de själva först kom i kontakt med en av Sveriges äldsta föreningar för motionsgymnastik. För Eva-Britt var det en granne som var med i styrelsen och frågade om hon ville bli ledare. Ulla, med rötter i Ludvika men Falubo sedan många år, såg en av föreningens affischer i en butik i Hosjö.

Kerstin Hallpers:

– Från början var det jag och syrran som körde i gång gemensamt, berättar hon.

– Och för mig startade allt med att svärmor inte ville köra bil i mörker. Jag fick skjutsa henne hit och det slutade med att jag själv också blev medlem, skrattar Anki Stenman hjärtligt.

Vid sidan av träningen har kvinnorna också hållit vår- och julfester, gjort resor tillsammans och byggt en samhörighet med träningen som utgångspunkt.

Den 11 november har man sitt sista styrelsemöte, vilket också utgör finalen på 133 års aktiviteter som Falu kvinnliga gymnastikförening. Alla föreningshandlingar kommer att lämnas för bevarande hos Arkivcentrum Dalarna, beläget på Tallen-området i Falun.

Eva-Britt konstaterar att det är med kännbart vemod man nu säger farväl till det som varit.

Vänskapen lever dock vidare.

– Ja, vi kommer nog att hålla kontakten och även ses sporadiskt. Åtminstone en gång om året eller så, säger Ulla Linderholm och får medhåll av Kerstin, Anki och Eva-Britt.

]]>

Det enda vi vet, är att vi inte vet, om det vi får höra är sant

Wed, 11 Nov 2026 11:15:00 +0200

”Bada inte efter att du ätit, då kan du få kramp och drunkna.” Mitt tioåriga jag fick tydliga instruktioner av mina föräldrar. Väntans minuter på badhandduken kändes som timmar.

Om det var för att mina föräldrar trodde på myten om kramp, eller om de bara ville ha lite tid med mig, vet jag inte. En sak vet jag i alla fall idag: informationen var fake news.

Det finns flera osanningar från min barndom. ”Om du sitter för nära tv:n får du fyrkantiga ögon” verkar inte stämma. Och vem fick inte höra att ”om du ljuger blir tungan svart”?

Fake news är inget nytt för oss människor. Den moderna människan har funnits på jorden i ungefär 300 000 år. Fram till för drygt 2 000 år sedan trodde vi att jorden var platt. Kanske fick barnen en sista förmaning av sina föräldrar om att inte kliva utanför jordens kant när de gick ut för att leka med barnen i granngrottan?

Minns ni Muhammad Saeed al-Sahhaf? Inte? Men om jag säger Bagdad-Bob vet många vem jag pratar om. 2003 blev Iraks informationsminister världskänd i samband med Irakkriget. Osanning efter osanning kablades ut till omvärlden. Det är lätt för oss att skratta åt honom, men vem vet vilka påtryckningar som låg bakom? Att rapportera sanningen eller motsäga regimen var förmodligen en omedelbar livsfara. Både för honom och hans familj.

Fotboll ligger mig varmt om hjärtat. Drömmen vore att Sverige skulle få arrangera VM. Senast det hände var 1958. Eller är det fake news? En film med titeln ”Konspiration 58” påstod att mästerskapet aldrig ägt rum på svensk mark. Bevis på bevis presenterades i filmen. Syftet med filmen visade sig i efterhand vara att belysa vikten av källkritik och demonstrera hur enkelt bilder kan manipuleras. VM 1958 spelades på svensk mark – trots allt.

Två nyheter som har diskuterats flitigt, sedan de blev just nyheter, är: Har månlandningen ägt rum? Dog verkligen Elvis Presley? Om Elvis död var påhittad, och han fortfarande lever, är han 91 år. Det skulle ändå vara rätt häftigt om han trädde fram och sa att han lever. Men då skulle nog folk tro att det var fake news.

– Det fattas 200 tecken i krönikan. Du måste skriva lite till, fick jag höra av min chef. Efter några sekunders fundering mindes jag den gamla historien om hur dåligt det kan gå om man ljuger oavbrutet.

Berättelsen ”Pojken och vargen” handlar om den unge fåraherden som hela tiden skojar och ropar att vargen kommer. Ortsborna kommer gång på gång för undsättning, men inser att han ljuger. När så vargen dyker upp på riktigt är det ingen som hjälper pojken.

]]>

Pep-parken invigdes i solen

Tue, 10 Nov 2026 20:00:00 +0200

Efter en vädermässigt rätt trist start på höstlovet/läslovet hade vädergudarna vaknat på sin soligaste sida på lovonsdagen när Pep-parken invigdes.

– Vilket väder vi fick! Och härligt att se så mycket folk här. Den här Pep-parken är ett bra komplement till skateparken här intill, här finns något för både yngre och äldre barn, sade kommunstyrelsens ordförande Mats Nilsson (S) innan han klippte invigningsbandet.

Massor av barn skyndade då in i Pep-parken för att prova allt som erbjuds. Kön till linbanan ringlade snart lång.

– Jag har åkt linbana i Sveaparken i Hedemora förut, sade en av tjejerna som väntade på sin tur.

– Här finns det massor att leka med och klättra på, tillade en annan av tjejerna i linbanekön.

Linbanan var populär under invigningen. Foto: Pär Sönnert

Pep-parken har kommit till efter att Säters kommun i början av 2026 blev Dalarnas första så kallade Pep-kommun, vilket innebär att kommunen aktivt samarbetar med organisationen Generation Pep.

Parkens utformning har bland annat inspirerats av idéer från elever på Kungsgårdsskolan, som också var särskilt inbjudna till invigningen.

– Dessutom bjöd vi in förskolor och fritids. Vi valde att lägga invigningen på höstlovet, för att lovlediga barn och ungdomar skulle ha möjlighet att komma hit. Kul att det kom så många, tycker Malin Lilja Altörn.

Vivi Säterdal Kraft, 1,5 år, var en av de yngsta besökarna under invigningen. Hon fastnade bland annat vid dessa rör, som det gick att skapa olika ljud med. Foto: Pär Sönnert

Prislappen för Pep-parken är inte riktigt klar ännu men ser ut att hålla budget, som var på sex miljoner kronor.

– Jätteroligt att parken nu är på plats. Detta passar för alla åldrar. Samhällsbyggnadsnämnden har haft några riktlinjer kring vad vi ville ha vid parken, som en plats för matsäck och regnskydd. Det som återstår nu är att få upp lite inspringningsskydd för planteringarna, så att de inte blir söndersprungna, säger Karin Frejd (C), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden.

Höstsolen strålade över Gruvplan i Säter när Pep-parken invigdes den 28 oktober. Foto: Pär Sönnert

Bakom parken, mot sluttningen ner mot Säterdalen, har en kulle anlagts.

– Där ska det sås gräs och på vintern kommer kullen att kunna användas som pulkabacke. Det är jättebra med de här höjdskillnaderna. Och det finns även en liten grönyta i närheten där vi skulle kunna ställa två fotbollsmål för spontanfotboll. Det här bidrar till folkhälsan, säger Malin Lilja Altörn.

– Vi vill lyfta den här platsen och hoppas att folk kan hitta hit från andra kommuner. Lilla Säter, nere i Säterdalen, är en plats som lockar många besökare och den här Pep-parken kompletterar Lilla Säter, säger Karin Frejd.

Pep-parken har kostat drygt sex miljoner kronor att anlägga. Foto: Pär Sönnert

En av de yngsta besökarna under invigningen var 1,5-åriga Vivi Säterdal Kraft.

– Vi såg att parken skulle invigas i dag, så vi gick hit. Det finns massor för henne att göra här, det här är jättebra. Hit kommer vi absolut att gå flera gånger, säger Vivis pappa Christoffer Säterdal Kraft.

Till Pep-parken hör även ett nybyggt utegym. Foto: Pär Sönnert

Detta är Generation Pep:

Grundades 2016 av Kronprinsessparet och är en idéburen, fristående och icke-vinstdrivande organisation som verkar i hela Sverige.

I dagsläget är 44 kommuner med i Generation Pep. Säters kommun är den första dalakommunen.

Arbetar för att barn och unga ska kunna leva ett aktivt och hälsosamt liv.

Fokuserar på ökad fysisk aktivitet och bättre matvanor.

Samverkar med skolor, kommuner, föreningar och näringsliv.

Erbjuder kunskap, verktyg och initiativ för att främja hälsa.

Källa: generationpep.se

Massor av besökare kom till invigningen av Pep-parken vid Gruvplan i Säter. Foto: Pär Sönnert

E-TIDNINGEN: Läs våra tidningar digitalt här

]]>

Kristin förverkligar en dröm

Tue, 10 Nov 2026 16:00:00 +0200

Folkets hus hade stått oanvänt i flera år och riskerade att rivas. Och i den stora skolbyggnaden från 1915 har det inte varit skolverksamhet på tio år.

Nu får byggnaderna nytt liv sedan Ludvika kommunfastigheter sålt fastigheterna till det nybildade bolaget KK Custom Fastigheter, som startats av Kristin Karlsson, uppvuxen i Grangärde.

Gamla Folkets hus ska rustas både inne och utomhus. Foto: Maria Karlsson

När Kristin var 16 år flyttade hon hemifrån och började den treåriga gymnasieutbildningen beklädnads som då fanns i Borlänge.

Efter det gick hon ett år i Malung och utbildade sig till läderskräddare.

– Det var där allt förändrades. Det fanns en lärare som var sträng men hon såg att jag hade något och inte bara var en "ADHD-unge".

Numer har Kristin sin syateljé i skolan i Saxdalen. Foto: Maria Karlsson

Läraren övertalade Kristin att delta i en tävling där de skulle designa skinnplagg till Skinnarspelet. Kristin hade tänkt att strunta i tävlingen, men det slutade med att hon vann.

Efter det utbildade hon sig till mönsterkonstruktör på tillskärarakademien i Malmö under ett år.

– Jag har på senare år även gått en datoriserad 3D-designutbildning. Det är ett måste i dag men det är en bra ingång att kunna skära till på papper först.

När utbildningen i Malmö var avslutad fick Kristin arbete hos en showdesigner i Stockholm.

– Bara knappt ett år senare öppnade jag eget och hade då redan en egen kundkrets.

Kristin med en av sina kreationer. Foto: Maria Karlsson

Under cirka 20 år skaffade sig Kristin ett stort nätverk. Hon sydde kläder till artister och grupper som Roxette, Magnus Uggla, Amanda Jensen, Kicki Danielsson, Lisa Miskovsky, Darin, Larz Kristerz och många fler.

Hon har arbetat med de stora skivbolagen, till exempel när en artist behövde göra ett skivomslag eller delta i Melodifestivalen. Till krogshowen Wallmans salonger, med artister som sjöng, dansade och serverade, kunde det bli upp till 200 kostymer för en show och Kristin arbetade med konceptet även i Köpenhamn och Oslo.

– Under pandemin blev kulturbranschen nästan död i Stockholm och då flyttade jag hem min syateljé till en lokal i gamla skolan i Saxdalen.

Hon har nu köpt både skolan och Folkets hus för sammanlagt 375 000 kronor. Folkets hus har hon redan kommit i gång med att restaurera och räknar med att komma i gång med restaurangverksamheten till sommaren, eller helst tidigare.

Hon vet precis hur hon vill ha det i restaurangen som hon ska driva i ett eget bolag. Taket har redan målats svart, tapetproverna är murriga i färgerna, tygproverna på sofforna går i grönt och den platsbyggda baren mitt i rummet börjar ta form när tidningen är på besök.

– Här blir köket och här ska det bli en dörr ut mot gården där det också ska vara sittplatser sommartid och en italiensk pizzaugn, vilket bara är en bråkdel av vad Kristin berättar om när hon entusiastiskt visar runt i lokalen där snickarna hon anlitat redan är i full gång.

Det är mycket som är intakt i huset och det finns mycket hon kan använda sig av.

– Det finns exempelvis ett hundratal stolar som jag tänker göra i ordning och till och med biografsofforna är kvar.

Under scenen ska det bli personalutrymmen och loger åt artisterna hon tänker locka till Saxdalen.

– Jag har redan några på gång, berättar Kristin.

Den stora kostnaden kommer att bli ventilationen som krävs. Det finns också en källarvåning att göra i ordning men den får vänta än så länge.

Kristin har ingen utbildning eller erfarenhet från restaurangbranschen, så där tänker hon anlita de som kan. Hennes stora nätverk kommer att vara bra att ha även till det.

När det gäller skolbyggnaden väntar Kristin på lagfarten efter att en nödvändig avstyckning av mark gjorts.

Där hoppas hon få behålla de hyresgäster som finns nu och hon söker nya också.

Den stora inkomstkällan i hennes syateljé är båtkapell som Kristin syr och renoverar åt kunder ända från Stockholm och Gävle. Till det krävs stora ytor att vara på och det får hon nu i den gamla skolan.

– Det är inte många som har den möjligheten, som i Stockholm skulle det kosta betydligt mer med sådana stora lokaler.

Och om båtägare kan lämna in sina kapell redan efter sommaren skulle hon hinna med ännu fler.

Kristin tar också åt sig andra sömnadsuppdrag och snart får hon hjälp av en lärling.

– Det var en jätterolig tid i Stockholm, men nu känner jag mig klar med det och tar bara åt mig några enstaka jobb från artister om jag får en förfrågan.

Hon bor mer och mer i sitt hus i Saxdalen och mindre i Stockholm nu när hon har så mycket på gång i hembygden.

I dag har Kristin flera arbeten förutom sin syateljé.

– Jag jobbar som resande säljare åt en sygrossist i Göteborg och åker från Kalmar till Karesuando. Jag arbetar också deltid åt Hemtex i Stockholm.

Med de renoveringar som behövs räknar Kristin med att det kommer behövas minst 1,4 miljoner kronor till att börja med, men inser att det blir mer om hon räknar med allt.

– Jag vill ge en eloge till Norrbärke Sparbank som stöttar de som vill satsa på landsbygden.

Och hon har läst på för att köpen hon gjort ska bli en investering och inte bara bortkastade pengar.

Att det kommer att bli mycket arbete framöver är inget Kristin, som fyllt 50 år, oroar sig över.

– Det är en livsstil för mig att jobba mycket, men inte regelbundet sju till fyra. Jag har aldrig fått någon diagnos, men jag känner att det finns något underliggande, säger Kristin och ler.

Om hon skulle ha ADHD, så tänker hon att det kan vara en urkraft som gör att hon får så mycket gjort och trivs med att få utvecklas och ta itu med nya utmaningar.

– Jag ser aldrig problem, bara lösningar, tills någon bevisat mig motsatsen. Och ingen kommer ju ihåg en fegis.

Kristin får många frågor från människor som tycker det ska bli spännande att det händer saker i Saxdalen.

– De flesta är positiva och de som känner mig är inte ett dugg oroliga, säger entreprenören Kristin Karlsson.

Text: Maria Karlsson

Den gamla skolan har ny ägare och kan leva vidare. Foto: Maria Karlsson

]]>

Trenden: Allt fler unga vill gå på teater

Tue, 10 Nov 2026 10:00:00 +0200

När Dalateaterns ensemble går upp på scen möter de allt oftare unga ansikten i publikhavet.

– Vi ser en viss föryngring bland våra besökare, säger teaterchefen Daniel Rylander.

Han berättar att traditionellt har de äldre generationerna varit teaterns trognaste publik, men nu börjar fler unga vuxna upptäcka scenkonsten.

– 13 procent av biljettköparna den senaste tiden är personer som aldrig varit på Dalateatern tidigare. Det är väldigt roligt att se att vi når en helt ny publik.

Dalateatern lockar en allt yngre publik. Foto: Angelica Lindvall

Dramapedagogen Malin Byman tror att en förklaring till varför fler unga går på teater idag är satsningen på tillgängliga och nyskapande föreställningar. Familjeföreställningen Kejsarens nya kläder blev en sådan succé förra året att den nu sätts upp på nytt.

– Att få uppleva något tillsammans med många andra fyller en viktig funktion i ungas liv.

Samtidigt har lovföreställningar blivit allt populärare.

– Vi ser att offentliga pjäser under loven säljer väldigt bra. Dessutom får många barn en relation till teatern redan i skolåldern genom att vår ensemble spelar upp föreställningar i gymnastikhallar där unga får möta skådespelarna. Det väcker ett intresse, menar Malin.

"Många unga tillbringar mycket tid framför skärmar. Då blir teatern något helt annat", menar teaterchefen Daniel Rylander och dramapedagogen Malin Byman. Foto: Angelica Lindvall

Dalateatern gör fyra till fem produktioner per år och arbetar aktivt tillsammans med skolor, teaterföreningar och studieförbund för att nå nya grupper. Marknadsföringen sker också på sociala medier.

– Bakom kulisserna-material på TikTok, Instagram och Facebook är väldigt uppskattat. Många vill se hur rekvisita byggs och hur arbetet bakom en föreställning går till, säger Malin.

E-TIDNINGEN: Läs våra tidningar digitalt här

Båda tror även att den digitala vardagen spelar in.

– Många unga tillbringar mycket tid framför skärmar. Då blir teatern något helt annat. Här får man uppleva något på riktigt, tillsammans med andra människor, menar Daniel.

För ovana teaterbesökare kan mötet med scenkonsten ibland bli överraskande.

– De kan fråga om skådespelarna verkligen kysser varandra på riktigt eller om det känns pinsamt. Det visar att teatern har kraft att beröra och väcka nyfikenhet, säger Malin avslutningsvis.

]]>

Färre barn – snart läggs Älvnäs ner

Tue, 10 Nov 2026 10:00:00 +0200

– I oktober har bara åtta barn fötts i Avesta kommun. Vi ser att med två månader kvar på året, så kommer vi att få det lägsta födelsetalet på väldigt länge, säger bildningsstyrelsens ordförande Mikael Westberg (S).

Sedan i höstas är det intagningsstopp till Älvnäs förskola. Enligt uppgifter från kommunen har antalet barn där minskat från cirka 60, läsåret 2025/26, till cirka 24 barn 2026/27. Och till kommande läsår 2027/28 väntas förskolan ha cirka 15 barn.

– Budgetgruppen har fått ett förslag från tjänstemännen att vi ska avyttra Älvnäs.

Enligt Westberg ska de barn, som förväntas vara kvar på Älvnäs hösten 2027, flyttas till Baldershage där de hamnar inom samma förskoleområde och med samma rektor.

– Men vi kan inte tvinga dem att gå på just Baldershage, men om barngruppen vill gå tillsammans med sina kompisar så är det möjligt att öppna en avdelning där. Annars finns Blåkullen och Prästkragen centralt också.

Förskoleverksamheten i Avesta har under flera år anpassats nedåt, då barnkullarna har minskat. Hösten 2027 kommer förskolan Äventyret att läggas ner. Den ligger i ett modulhus i Karlbo och beslut om en utfasning av barnen, och en nedläggning 2027, togs av bildningsstyrelsen år 2024. Men trots att Äventyret fasas ut, räcker inte det för att möta det större barntapp som väntas.

– Antalet barn har inte börjat gå upp, utan vi går bara neråt. Det är samma trend som i hela Sverige, att det föds alldeles för få barn.

"När det handlar om förslaget att stänga förskolan Älvsnäs så är den största anledningen att det är för få barn som föds", säger Mikael Westberg (S). Foto: Lisa Björklund

Beslutet att stänga Älvnäs förskola har också med bildningsstyrelsens budget att göra. Den 7 oktober 2026, redovisades ett prognostiserat underskott på cirka 2,5 miljoner kronor.

– Vi tror att vi kan få ett bättre resultat i november och december och att vi i princip kommer att ha en budget i balans, men inför nästa år får vi mer bakslag.

Westberg berättar att statsbidragen ska minskas med fem miljoner kronor år 2027. Därtill innebär en ny lag att lärarna ska ges minskad undervisningstid så att de får mer tid till att förbereda lektioner.

– Med de två stora sakerna, så kommer vi att ha ett stort underskott nästa år. Vi måste utöka lärarna, hyra städ och sådana saker som blir kostnader för oss. Vi räknar med att vi har ett underskott på åtta miljoner kronor nästa år. Och det här tittar budgetgruppen på nu. Vi får ju inte sitta still, vi måste jobba för att få en budget i balans.

Vad händer med den fasta personalen på förskolan Älvnäs?

– Vi vet inte vad som händer totalt. Det är nästa höst så det är ett år fram. Men det man har gjort tidigare är att den ordinarie personalen som blir övertalig får arbeta i pooler, och så minskar man i stället ned på antalet vikarier.

På förskolan Tallåsen i By lär det vara för många barn i förhållande till antalet platser. Tänker man ha flera förskoleplatser där?

– Nej, vi har inte pratat om något sådant. Nu får vi ta en sak i taget, avslutar Mikael Westberg (S).

Födelsetalen per månad 2021–2026
2021: 264 barn
2022: 207 barn
2023: 196 barn
2024: 173 barn
2025: 184 barn
2026, januari-oktober: drygt 140

Källa: Avesta kommun

]]>

Satsar på ny krog i Torsång

Tue, 10 Nov 2026 07:00:00 +0200

Familjen Said driver restaurangerna på Dala Airport, Aspeboda och Dalsjö golfbana. I januari 2025 köpte fadern Sarbast Said Torsångs café som sonen Roni drivit sedan dess.

– Det har gått bra. Vi har gjort en stor renovering och fått bättre planlösning, satsat hårt på ny personal, bland annat egna konditorer, och på nya maskiner, säger han.

Både antal kunder och omsättning har ökat men än är krögaren inte nöjd med allt.

– Nej, väntetiden är fortfarande lite för lång. Vi kan ha 500 lunchgäster en solig dag och då måste det gå undan.

Bistro 1904 har fått namn efter året då Torsångs café öppnade. "Det finns mycket historia här och det vill vi att ska gå som en röd tråd genom hela huset", säger krögaren. Foto: Karin Diffner

Roni Said tror stenhårt på Torsångs café som varumärke och vill fortsätta satsa på cafédelen. Men nu ligger han också i startgroparna för att öppna en ny restaurang, Bistro 1904, på övervåningen.

– Det blir mat av lokala råvaror i svensk, fransk och italiensk stil. Vi ska ha en liten meny med tre-fyra jättebra varmrätter; kött, fisk och vegetariskt.

Dessutom planeras en rad mindre rätter och drycker både med och utan alkohol.

– Man ska kunna dricka alkoholfritt vin och köra härifrån. Det ska också passa alla plånböcker, säger krögaren.

De mörkgröna väggarna är prydda med ramlister, gamla bilder och fotografier. Foto: Karin Diffner

Han har själv med hjälp av vänner bestämt att inredningen ska ge ett gammaldags intryck med mörkgröna panelväggar, rustika möbler och detaljer i koppar och plåt.

– Det ska passa huset och gå som en röd tråd från caféet och upp hit, säger han.

Restaurangen får ta emot 60 sittande inomhus och det byggs också en balkong för ytterligare ett 40-tal gäster. Planen är att öppna under hösten, men något datum är inte satt än.

– Just nu väntar vi på köket.

Vilka öppettider bistron ska ha och exakt hur många gäster som är lämpligt är siffror som Roni Said vill återkomma till.

– Vi måste först se hur det funkar. Jag ser det här långsiktigt och det är väldigt viktigt att det blir hållbart i längden.

Kommer bistron att kunna abonneras?

– Ja, både till sådant som mindre konferenser, begravningskaffe och bröllop. Det finns en stor efterfrågan från företag redan.

Innebär det några nyanställningar?

– Ja, vi rekryterar tre-fyra personer just nu och under högsäsong behöver vi totalt åtta-tio fler än de nästan 35 som vi är nu.

Roni Said ser fram emot att öppna den nya restaurangen i Torsång. "Vi har fått jättebra respons hittills. Många är supertaggade på att komma hit", säger han. Foto: Karin Diffner

]]>

Vill bygga P-hus vid Väsman

Mon, 09 Nov 2026 20:00:00 +0200

Hitachi Energy har de senaste åren anställt cirka 1 000 nya medarbetare per år till fabriken i Ludvika och företagets orderböcker är fulltecknade för många år framöver. En het fråga har varit var alla som jobbar på Hitachi ska parkera och kommunen har ordnat tillfälliga lösningar för företaget allt eftersom ett större behov har uppstått.

Hitachi Energy har i dagsläget en parkering vid Tanka och en tillfällig parkeringsplats på grusytan intill japanska trädgården vid Väsman.

Nu har företaget lämnat in en ansökan om att få bygga ett parkeringshus intill Väsmanstranden.

Förslaget omfattar drygt 660 parkeringsplatser fördelat på markplan samt tre våningar.

Hitachi Energy har lämnat in en bygglovsansökan på ett parkeringshus vid Väsmanstranden. Illustration: Hitachi Energy

Om detta blir verklighet avgör kommande beslut och tillståndsprocesser framför företagets kommunikatör Berit Nyqvist i ett mejl till Lokalt i.

– Som sagt är detta en bygglovsansökan och ännu har inget beslut fattats och inga byggnationer är godkända eller fastställda, framhåller kommunikatören.

Om allt går som företaget önskar kommer P-huset stå klart nästa höst.

]]>

Avestahälsan säljs till Capio

Mon, 09 Nov 2026 16:00:00 +0200

Den 1 december 2026 tar Capio över Avestahälsans verksamhet, som kommer att behålla sina lokaler och befintlig personal.

Idag drivs och ägs Avestahälsan av Marie-Louise Albertsson, som fortsätter som verksamhetschef på Avestahälsan – samt av Marcus Carlsson, som fortsätter som företagsläkare och ledningsstöd. Marcus förklarar varför han och Marie-Louise landat i beslutet att sälja.

– Det har varit några tuffa år med både pandemi och förändrade momsregler. Och sen är det en hel del ökande krav på IT-säkerhet och förändrade programvaror.

– Det är komplext att vara liten och svårt att vara expert inom alla områden. Medicinskt, men framför allt ekonomiskt, it-mässigt, tekniskt och digitalt.

Avestahälsan grundades 1972 som företagshälsa. Sedan 2012 har även en vårdcentral bedrivits på Markusgatan i Avesta.

Marcus Carlsson menar att de troligtvis hade klarat sig bra i några år till, men att man, som tiderna ser ut, på sikt behöver ingå i en större verksamhet. Han är nöjd med valet av Capio, som han menar är en stor aktör på området med runt 960 000 primärvårdspatienter i hela landet.

– Vi går nu in i den stora familjen Capio med de egna IT-enheterna, ekonomienheter och ett jättestort nätverk i många avseenden.

– Det känns jättebra rakt igenom. Och när vi presenterade det här för personalen i tisdags morse är det ingen som antytt att de inte skulle trivas med det här. Tvärtom har det fallit in i väldigt god jord.

"Tillsammans med medarbetarna vill vi fortsätta utveckla den nära vården för patienterna i Avesta", säger Karin Steinberg, Affärsområdeschef Capio Närsjukvård. Foto: Pressbild

"Det blir svårt i längden för små ensamstående enheter som vi, att klara av att hålla oss kostnadseffektiva", säger Marcus Carlsson. Här tillsammans med Marie-Louise Albertsson. Foto: Arkivbild

]]>

Mäktigt fotbollsäventyr för 11-årige Loui

Mon, 09 Nov 2026 13:34:00 +0200

Under höstlovet arrangerar Manchester Citys svenska supporterklubb årligen en barn- och familjenära resa till en av klubbens hemmamatcher. Ett utropstecken är att det kan ges möjlighet för något av barnen att gå in på planen samtidigt som spelarna. Rollen kallas spelarmaskot och innebär att unga fotbollsentusiaster, hand i hand med fotbollens världsstjärnor, kliver in på Etihad Stadium inför 60 000 åskådare.

Förra helgen var en av dessa Loui Westerberg, 11 år, från Falun. Han var denna gång dessutom ensam svensk representant bland barnen.

Som resesällskap hade han sin morfar, tillika Borlängebon och inbitne City-supportern, Magnus Berglund.

Berglund berättar:

– Jag är medlem i både den svenska och engelska supporterklubben, och Loui är via mig medlem även han. Jag har varit över på matcher några gånger tidigare, men det här var Louis första besök i Manchester och han tyckte att det var fantastiskt.

Avresa skedde förra fredagen och tre dagar senare, i måndags, var de åter på dalamark. Med sig hem har Loui såväl värdefulla minnen som klubbgåvor.

– De fick gå in på arenan 3,5 timmar innan matchen för en rundtur. Där fick de kolla in omklädningsrummet, testa gymmet och komma nära lagets dagliga miljöer.

– De var även med och tog emot spelarbussen och gjorde high-five med spelarna. Loui och de andra barnen gavs varsitt matchställ och fick senare även chans att lattja lite med matchbollen, redogör Magnus.

Phil Foden i Manchester City var en av superstjärnorna som förra helgen fick fotbollsbesök av 11-årige Loui från Falun. Foto: Dreamstime

Som ytterligare fotbollskrydda i det stora fotbollsäventyret stod Loui och gängets namn med i matchprogrammet, och de syntes innan matchstart även på jumbotronen.

När det närmade sig avspark tog Loui och de andra plats i den mytomspunna spelartunneln, redo att stega in på gräset som skulle agera skådeplats för Manchester City mot Brighton i Premier League. Den unge Westerberg gick in tillsammans med marockanske landslagsliraren Ayyoub Bouaddi, en värvning i miljardklassen som innan han kom till Manchester spelade för franska klubben Lille.

– Loui verkade inte vara så nervös ändå, han var nog mer fokuserad på själva matchen. Han är väldigt fotbollsintresserad, spelar i Falu BS och brukar ha väldigt bra koll på läget i fotbollen. Vi brukar se matcher tillsammans men han har överlag bättre koll än jag på statistik och sådant, berättar morfar Magnus uppsluppet.

E-TIDNINGEN: Läs våra tidningar digitalt här

Matchen slutade för Citys del dessvärre med förlust 0–1, där Brightons svenske mittfältare och landslagsman Yasin Ayari gjorde målet.

I samband med matchen hann Loui säga hej till Ayari, och Falukillen mottog också en personlig hälsning från Manchester Citys Phil Foden.

11-årige Loui från Falun fick fotbollsminnen för livet när han förra helgen reste till Manchester med sin morfar. Uppdraget som spelarmaskot var en av många höjdarupplevelser. Foto: Magnus Berglund

Idel mäktiga intryck och erfarenheter. Magnus låter meddela glädje och tacksamhet till den svenska supporterklubben likväl som generositeten från City, där norske anfallaren Erling Haaland är ett av många stora namn.

För den fotbollsälskande Loui, som också spelar innebandy i IBF Falun, väntade sedan fler roligheter på hemmaplan.

– Loui fyllde 11 år i onsdags, vilket ju är rätt bra tajming. Han var verkligen värd en grej som detta och det var roligt att dela upplevelsen med honom. Nästa gång åker vi nog på en Champions League-match, säger Magnus Berglund.

]]>

Mångkulturen firades

Mon, 09 Nov 2026 10:38:00 +0200

För cirka två och ett halvt år sedan larmade de boende på Ludvika Gård om att de kände otrygghet. Då inleddes ett stort arbete där alla kommunala förvaltningar, polis, bostadsbolaget Ludvikahem och de boende samarbetade. Och senare även frivilligorganisationer.

– Ludvikahem har exempelvis gjort ett jättearbete för att öka tryggheten, som att investera i lokaler för att öka områdets attraktivitet. Polisen har arbetat brottsförebyggande och med ingripanden, berättar David Helsing, säkerhetschef i Ludvika kommun.

Ruweydu Abdullahi har smyckats med traditionell somalisk hennadekoration av en väninna till hennes mamma. Foto: Maria Karlsson

Det har gjorts flera trygghetsundersökningar efter den första och de har undan för undan pekat åt rätt håll, enligt honom. Men trygghetsarbetet tar inte slut ändå utan fortsätter.

– När man tar ansvar för sitt område blir det också mindre skadegörelse, säger han.

Siham, Asma, Samira, Hanna och Amira berättar om allt de brukar göra i samlingssalen, exempelvis leker, dansar och får läxhjälp. Foto: Maria Karlsson

När Mångkulturdagen firades på Ludvika Gård bjöds det på många olika aktiviteter, som exempelvis utställningar från olika kulturer samt möjlighet att smaka andra kulturers mat. Det var olika barnaktiviteter, visning av moskén, somalisk och brasiliansk dansuppvisning och politiker som fanns på plats för att samtala om integration och svara på frågor.

Ett antal ideella organisationer och föreningar fanns också på plats för att informera om sina verksamheter.

Olika talare berättade om arbetet som gjorts på Ludvika Gård och vilka aktiviteter som arrangerats.

Moskén kan locka cirka 400 personer till fredagsbön. Foto: Maria Karlsson

Emelie Angelin är fältsocionom och hon berättade hur det började 2024, när mycket handlade om en trygghetsfråga.

– Jag och min kollega Jörgen Grundström inledde arbetet med många dialogmöten med de boende för att lära känna varandra och bygga tillit. Det fanns en rädsla för oss i socialtjänsten då, att vi kunde ta deras barn bland annat.

En annan bild av området växte så småningom fram, att de boende ville vara del av kommunen, men osynliga murar satte upp hinder.

Jan Anger smakar en sambusa med kött. Han har smakat förut och vet att det smakar gott. Foto: Maria Karlsson

Emelie berättar om arbetet de gjorde för att synliggöra hindren för att sedan kunna bygga broar.

– Trygghet växer också när människor lär känna varandra, känner tillhörighet och fler vuxna vågar ta plats i barnens vardag.

Mycket handlade om att skapa möjlighet för de boende att själva vara med och forma sin vardag. Det visade sig att det fanns en önskan bland kvinnorna att lära sig simma och i dag kan många det. Nästa steg är att ta körkort och till hjälp med det har de en körkortsimulator.

Det nya torget, Smultrontorget. Foto: Maria Karlsson

Annika Stålberg är förvaltningschef för Ludvikahem och kommunfastigheter.

Hon förklarar att allmännyttan har i uppdrag att bidra till det goda samhället och den fysiska miljön är en viktig förutsättning. Det ska vara helt, rent och snyggt. Nu har de dessutom gjort extra satsning på exempelvis fasaderna och ett nytt torg för att skapa mötesrum i utemiljön.

– Det är viktig skapa platser där man möts i vardagen.

Torget invigdes på Mångkulturdagen och efter namnförslag från de boende i området och en jury som sedan valt ut ett av namnen fick det nu namnet Smultrontorget.

Fatima Ali från Eritrea visar eritreanskt hantverk hon gjort och berättar också om landets kaffekultur och hur en service kan se ut. Foto: Maria Karlsson

Samlingssalen, lokalen där Mångkulturens dag firades, kallar Emelie för områdets hjärta och lunga. Och det absolut största jobbet med att få Ludvika Gård tryggt har ”trygga mammor” gjort, kvinnorna som bland annat arbetar i samlingssalen, enligt henne.

Flickorna Siham, Asma, Samira, Hanna och Amira berättar tillsammans med Emelie exempelvis om hur de leker, dansar, spelar spel och pysslar på Mellisklubben som brukar samla 50-80 barn. Och i ett samarbete med bland annat kommunen, Röda Korset och IFK Ludvika kan de unga få hjälp med läxorna.

Barnen har gjort utflykter bland annat till Tomteland tack vare Rädda barnen, de har haft ”Bild och skapande” med Kulturskolan och programmeringskurserna för ungdomar i samarbete med Hitachi Energy, Samarkand och kommunen har varit populära.

De har dessutom haft disco och ungdomsklubb tillsammans med Lorensbergaskolan och pysslat på Haffas med mera.

Fatima Ali från Eritrea visar eritreanskt hantverk hon gjort och berättar också om landets kaffekultur och hur en service kan se ut. Foto: Maria Karlsson

Mustafe Elmi är kontaktperson för Svenska Islamiska kulturföreningen och hon visar moskén dit cirka 400 personer brukar komma till fredagsbön.

– Alla är välkomna hit och det finns ett stort intresse bland både unga och gamla.

Rosana Månsson från Brasilien har genom hela sitt yrkesliv arbetat med att skapa broar mellan människor, språk och kulturer. Hon berättade om sin resa när hon kom till Sverige tillsammans med sin man. Det är nu nästan 21 år sedan och hennes tips till andra i samma situation eller de som träffar nya människor är att ”öppna upp annars missar man mycket.”

– Det behövs inte så mycket, bara ett leende och att säga hej, men också att lyssna utan att döma, säger Rosana Månsson.

David Helsing, säkerhetschef i Ludvika kommun. Foto: Maria Karlsson

Rosana Månsson har arbetat med att skapa broar mellan människor. Foto: Maria Karlsson

]]>

En helt ny miljö – där gästen står i centrum

Mon, 09 Nov 2026 09:45:00 +0200

När man kliver in på Bilkompaniet i Falun ska det kännas att något har hänt. Den nya anläggningen ger helt andra möjligheter att visa upp Mercedes-Benz modellprogram och skapa en miljö där kunden kan ta sig tid att upptäcka, jämföra och fundera.

Men för Bilkompaniet handlar förändringen om betydligt mer än en ny bilhall.

– Det viktigaste för oss är att alla som kommer till oss ska känna sig sedda och välkomna. Vi ser på kunden som en gäst som ska få en riktig (premium) -upplevelse hos oss. Vi vill vara engagerade och hjälpa till oavsett vilka behov man har. Har du en stor eller liten fråga spelar ingen roll – vi finns här för dig, säger Jonas Pihlström, Head of Sales på Bilkompaniet.

Den nya anläggningen är en del av Mercedes-Benz nya koncept och är utformad för att göra kundens besök enklare och smidigare. Det handlar bland annat om snabb hjälp, att minimera spill med kundens tid och att skapa möjlighet att arbeta lugnt och ostört när bilen är inne på service.

Och ja – gott kaffe finns också.

En ny scen för Mercedes-Benz

En av de delar som Jonas själv är mest stolt över är nybilsutställningen. Med hjälp av digitala lösningar skapas nya möjligheter att tillsammans med kunden hitta rätt bil och rätt lösning.

Dessutom är Bilkompaniet numera certifierad Mercedes-Benz AMG Partner, vilket ytterligare stärker anläggningens position.

– Vår tanke är att om man bor i Dalarna och ska köpa en ny bil så ska man helt enkelt inte kunna låta bli att besöka oss.

Efter över ett halvår av byggnation och många studiebesök är det också en speciell känsla för personalen att nu få arbeta i den nya miljön. Men den stora förändringen sitter inte bara i väggarna.

Det handlar om ett helt nytt arbetssätt.

– Samtidigt är det viktigt att förstå att det här inte bara innebär en ny bilhall, utan också ett helt nytt arbetssätt som ska leda till ännu fler nöjda gäster. Tillsammans vill vi verkligen göra skillnad.

Med Mercedes-Benz nya koncept står kundens upplevelse i centrum – med smidigare service, snabb hjälp och en enklare vardag menar Jonas Pihlström Head of Sales på Bilkompaniet.

Bilarna får komma till sin rätt

Den nya miljön är förstås också skapad för att lyfta fram det som allt kretsar kring: bilarna.

En av de första reaktionerna från en kund sammanfattar kanske därför känslan bäst: ”Bilarna kommer verkligen till sin rätta miljö i den nya bilhallen.”

Och det är just där Bilkompaniets nya satsning möter ambitionen med hela förändringen. En modernare miljö, nya digitala möjligheter och bättre förutsättningar för personalen – men framför allt en plats där kunden ska känna sig välkommen, oavsett om ärendet handlar om att köpa sin nästa bil, lämna in bilen på service eller bara komma förbi på en kaffe.

För Bilkompaniet är ombyggnationen av den nya hallen därför inte slutet. Det är början på ett nytt sätt att möta Dalarna.

Fakta Bilkompaniet

Grundades: 1941

Antal anställda: 27 st på Ingarvet

Antal anläggningar: 10 st i Dalarna, Gästrikland och Västmanlands

Varumärken på Ingarvet: Mercedes, Izuzu samt service på Nissan.

Övriga märken inom Bilkompaniet: Volvo, Nissan, Peugeot, Kia, Lync & Co.

]]>

Här skapas romantik på film

Mon, 09 Nov 2026 09:00:00 +0200

Det är onsdag morgon men full aktivitet på O'Learys. I ett hörn sitter några statister, fikar och väntar på sin tur.

– Jag är filmintresserad och har lite tid över som pensionär, förklarar Mats Elisson.

Han är en av ett 50-tal Borlängebor som denna dag ska agera statister i filmen "Hur fan ska jag våga bli kär igen?".

– Men jag vet inte vad jag ska göra än, så det är lite spännande.

Borlängebon Mats Elisson var en av statisterna som medverkade i filminspelningen. Foto: Pär Sönnert

Längre in i lokalen står Borlängebördiga producenten Helen Ahlsson och följer inspelningen via en monitor och hörlurar.

– Vi spelar in ett kärlekskollage i dag. Huvudrollsinnehavarna är på datenight, berättar hon.

Just då spelas en scen in när Kristofer Hivju och Frida Hallgren testar boxbollen. När Kristofer, enligt manus, missar bollen ler både hans motspelerska och producenten stort. Efter bara några tagningar är scenen klar – i alla fall i helbild.

– De är fullblodsproffs och så inne i sina karaktärer nu, förklarar Helen det rappa tempot.

Borlängebördiga producenten Helen Ahlsson följde glatt inspelningen av SF Studios nya film som delvis spelas in i Borlänge. Foto: Karin Diffner

Därefter väntar samma scen i ytterligare några närbildstagningar innan regissören Martina Haag är nöjd.

– Skitbra! Jättefint! berömmer hon.

Frida fläktar sig med en handfläkt innan hon får instruktion att gå och vila lite. Kristofer filmar de allra sista närbildsslagen och får till slut en kommentar från spelmaskinen:

"Try it again, girly man!"

Då skrattar hela teamet och även Kristofer får lov att dra på munnen.

– Girly man, härmar han och himlar med ögonen.

Just nu jobbar ett stort filmteam i Borlänge med att spela in scener till Martina Haags film "Hur fan ska jag våga bli kär igen". Här ses Martina Haag på Sveatorget, tillsammans med skådespelarna Frida Hallgren och Kristofer Hivju. Foto: Pär Sönnert

Kristofer Hivju har aldrig tidigare varit i Borlänge berättar han i en paus.

– Men jag gillar ställen där man vet var allt är.

Har du hunnit göra något särskilt?

– Inte så mycket än, men jag vill ut och käka på de bästa restaurangerna, säger han.

Hans motspelerska Frida Hallgren har andra planer för sin lediga tid.

– Vi spelar in mellan fem på morgonen och halv fyra på eftermiddagarna, så man orkar inte så mycket mer än att vara på spat på hotellet på kvällarna, säger hon.

Efter boxscenerna på O'Learys väntar inspelning från disco och fotoautomat på samma ställe. På eftermiddagen ska kärleksparet se en film på Biopalatset.

– Då blir det hångel, avslöjar Helen Ahlsson.

Hon är mycket nöjd med hur inspelningsdag 21 av 29 förlöpt hittills.

– Det här är ju en underbar location, både ljud och ljudmässigt, utbrister hon.

Nu väntar ytterligare en veckas inspelningar i Borlänge innan det är dags att klippa ihop den färdiga filmen som ska ha biopremiär nästa höst.

En av scenerna spelades in i arkaddelen av O´Learys i Borlänge, där massor av människor trängdes på liten yta. Till höger i bild ses Kristofer Hivju, som har en av huvudrollerna i filmen. Foto: Pär Sönnert

I filmen medverkar även Simon J Berger, Alexandra Rapaport, Emma Molin, Gustaf Hammarsten, Viola Weidemann, Adrian Macéus, David Wiberg, Jessica Liedberg och Johan Rabaeus.

Och många, många statister från Borlänge.

]]>

Motvind för vindkraftsetablering

Mon, 09 Nov 2026 06:57:00 +0200

Den nybildade föreningen Motvind Långshyttan-Stjärnsund har ett enda syfte: att motverka det norska vindkraftsbolaget Aneos etablering av 18 vindkraftverk som enligt ansökan mäter 290 meter till högsta vingspetsen.

Tidningen har tidigare rapporterat om frågetecknen som hopade sig efter Aneos samrådsmöte i Långshyttan den 13 oktober. Kritiken berättar bland annat om att det inte alls var frågan om ett samrådsmöte.

LÄS MER: Kontroversiellt vindkraftbolag vill bygga i Långshyttan

Man valde att kraftsamla och bilda en förening som förra veckan skickade in sina slutliga handlingar till Skatteverket.

– Föreningen är igång nu, säger Bernhard Holtrop, sekreterare i den nybildade föreningen. Alla papper är i ordning och många i Långshyttan är med oss.

Som Bernhard berättat tidigare för tidningen så skulle ytterligare vindkraftsetablering vara ödesdigert för bygden. Han har tidigare nämnt att fågellivet tar skada och att ingen vill ha ett industriområde mitt i skogen.

– Vi har redan betalat ett pris med 11 verk i området. Vi vill dra igång en dialog om vindkraften och jag tror på att bygga upp ett förtroende. Djur- och insektsarter dör ju av vindkraftverk, fladdermusen navigerar med ekolokalisering och har ingen chans mot vindkraftsvingarna.

Det var efter Aneos utannonserade samrådsmöte som man snabbt bestämde sig för att samla sig.

– Jag läste lite intervjuer kring det här med bland andra Bert Eriksson som bor i Långshyttan och är viltbevakare på Länsstyrelsen Dalarna. Jag ringde honom och han kom med direkt. Han samlar folk från Långshyttan och jag samlar folk från Stjärnsund, säger Holtrop.

Bert Eriksson bekräftar att det finns en överklagan gällande samrådet som arrangerades i Långshyttan Folkets hus den 13 oktober. Eriksson har också en stuga vid Mörttjärnsberget, nära planeringsområdet för vindkraft.

– Vi anser att det inte var något samråd. Det var i princip mingel, säger Eriksson och berättar att man idag har åtta aktiva personer i föreningen.

Bert Eriksson, ordförande i föreningen, säger att det finns en mängd naturvärden i området som direkt drabbas om ytterligare en vindkraftspark byggs området. Foto: Christian Larsen

Han pekar på att Hedemora kommun borde ha gjort en egen konsekvensanalys för bland annat fiskgjuse, havs- och kungsörn och den rödlistade smålommen.

– Kommunen borde aldrig ha gjort en prövning för det här bolaget. Det är väldigt svagt, det är vad jag anser. Det måste handla om en stor okunnighet att låta dem få prövningstillstånd. Den parken som redan finns räcker och det är redan en del ljud. Dessutom är det märkligt att kommunen inte gjort några prover hittills på vatten, svamp och bär i och med de avlagringar det blir med PFAS, bland annat.

Eriksson berättar att vindkraftsbolaget Aneo hörde av sig till honom under förra vintern. Det i samband för utredning i samband med ansökan.

– De ville upp till min stuga och titta. Det var inga problem, men de kom aldrig. De orkade väl inte gå upp dit. Så utredningarna de gör är bristfälliga och inte förankrade med ortsbefolkningen och de som blir drabbade. En utredning ska ju dessutom vara opartisk.

LÄS MER: Fler nyheter från Hedemora hittar du här

Och den så kallade vindbrukspengen ger Eriksson inte mycket för. Aneo annonserar på sin sajt under rubriken Långshyttan att vindkraftsparken skulle kunna ge mellan 2,5 till 3 miljoner kronor till närliggande husägare och det lokala föreningslivet.

– Vindbrukspengen är ju en muta. Vårt permanenta boende blir förstört och de där pengarna är en droppe i havet. Pengarna kan de behålla, för det handlar inte om det. Det är all förstörelse. Men vi kommer att bestrida etableringen så mycket det går. Vindkraften förstör naturen, turistnäringen och hela Husbyringen. Skogen norr om Långshyttan är den enda skog vi har kvar som är ett rekreationsområde för människors friluftsliv med till exempel svamp- och bärplockning, säger Eriksson.

ÅSIKTEN: Skriv en insändare eller debattartikel om vindkraftsfrågan i Långshyttan

Adam Diebig är projektledare på Aneo och vindkraftsprojektet i Långshyttan.

– Vi är ju nu inne i samrådsprocessen och den är till för att samla synpunkter, säger Diebig och förklarar närmare varför man valde att ha samrådet i Långshyttan som ett öppet hus med stationer.

– Det var ett samråd med olika stationer och av erfarenhet vet vi att det är ett bättre format och informationen kommer fram på ett bättre sätt- Vi har sett en tendens de senaste åren där de som faktiskt vill veta mer om projektet inte kommer till tals i storgrupper och vår bedömning är att det är bättre med ett öppet hus.

Det norgebaserade bolaget Aneo vill etablera 18 stycken och 290 meter höga turbiner ett par kilometer från Långshyttan. Foto: Christian Larsen

Han fortsätter.

– Vi hade en utställning som beskrev de olika delarna i samrådsunderlaget och hade 15 personer som bemannade de olika stationerna för att kunna svara på frågor och ta emot synpunkter. Utställningen finns också uppställd på vårt lokalkontor i Långshyttan där allmänheten kan besöka oss på onsdagar under november månad.

LÄS MER: Kontroversiellt vindkraftbolag vill bygga i Långshyttan

Det som nu står närmast projektet är att få in synpunkter från samrådet och Aneo är beredda på att projektet också kommer genomgå en överklagandefas, vilket kan bli aktuellt först efter att ett beslut om miljötillstånd beviljats.

– Vi har ju ännu inte sökt något tillstånd i det här projektet.

Att samrådet i Långshyttan har överklagats har dock Diebig ingen kännedom om.

– Om myndigheterna nu skulle ställa krav på oss i och med den överklagan så får vi rätta oss efter det.

]]>

Miljoner ger storsatsning: "Lyfta fotbollen på landsbygden"

Fri, 06 Nov 2026 20:00:00 +0200

Det står nu klart att Svärdsjö IF får hela 9,9 miljoner kronor från Allmänna arvsfonden till ett stort projekt. Inom ramarna för detta ska en ny 11-mannaplan uppföras, och det med konstgräs som underlag. Ett syfte är att förlänga fotbollssäsongen för klubbens lag och minska behovet av att nyttja planer i centrala Falun.

– Det är ett jättestort stöd vi fått och det känns enormt roligt. Vi kommer att bygga för att uppfylla de nya miljökrav som träder i kraft de kommande åren, berättar Louise Hagström om en av riktlinjerna man har med sig i skapandet av den nya anläggningen.

E-TIDNINGEN: Läs våra tidningar digitalt här

Den nya fotbollsplanen uppförs på den yta där man i dag har en plan för 9-mannafotboll. Nytillskottet ska ge Svärdsjölagen, inte minst barn och unga i klubbens färger, ökade möjligheter att utöva sin sport.

– Det här kommer att förbättra både kapaciteten och kvaliteten för våra barn- och ungdomslag. Nu slipper de åka in till planerna i stan för att förlänga säsongen, säger Hagström apropå det faktum att konstgräs gör fotbollen mindre sårbar för väderfaktorer.

Hon fortskrider i ämnet:

– För oss handlar det framför allt om att lyfta fotbollen på Faluns landsbygd, vilket i ett större perspektiv sannolikt även gynnar klubbarna inne i centrum.

Svärdsjö IF:s Jimmy Linnér och Louise Hagström. Foto: Sonny Jonasson/Arkiv

Under flera år har en arbetsgrupp i klubben jobbat med det som nu fått grönt ljus att bli verklighet.

– Vi har planerat och undersökt hur man ska gå tillväga för att göra allt på bästa sätt, och behovet av en konstgräsplan är något vi sett länge.

Louise lyfter fram insatserna från flera klubbkrafter, däribland styrelsemedlemmen Jimmy Linnér som är en av dem med mycket tid och hjärta investerat i det hela.

– Sammantaget är vi jättepepp på det här. Vi har tagit in offerter från privata aktörer som ska hjälpa oss bygga, och planen är att första spadtaget ska tas i vår och att hela projektet är klart under 2027.

– Vi har väntat länge och är redo att köra i gång. Det här blir något väldigt positivt för både Svärdsjö och ungdomsfotbollen, avrundar Louise Hagström.

]]>

Företagslots ska stärka näringslivet

Fri, 06 Nov 2026 17:10:00 +0200

Det beslutet ligger nu till grund för den budget som ska fastställas i november. Men redan nu har givetvis den nya ledningen börjat formulera sina tankar om hur kommunens medel ska fördelas.

En del av det kommunala arbetet handlar om att utveckla näringslivet. Detta arbete granskas årligen av Svensk Näringsliv. I deras ranking av företagsklimatet i år hamnade Norberg sist i landet - igen. Hur vill då det nya styret jobba med de här frågorna? Lokalt I frågade Lennart Skansfors, Norbergs nya kommunalråd, vad han vill prioritera.

– Jag vill först och främst ha ett aktivt näringslivsråd med engagerade företagare som får inflytande och där vi följer upp konkreta förbättringsförslag. Jag vill personligen handplocka och tillfråga företagare som jag tror kan bidra konstruktivt. Vi ska arbeta med konkreta frågor, hitta lösningar och följa upp resultaten, lovar Lennart Skansfors.

Därutöver vill han ha en fungerande företagslots. Men eftersom det inte finns utrymme för en ny tjänst, kommer näringslivsutvecklaren till en början att få ta ansvar även för det arbetet.

Lennart Skansfors övriga prioriterade åtgärder är att ge bättre service i form av tydligare besked om bättre samordning och snabbare handläggning för företagen.. Men han lyfter också behovet av mark och lokaler för att ge möjlighet att växa och utvecklas.

– Kommunen måste arbeta mer aktivt och långsiktigt med planberedskap, verksamhetsmark och tillgängliga lokaler. Vi kan inte tala om tillväxt och fler arbetstillfällen om vi samtidigt saknar förutsättningar för företag att etablera sig eller expandera här i Norberg, säger Lennart Skansfor som också lyfter vikten av att kommunen inte konkurrerar med privata företag på oskäliga villkor.

Dessutom vill han se fler företagsbesök och en närmare dialog.

– Vi politiker behöver komma ut till företagen för att lyssna och förstå deras vardag, inte bara träffa dem vid organiserade möten.

En viktig parameter för företagen är enligt Svensk Näringslivs enkät vägar.

Hur ser du på det?

– Vi måste bli bättre på att lyssna på företagens konkreta behov och prioritera det som gör störst nytta; allt från vägunderhåll till framkomlighet och trafiksäkerhet. Vi behöver också föra en aktiv dialog med ansvariga väghållare när det gäller vägar som kommunen inte själv ansvarar för.

Brottsligheten är en fråga som Svenskt Näringsliv ofta lyfter, även om 70 procent av de som svarat i Norberg vare sig i hög eller låg utsträckning eller inte alls sa sig vara påverkad av brottslighet och otrygghet.

Vad vill du säga om brottsligheten?

– Företagarna ska kunna känna trygghet i sin vardag. Därför behöver vi jobba närmare både polis och näringsliv för att identifiera problemen och förebygga brott, konstaterar Lennart Skansfors.

Svensk näringslivs enkät besvarades i år av 58 av 200 tillfrågade företag i Norberg. 35 av dem återfanns inom industri, bygg och installation. 67 procent av de som svarat, sa sig inte ha haft någon kontakt alls med kommunen. De som haft kontakt med kommunen hade berörts av tillsyn eller fått ett besök av kommunen.

Vad tycker du om rankingen?

– Den är ett viktigt verktyg och ger oss möjlighet att jämföra oss med andra kommuner och följa utvecklingen över tid. Men rankingen bygger framför allt på företagens upplevelser. Om vår service, bemötande och attityder brister då har vi ett problem, säger Lennart Skansfors.

Han lägger samtidigt till att klättringen på rankinglistan inte är det viktigaste.

– Målet är inte bara att klättra. Målet är att företagarna ska märka en förbättring i sin vardag.

Kerstin Eriksson

]]>

Duon vann Skapa-priset

Fri, 06 Nov 2026 16:00:00 +0200

Under vecka 43 anordnades Dalarna Innovation Days och under fredagen delades Skapa-priset ut.

– Vinnaren erhåller 10 000 kronor från Agne Johanssons minnesfond. Det som värderas i Skapapriset är nyskapande kreativitet samt utveckling av produkter och tjänster som kan leda till kommersiella möjligheter. Det här priset har delats ut sedan 1986, berättade Angelica Ekholm, vd för Dalarna Science Park.

Sedan tog landshövdingen Helena Höij över och läste upp motiveringen innan Pontus Hjort och Marcus Westin, från Stackship AB, ropades upp på scenen för att ta emot blommor, diplom och publikens jubel.

– Det är ett år sedan som vi formaliserade det här. Allt har gått så fort och det har överträffat våra egna förväntningar. Att få det här priset är helt fantastiskt, sade Pontus Hjort i vinnarintervjun på scenen.

Marcus Westin och Pontus Hjort intervjuades på scenen av Angelica Ekholm. Foto: Pär Sönnert

Efter att duon fotograferats, med vinnaren av Skapa Talang-priset, Milton Rohde Dahlberg från Falun som tagit fram appen Voice Choice som filtrerar ljud i realtid, fick Lokalt i en pratstund med de glada vinnarna som fick börja med att förklara vad deras affärsidé går ut på.

– I stället för att använda en molntjänst från någon av techjättarna, som Microsoft eller Google, så har vi byggt en annan lösning och tagit fram ett installerbart moln där man kan ha sin data och sina filer. Funktionen är densamma men man slipper att använda techjättarnas egna servrar. Man tappar kontrollen över sin egen data om filerna måste ligga på en server i exempelvis USA. Amerikanska myndigheter kan kräva att få ta del av datan som finns på servrar i USA, säger Pontus Hjort.

– Med vår lösning kan man ha servrarna lokalt, antingen hos sig själv eller hos en svensk leverantör, inflikar Marcus Westin.

Marcus Westin och Pontus Hjort, från Stackship AB, tilldelades Skapa-priset i Dalarna 2026, under Dalarna Innovation Days. Här flankeras de av Angelica Ekholm, vd för Dalarna Science Park, och Dalarnas landshövding Helena Höij. Med på bilden, tvåa från vänster, är även Milton Rohde Dahlberg, från Falun, som tilldelades Skapa Talang-priset. Foto: Pär Sönnert Foto: Pär Sönnert

Hur känns det att vinna det här priset?

– Det visar att många uppskattar vårt arbete, säger Marcus Westin.

– Och det är ett fint kvitto på att vi gör ett bra jobb, säger Pontus Hjort.

Nu går Stackskip vidare till den nationella tävlingen, som avgörs i Stockholm den 12 november.

– Där får vi chansen att pitcha vår affärsidé för en ny publik. Och vinnaren i den nationella tävlingen får 500 000 kronor, vilket skulle göra enormt mycket för oss. De här 10 000 kronorna som vi vunnit nu går rakt in i verksamheten, säger Pontus Hjort.

Pontus Hjort och Marcus Westin i samspråk med Angelica Ekholm och landshövding Helena Höij. Foto: Pär Sönnert

Vad händer för er härnäst, förutom tävlingen i Stockholm?

– I februari ska vi lansera detta i Sverige, så det är mycket arbete inför det. Därefter väntar övriga Norden och planen är att lansera Stackship i Tyskland 2028. Så vi har att göra framöver, säger Pontus Hjort.

Motiveringen:

"Med en unik teknisk lösning som stärker Sveriges och Europas digitala självständighet har årets pristagare tagit sig an en av vår tids stora utmaningar. Genom att kombinera modern molnteknik med säkerhet och kontroll över den egna informationen skapar de nya möjligheter för företag, offentlig sektor och samhällsviktiga verksamheter. Med teknisk spetskompetens, entreprenörskap och stor internationell marknadspotential visar de hur innovationer från Dalarna kan bidra till ett säkrare och mer självständigt digitalt samhälle. Skapapriset i Dalarna 2026 delas, tilldelas Pontus Hjorth och Marcus Westin på Stackship AB".

Källa: Dalarna Science Park

Om Skapa-priset

Skapa-priset är Sveriges största innovationspris och uppmärksammar innovatörer som utvecklat nya produkter och tjänster med kommersiell potential.

I Dalarna utses varje år länsvinnare som går vidare till den nationella tävlingen. Årets vinnare av Skapa-priset och Skapa Talang i Dalarna får 10 000 kronor vardera.

Det nationella Skapa-priset har en total prissumma på 500 000 kronor. Skapa Talang riktar sig till unga innovatörer och har en prissumma på 250 000 kronor, som fördelas mellan upp till tre vinnare.

Årets nationella tävling avgörs i Stockholm den 12 november 2026.

Källa: Dalarna Science Park

Dalarnas landshövding Helena Höij delade ut Skapa-priset. Foto: Pär Sönnert

E-TIDNINGEN: Läs våra tidningar digitalt här

]]>

Leon Dahlin, 20, efter första proffssäsongen: "Vill alltid mer"

Fri, 06 Nov 2026 12:16:00 +0200

Leon Dahlin tar emot hemma i villan som familjen flyttade in i när han var i fyraårsåldern. Föräldrarna började renovera. "De håller väl fortfarande på med det", säger han och ler och poängterar att han fortfarande inte hittar rätt knapp till kökslampan.

Dalregementet IF:s Leon Dahlin har blivit ett namn att räkna med efter klivet in i seniorvärlden. Foto: Christian Larsen

En normal vecka lägger Leon 30 träningstimmar bakom sig. Idrottandet finns i blodet och arenan är för det mesta Hedemora. När simhallen stängdes tvingades han uppsöka Falun, Säter och Avesta. De dagarna blir långa jämfört med att ta promenaden ner till Vasahallen.

Tre år på Hagströmskas triathlonlinje har passerats i Falun.

– Jag kan snart alla vägar i hela Dalarna, säger han. Jag fick intresset tidigt, både mamma och pappa har idrottat och gjort en Iron Man. Min morfar håller ju också på och det tog lite tid innan jag fastande för triathlon. Det var inför gymnasiet jag bestämde mig helt.

E-TIDNINGEN: Läs våra tidningar digitalt här

Träningen har alltid varit ett stort intresse och Leon märkte snart att triathlon passade honom.

– Jag insåg att det var roligt, det passade mig och jag var bra på att springa efter att jag cyklat. Men det är simningen som alltid varit min stora utmaning och det är det fortfarande. Men det går framåt.

Leon vann SM-guld i somras på Vansbro Triathlon på standarddistans. Foto: Christian Larsen

Standarddistansen i sporten är simning 1 500 meter, 40 kilometer cykling och 10 kilometer löpning.

– Det är den olympiska standarddistansen. Sen kan sträckorna variera beroende på vilka tävlingar det är. Men jag cyklar, springer och simmar i stort sett varje dag. Jag kör sex pass i veckan i varje gren.

Träningen kräver också sitt kaloriintag. En vanlig dag handlar det om mellan 6 000 och 10 000 kalorier.

– Det krävs mycket mat, helt klart.

Leon Dahlin är 20 år och klubben är Dalregementet IF. Inför den här säsongen tog han klivet upp till U23-klassen. Samtidigt tog han studenten våren 2025 och valde att plugga på distans samtidigt som han tränade.

– Vi var då i Spanien under den större delen av vintern och pluggade samtidigt för att få ihop det ekonomiskt. Och i min sport är det svårt att få ihop sponsorer. Jag är ju en av de bästa i Sverige just nu, men det är ändå svårt att hitta sponsorer. Ekonomin är nästan den största utmaningen. Det är svårt att få in återhämtningen om man ska plugga eller jobba samtidigt.

ÅSIKTEN: Skriv en insändare eller debattartikel

Leon har sitt tydliga mål: Världstoppen. Och under söndagen den 1 november gick startskottet på säsongsavslutningen på Ibiza.

– Det är finalen i europacupen. Jag har tävlat sen i februari, då var jag i Egypten. Så det har varit en lång säsong. Det var min första säsong i elitklassen där jag tävlade mot de absolut bästa. Men problemet är att man behöver ha en bra världsranking. Därför tävlade jag i Egypten för att samla poäng inför sommaren. Men nästa år hoppas jag kunna skjuta på säsongspremiären till april.

En av tävlingscyklarna med elväxlar och strömlinjeformad vattenflaska. "Sponsorer är ett måste" konstarerar Leon. Foto: Christian Larsen

Att ge sig på den svenska klassikern eller att avverka Vasaloppet är idag inte aktuellt. Det skulle stjäla för mycket tid. I somras sprang Leon Anger TT-run och kom i mål på en femte plats på tiden 22:05, 46 sekunder snabbare än loppets upphovsman Edvin Anger.

Träningen sker individuellt, disciplin går före motivation men under resan till Spanien avverkades träningen i grupp.

– Det är ju mycket lättare att träna i grupp och det är mycket fördelar.

I ryggen har han det första året som elit där han var yngst i klassen.

– Ändå lyckades jag ta SM-medalj i alla distanser och var den enda som gjorde det. Så det var roligt. Det handlar om sprint, standarddistans, en halv Iron Man och duathlon, som bara är cykling och löpning. Och så tog jag SM-guld i standarddistans. Så det är absolut en bra säsong, en bra början. Men man vill ju alltid mer, alltid vara bättre. Internationellt är det tufft, men målet är att vara med på OS 2028. Om jag tar mig dit så är jag en av de yngsta på startlinjen.

"Jag kan nog alla vägar i hela Dalarna", skrockar Leon och tillägger att standarddistansen på en tävling är 4 mils cykling. Foto: Privat

Att gå från junior till världselit var ett gigantiskt kliv för Leon, som förklarar att de bästa toppjuniorerna är extremt bra, men trycker på en detalj när det kommer till elitnivån.

– Då är alla på en otroligt hög nivå. Hos juniorerna är det ganska spritt, en del är jättebra och en del mindre bra. Men på elitnivå så är alla på en sjuk nivå och det måste man matcha för att ens ha en chans över huvud taget. Jag skulle säga att världstoppen finns i Europa och framför allt Frankrike.

På frågan om det finns baksida med att utöva en relativt smal idrott i Sverige blir svaret snabbt ett ja.

– Vi syns ju bland annat inte på TV jämfört med mycket annan idrott. Och sen när vi ska iväg utomlands så har vi inte ett team som sköter om allt, vi har ingen buss med 150 anställda. Vi får boka allt själva, hyra egna bilar och köra till konstiga platser i Europa och världen. Man får boka det man har råd med, åka och handla. Sånt tar mycket energi, men vi får försöka ändra på det.

]]>

Fritidsbanken öppnar i stationshuset

Fri, 06 Nov 2026 10:00:00 +0200

Vid enheten för fritid och idrott ser man positivt på att Fritidsbanken kommer att placeras vid järnvägsstationen och resecentrum i Ludvika.

– Det är en väldigt bra service som vi nu kan ge till kommuninnevånarna, säger Gustav Jakobsson, enhetschef för fritid och idrott i Ludvika kommun.

Gustav Jakobsson, som är enhetschef för fritid och idrott i Ludvika kommu, ser att placeringen i stationsbyggnaden kommer att fungera bra för Fritidsbanken. Foto: Sara Flodin

Gustav berättar att det kommer att bli enkelt att lämna ut allt från cyklar till snowboards i lokalerna, de kommer också att fungera väldigt bra för de som ska arbeta där.

– Det finns ett lagerintag med hiss och lokalen är smidig för personalen som ska bära och hantera utrustningen. Det finns enorma möjligheter med plats för både cykelverkstad och skridskoslipning, berättar han.

Etableringen av Fritidsbanken kommer även att ge möjligheter till sysselsättning för personer som har svårt att få arbete, både som stöd och insatser enligt LSS via vård- och omsorgsenheten och som praktik från arbetsmarknads- och integrationsenheten (AMI).

På arbetsmarknads- och integrationsenheten ser man att det har betydelse.

– För oss har det stor betydelse, det är ett litet komplement till det vi redan gör men det breddar möjligheterna att hitta platser till alla som behöver det, säger Per-Ragnar Fredriksson som är chef på arbetsmarknads- och integrationsenheten.

Ännu finns inte något fastslaget startdatum för Fritidsbanken. Även om det mesta är klart så saknas ännu ett påskrivet hyresavtal.

– Vi har en förhoppning att starta under första kvartalet 2027 med målsättningen att vara igång till sportlovet. Vi vet att många kommer att vilja låna utrustning då, säger Gustav.

Det kommer att dröja tills den som vill lämna in sport- och fritidsutrustning kan göra det, men enligt Gustav kommer det att finnas utrustning på plats när de öppnar ändå.

– Vi får återkomma till när vi kan börja ta emot saker från den som vill lämna in men när vi öppnar kommer det inte att vara tomt, vi kommer att kunna använda utrustning som Fritidsbanken redan har centralt.

]]>

Livia tillbaka med ny kraft efter armbrotten

Thu, 05 Nov 2026 20:00:00 +0200

Som vi skrev i januari drabbades Borlänge Atletklubbs Livia Blomqvist av ett dubbelt benbrott under sin medverkan i SM. Olyckan inträffade i grenen utrustad bänkpress och Livia gipsades upp till armbågarna. Sedan dess har hon kämpat hårt för att ta sig tillbaka.

– Jag har varit noga med att följa rehaben som sjukvården och mitt team lagt. Jag har utsatt armarna för successiv belastning men backat direkt om jag känt att något varit fel, berättar hon.

Så här såg det ut efter att Livia brutit båda armarna i januari. Sedan dess har har hon tränat målmedvetet för att komma tillbaka. Nu siktar hon på att delta i EM och VM i styrkelyft nästa år. Foto: Privat

Förra helgen deltog Livia i SM i styrkelyft i Malmö varifrån hon kom hem med en bronsmedalj.

– Det var precis som jag hade önskat men nästan inte vågat hoppas på. Nu är jag tillbaka ungefär där jag var innan jag bröt armarna, säger hon.

Livia slog sitt personbästa i grenen knäböj med tio kilo till 192,5. I klassisk bänkpress tog hon 122,5 vilket är fem kilo från personbästa. Och även på marklyft la hon sig lite under med 192,5 kilo jämfört med de 195 som hon klarat tidigare.

– Jag ville inte pressa för mycket för att säkra bronsplatsen, säger hon.

– Men jag slog även mitt personbästa i totalen då jag lyfte 507,5 kilo.

Att det gått så bra att ta sig tillbaka förklarar Livia med att hon är envis och målinriktad.

– Det handlar oftast inte om vilka hinder man ställs inför utan hur man tar sig förbi dem, konstaterar hon.

Vad händer nu?

– Jag siktar på SM i bänkpress i början av januari då det avgörs vilka som får vara med i EM och VM och det är ju själva målet.

Att det var samma tävling som den som hon bröt armarna i oroar inte Livia.

– Nej, nu satsar jag enbart på klassisk bänkpress.

Utrustad bänkpress innebär att den tävlande har en särskild tröja för att kunna lyfta mer.

]]>

Skräckloppet slog rekord

Thu, 05 Nov 2026 16:00:00 +0200

Efter att loppet de senaste åren har hållits i mörkret i Säterdalen flyttades evenemanget i år till skogarna runt Motionscentralen. Och flytten blev minst sagt lyckad. Run hölls på fredagskvällen, när eleverna precis gått på lov, och kön ringlade lång i det dystra höstvädret, efter att mörkret sänkt sig över Säter.

– Det blev så lyckat. I år slog vi rekord med 226 ungdomar som deltog i loppet! Fantastiskt! säger Emilie Andersson.

Kön ringlade lång till skräckloppet "Run" som slog nytt deltagarrekord med 226 ungdomar. Foto: Privat

Hon berömmer gänget i EDE Film som jobbade med Run.

– EDE Film har gjort ett otroligt arbete med årets tema, skräckkoncept, kostym, masker, rekvisita och effekter, säger Emilie Andersson.

Omkring 200 ungdomar avslutade fredagskvällen med skräckfilm på Folkets hus. Foto: Privat

Efter att ha gått, eller sprungit, sträckan i mörkret bjöds ungdomarna på korv med bröd på Ungdomens hus innan de som ville, och vågade, kunde se skräckfilmen "The Other Mommy" i biosalongen på Folkets hus.

– Det var drygt 150 ungdomar som såg filmen, hälsar Emilie Andersson.

Några av "skrämmarna" under 2026 års upplaga av Run. Foto: Privat

Skräckfilmen var även startskottet på filmfestivalen, där det visades tre filmer per dag under lördagen, måndagen och tisdagen.

– Totalt kom det 786 gäster till filmfestivalen under lovet, förutom skräckfilmsvisningen på fredagskvällen. Om vi räknar in de 154 ungdomarna som såg den filmen så blev det totalt 940 biobesökare under festivalen, hälsar Charlotte Oster, verksamhetschef på Folkets hus i Säter.

En av filmerna som visades under filmfestivalen på Folkets hus var "Handbok för Superhjältar". Totalt gjordes 940 biobesök under festivalen, inklusive skräckfilmvisningen för ungdomarna efter skräckloppet "Run". Foto: Pär Sönnert

E-TIDNINGEN: Läs våra tidningar digitalt här

]]>

Nu ändras reglerna för fridlysta arter

Thu, 05 Nov 2026 10:00:00 +0200

De nya reglerna innebär att de nationellt fridlysta arterna delas in i fyra skyddskategorier. Dessa är strikt skydd, förstärkt skydd, grundläggande skydd och begränsat skydd. Målet är bland annat att förenkla för jord- och skogsbruket. Till exempel får den omtalade knäroten ett "grundläggande skydd", vilket innebär att fynd av den inte längre kan hindra avverkning eller försvåra för jordbruk.

Det var i somras som regeringen beslutade om ändrade bestämmelser – och även om en ny lista över nationellt fridlysta arter. På den tillkommer 131 nya arter för första gången. Bland andra igelkotten, som tidigare har varit fredad mot jakt via jaktlagen, men som nu får ett skydd som även omfattar "betydande störning" samt "skada på fortplantningsområden och viloplatser".

Igelkotten har varit vanlig i villaområden, parker och trädgårdar, vilket gör att den blivit ett lätt offer för både gräsklippare och bilar. På senare tid har den också fått det svårare att hitta mat på grund av användningen av gifter som insekticider i jordbruket. I dag uppskattas det att det finns omkring 30 000 igelkottar i Sverige, men populationen minskar. I Avesta kommun har det numera sällsynta djuret, rapporterats i Artportalen 60 gånger sedan augusti 2025.

Andra arter som har rapporterats i Avesta kommun under de senaste två åren, och som blir fridlysta för första gången, är till exempel strandskinnlav och äkta stormhatt.

Samtidigt bedöms några arter som tidigare varit fridlysta, numera vara tillräckligt livskraftiga för att inte längre omfattas av det lagstadgade skyddet. Hit hör till exempel blåsippa och liljekonvalj.

– Det innebär förstås att man även fortsättningsvis bara ska plocka dem med omdöme, säger Helene Lindahl, handläggare på artenheten på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.

Mosippan är en av de fridlysta arter som rapporterats ha setts i Avesta, enligt rapportering till Artportalen. Den är starkt hotad och får förstärkt skydd. Foto: Dremstime

Totalt omfattas knappt 250 arter av de nya reglerna för fridlysta arter. I Avesta kommun har 19 av dem observerats under de senaste två åren; till exempel den akut hotade kritsugan, en växt i familjen kransblommiga växter. Kritsugan är den enda fridlysta arten i Avesta som får strikt skydd. Med det menas att det är förbjudet att plocka eller gräva upp växterna och till skillnad från övriga kategorier finns inget undantag för pågående markanvändning.

Ytterligare får tre fridlysta arter som rapporterats in i Avesta kommun ett "förstärkt skydd". Tolv arter får "grundläggande skydd" och tre får "begränsat skydd". Det är dock värt att notera att observationerna i Artportalen bygger på rapporter från användare, och att en art som inte har rapporterats in ändå kan finnas i kommunen.

De mest hotade fridlysta arterna som har rapporterats i Avesta kommun under de senaste två åren

Art Observationer senaste två åren Typ av art Rödlistan Skydd

Kritsuga 1 Kärlväxter Akut hotad Strikt

Äkta stormhatt 1 Kärlväxter Akut hotad Grundläggande

Strandskinnlav 1 Lavar Starkt hotad Förstärkt

Mosippa 1 Kärlväxter Starkt hotad Förstärkt

Knärot 85 Kärlväxter Sårbar Grundläggande

Igelkott 60 Däggdjur Sårbar Förstärkt

Brudsporre 1 Kärlväxter Livskraftig Grundläggande

Plattlummer 3 Kärlväxter Livskraftig Begränsat

Grönvit nattviol 1 Kärlväxter Livskraftig Grundläggande

Vanlig snok 2 Grod- och kräldjur Livskraftig Grundläggande

Källa: Datan är hämtad från Artportalen och SLU Artdatabankens rödlista 2025.

Strikt skydd: Förbjudet att avsiktligt döda, skada, fånga eller störa djuren, ta bort ägg och bon, eller plocka och gräva upp växterna. 23 av dem har rapporterats i Sverige de senaste 24 månaderna.

Förstärkt skydd: Starkt hotade eller skyddade till följd av internationella åtaganden. Samma förbud som för strikt skydd, men dessa gäller inte om de tydligt försvårar pågående markanvändning.

Grundläggande skydd: Bland annat groddjur och kräldjur. Förbjudet att avsiktligt döda, skada eller fånga djuren och att plocka växterna, men förbuden gäller inte när syftet är något annat – till exempel jord- och skogsbruk.

Begränsat skydd: Växter som mistel, ramslök och slåttergubbe. Det är förbjudet att gräva upp dem med rötterna eller plocka dem för försäljning. Även samtliga orkidéer och lummerväxter är fridlysta genom generella regler.

Förbuden gäller inte jakt och fiske, som regleras i jakt- och fiskelagstiftningen. Länsstyrelsen kan ge dispens.

Källa: SFS 2026:1504

]]>

Personliga avsked blir allt vanligare: "Vill spegla livet som levts"

Thu, 05 Nov 2026 07:00:00 +0200

När någon dör förändras livet på ett ögonblick. För Ing-Marie Lerström, som arbetar som kundområdeschef på Malte & Maries Begravningsbyrå i Bjursås, handlar arbetet om att ge anhöriga stöd genom hela processen, från hämtning av den avlidne till gravsättning och det efterarbete som följer. En tydlig förändring hon sett under sina år i branschen är att begravningarna blivit allt mer personliga.

– Förr såg många ceremonier ganska lika ut. I dag vill man ofta lyfta fram personens liv och intressen. Musiken betyder mycket, men också små detaljer som berättar något om livet som levts.

Hon berättar att när en person varit sjuk under en längre tid finns ofta möjlighet att prata med anhöriga om hur begravningen ska utformas. Vid plötsliga dödsfall kan nedskrivna önskemål i Livsarkivet eller Vita arkivet vara ett stort stöd.

– Det underlättar för de anhöriga. Ofta följs önskemålen ganska väl.

Vid plötsliga dödsfall kan nedskrivna önskemål i Livsarkivet eller Vita arkivet vara ett stort stöd. Foto: Angelica Lindvall

Många skriver också att de inte vill vara till besvär och därför inte önskar någon begravning alls. Där är Ing-Marie tydlig.

– Jag kan inte nog understryka hur viktigt det är för de anhöriga att få ta avsked. Efter några månader kommer ibland insikten: "Jag fick aldrig säga hej då". Det kan vara väldigt smärtsamt.

Hon tycker även att barn ska få delta i begravningar om de vill.

– Barn sörjer randigt. Ena stunden gråter de, nästa stund ritar de eller skrattar. Jag tycker det är fint att involvera barnen så mycket de själva vill.

Begravningar blir allt mer personligt utformade. Foto: Angelica Lindvall

Under åren har hon upplevt många personliga avsked. Som borgerlig officiant ledde hon en gång en ceremoni i en skogsglänta där askan skulle spridas.

– Han var jägare och hade skrivit i sitt testamente att de anhöriga skulle skjuta ett skott. Det blev ett väldigt fint avslut.

E-TIDNINGEN: Läs våra tidningar digitalt här

Vid andra begravningar har ett kastspö stått lutat mot kistan till minne av en passionerad sportfiskare. På en annan begravning låg hästskor ovanpå kistlocket.

– Det var en äldre man som arbetat med stora arbetshästar i skogen hela sitt liv. Sådana detaljer säger så mycket om människan. Det är det personliga avskedet handlar om.

]]>

Från cykelverkstad till succébutik – nu planerar familjen Voca en restaurang

Wed, 04 Nov 2026 20:00:00 +0200

Via Långmora och Stora Skedvi hamnade familjen Voca, från Kosovo, till slut i Långshyttan. Att det blev just Långshyttan var en ren slump.

– Det fanns ett ledigt hus som passade vår budget, berättar sonen Edmond.

Ritningen över gårdsrestaurangen som ska skickas in för att söka bygglov.

Sedan november driver familjen företaget Voca Gårdsbutik hemma på gården i Långshyttan. Den gamla cykelverkstaden har byggts om till styckeri och gårdsbutik. Verksamheten är ett riktigt familjeföretag där alla hjälps åt – pappa, mamma och de fem barnen.

Rökt nötkött från gården. Foto: Jens Wikholm

Nöt, lamm och gris köps in från lokala gårdar, styckas hemma på gården, och säljs i gårdsbutiken. Där går det också att köpa rökt kött, hamburgare och korv.

– Vår populäraste produkt är Vocakorven. Under ett halvår har vi sålt över ett ton, berättar Edmond.

Gårdsbutiken har inte hunnit fylla ett år, men familjen har redan stora planer. Ritningar till en gårdsrestaurang ska inom kort skickas in till kommunen för att söka bygglov.

– Vi hoppas att allt blir klart till sommaren. Det kommer att finnas plats för 40 gäster. Konceptet är klart – vi styckar på gården och grillar framför kunden, berättar Edmond.

Vocakorven, gjord på nötkött, röks hemma på gården. När tidningen är på besök har den nya större röken precis börja användas. Foto: Jens Wikholm

Att det blev just en gårdsbutik med kötförsäljning har sin naturliga förklaring. Familjen flyttade ursprungligen till Sverige när pappa Islam fick jobb som styckare. Efter att ha arbetat inom yrket i både Kosovo och Montenegro har han nu hittat tillbaka till sitt gamla hantverk – men denna gång i en delvis ny roll.

– Pappa är vår läromästare inom styckning. Han vill att vi skall lära oss, och ta över efter honom, säger Edmond.

Om vi blickar framåt. Hur ser det ut för ert företag om fem år?

– Vi är inte ute efter att öka snabbt, vi eftersträvar hög kvalitet. Men möjligheten finns att utöka på andra orter, säger Edmond.

Han fortsätter:

– Jag har funderat att fråga kommunen om det går att köpa mark av dem. Det hade varit perfekt att ha egna djur och ett eget slakteri.

Känner ni er väl mottagna?

– Vi känner att långshytteborna tycker om oss. Folk stöttar oss och vill att det ska gå bra för oss. Det är jätteroligt, säger Edmond.

]]>

De fyndade och trivdes tillsammans

Wed, 04 Nov 2026 16:00:00 +0200

Tidningen skrev nyligen om hur Röda Korset i Ludvika sedan lång tid tillbaka stått för olika arrangemang riktade till seniorer. Bland annat har de arrangerat Seniorträffar, som är en social aktivitet för att motverka ofrivillig ensamhet.

Anita Sandstål behöver mycket garn när hon stickar till bebisar i Ukraina. Foto: Maria Karlsson

Marie Robertsson, Eva-Lena Hansson och Gunilla Lidén är alla engagerade i Seniorträffarna på Lingongården på frivillig basis.

Lingongården är ett seniorboende där alla bor i sina egna lägenheter, men de som vill kan träffas i de gemensamma utrymmena. Det finns också möjlighet att äta mat från köket i den gemensamma matsalen varje vardag.

De som har behov av hemtjänst har det, precis som i vilket privat boende som helst.

Gunilla Lidén berättar att det finns ett stort behov att kunna träffas och den sociala biten är nog det viktigaste och inte vad det är för aktiviteter på Seniorträffarna.

– Men frivilliga brukar också ställa upp med musikunderhållning och då blir det en annan stämning, alla blir så glada då.

Gunilla har läst om de senaste forskningsrönen som enligt henne säger att det sociala är allra viktigast för att hålla hjärnan i trim, och till och med viktigare än att lösa korsord.

Förutom musikunderhållning har de bland annat haft julpyssel och läst högt ur Lokalt i på träffarna, vilket varit uppskattat.

– Det brukar komma 30-40 personer och vi kan gå runt och prata med alla som nu känner oss väl, berättar Eva-Lena.

I våras tog de med kläder, garn och pussel som lämnats in på Röda Korset till Lingongården. Den som ville kunde då köpa något till ett lågt pris och det blev så uppskattat att det nyligen arrangerades ytterligare en sådan träff.

Gunilla Lidén, Marie Robertsson och Eva-Lena Hansson arbetar frivilligt på Seniorträffarna på Lingongården. Foto: Maria Karlsson

Anita Jakobsson, 87 år, känner att hon fyndat när hon köpte en röd kofta som hon tyckte var fin.

– Jag hittade min favorittröja i våras och den har jag på mig i dag, så jag tänkte inte handla nu, men jag kunde inte motstå att köpa koftan, säger hon och ler.

Hon tycker det är bra att någon kommer och underhåller dem och Röda Korset ligger henne varmt om hjärtat.

Anita Sandstål är 86 år och har tittat men inte hittat några kläder som passar just i dag, men tycker det är bra att de säljer garner billigt.

– Just nu hann jag köpa garn på Rusta där det också var billigt. Det är bra för vi får bekosta garnet själva när vi stickar filtar, sockor och mössor till bebisar i Ukraina.

Anita Sandstål har sytt och stickat till andra länder i många år. Nu är de cirka sju, åtta frivilliga som träffas nästan varje dag i matsalen vid Lingongården och stickar. Sedan skickas deras alster till Ukraina genom ett privat initiativ.

– Det är en social grej att träffas, för det är så tråkigt att sitta hemma ensam. Vi brukar ta kaffe med oss och så stickar vi, berättar hon.

]]>

330 gäster samlades till pensionärernas höstfest

Wed, 04 Nov 2026 12:30:00 +0200

Marianne Eriksson är kommunalt pensionärsråd i SPF Avesta (KPR) samt är med i SPF Seniorernas styrelse för Daladistriktet, vilka är några av de pensionärsföreningar som deltar. Redan vid tio på förmiddagen var hon på plats tillsammans med andra arrangörer för att duka till 330 gäster.

– Vi vill att det ska vara en bra standard så att folk vill komma. De olika pensionärsföreningarna har en stafettpinne där vi turas om att vara ansvariga, säger Marianne Eriksson.

Två gånger om året har seniorföreningarna fest: en gång på sommaren och en gång nu på hösten. Tack vare bidrag från kommunen och intäkter från sommarfesten kan medlemmarna få höstfesten gratis. I och med detta samarbete med kommunen har kommunstyrelsens ordförande Blerta Krenzi blivit inbjuden att hålla välkomsttalet.

– Blerta bokades i juni och hon brukar aldrig missa ett tillfälle att ställa upp och prata så här. Inte ens kommundirektören vet vart hon är, säger Marianne Eriksson.

Flera medlemmar hjälps åt at dela ut lunchen. Marianne Eriksson organiserar upp kakutdelningen. Totalt ska 56 kakfat delas ut med chokladsnittar.

Landshövdingen pratar om Dalarna och Avestas framtida utveckling, framför allt om AI och Googles datahallar i Horndal. Pigga pensionärer, menar hon, är grunden till ett bra civilsamhälle.

En av besökarna är Eva Strömqvist Norström som är med för första gången och berömmer landshövdingens tal.

– Jag tycker det var ett bra tal så att man får inblick i vad de håller på med, säger hon.

Leif Karlsson, ordförande i PRO Krylbo sedan 12 år tillbaka förklarar att det är just för att ge en inblick i aktuella händelser och samhällsfrågor som kommunpolitikerna blir inbjudna att prata.

– Vi vill höra om vad som händer i Avesta kommun och vad som kommer att hända i framtiden, till exempel med Googles etablering, säger han.

Leif Karlsson, ordförande i PRO Krylbo, delar ut lunchsallader från Wienercondis.

Under eftermiddagen underhåller Marit Ädel med både musik och anekdoter. Många publikfavoriter spelas, bland annat Sven-Bertil Taubes visor. Sorlet sprider sig i salen när det vankas kaffe och chokladsnittar. Marianne Eriksson delegerar arbetsuppgifter när fikat delas ut: 56 fat med kakor och tiotals liter kaffe.

– En del som är här förstår inte hur mycket jobb det är att planera och få ihop detta, säger Marianne Eriksson.

Till sin hjälp har hon Lillemor Andersson och Lisbet Andersson som har kokat allt kaffe under eftermiddagen. I år är tredje året de är kaffeansvariga på höstfesten.

– Annars så kokar vi kaffe på dansen i Grytnäs var sjätte vecka, säger Lillemor.

Leif Karlsson, ordförande i PRO Krylbo, lyssnar på när Marit Ädel uppträder.

Kaffestunden är slut och Marit Ädel har spelat sin sista låt Somewhere over the rainbow. När termosarna är tomma och chokladsnittarna uppätna börjar gästerna ta på sig jackorna och mingla lite på vägen ut.

Claes-Göran Wahlberg är över lag nöjd med eftermiddagen.

– Jag brukade komma hit med min fru, men hon gick bort i januari. Det här är ett bra evenemang och det trevliga är att gå hit och träffa folk som man inte träffar annars. Men det var tråkigt att Blerta inte dök upp idag, säger han.

Många hjälps åt när kakorna delas ut till kaffet.

Uppdukat till fest! Allt står redo för räksalladen och kafferepet.

Fullt i Kupolen när Avestas pensionärer hade höstfest. Här lyssnas det på landshövdingens tal.

Uppdukat till fest! Allt står redo för räksalladen och kafferepet.

]]>

Lokala löftet Svea gjorde premiär i landslagströjan

Wed, 04 Nov 2026 10:47:00 +0200

När Sveriges F15-landslag i fotboll genomförde ett veckolångt läger i finska Tammela fanns Falun representerat av Svea Nilsson.

På menyn stod två landskamper mot Finland och tillhörande träningspass i blågul regi. Svea konstaterar att hon har med sig många positiva upplevelser hem till Falun från landslagsäventyret.

– Verkligen, det var roliga dagar och allt har gått bra. Det känns lite coolt och framför allt väldigt kul att få testa att spela på landslagsnivå.

– Vi mötte Finland två gånger. I första matchen hoppade jag in i 71:a minuten och i den andra fick jag spela från start, berättar den positionssäkra mittfältaren.

Svea Nilsson från Slätta SK (med landslagströja nummer 10). Här flankerad av IF Elfsborgs Hanna Hidirsah (19) och Signe Walli från BK Häcken (14). Foto: Magnus Lennholm

"Finnkamperna" slutade sammantaget med delad pott: En svensk seger med 2–1 och en där finskorna vann med siffrorna 4–2.

Bland Sveas lagkamrater i landslagets färger hade hon spelare från bland annat Brommapojkarna, Elfsborg, Djurgården, Häcken och Hammarby.

– Det var fin stämning och känslan är att många blev kompisar. Jag tror och hoppas att vi kommer att hålla kontakten, säger Svea om den positivt laddade inramningen.

E-TIDNINGEN: Läs våra tidningar digitalt här

Efter väckning 07.30 stundade frukost och därefter såg Svea med landslagspolare till att ruska liv i nymorgnade fotbollsmuskler.

– Ja, vi hade en rolig rutin där vi alla gick ut på gården och dansade för att få i gång kroppen ordentligt, skrattar hon.

– Sedan tränade vi och det var också stort fokus på matcherna, fortsätter Svea som i år även medverkat vid ett riksläger samt en tidigare landslagssamling.

Svea Nilsson med F15-landslagets förbundskapten, Lovisa Delby, samt Magnus Lennholm som länge varit en av hennes tränare i moderklubben. Foto: Magnus Lennholm/Privat

I slutet av november sker nästa landslagsläger för F15-tjejerna. Detta på svensk mark och där även en match mot Danmark är schemalagd.

Huruvida Svea Nilsson då återfinns i truppen vet hon ej i dagsläget – men klart står att hon från tränare i både klubb- och landslag tillskrivs starka spelmässiga kvaliteter.

– Det brukar sägas att jag är positionssäker och har bra rörelsemönster på planen. Sedan är det kul att hela tiden försöka utvecklas, jag vill gärna bli vassare i att driva boll framåt på planen och att fatta snabbare beslut, reflekterar hon.

Sveas moderklubb är Slätta SK där hon spelar i laget för flickor födda 2011. Utöver fotbollen lirar hon innebandy i KFUM Falun, och även om fotbollen haft prioritet uppskattar hon att hålla på med ytterligare en idrott. Under landslagslägret i södra Finland hade Nilsson därtill tryggande uppbackning: På plats fanns både föräldrar och mormor samt Magnus Lennholm som under tio säsonger varit en av hennes tränare i hemmaklubben.

Svea Nilsson på hemmagräset i Slätta. Foto: Sonny Jonasson

Svea Nilsson, jordnära fotbollstalang och numera landslagsmeriterad, avrundar:

– Målet är att bli en så bra fotbollsspelare som möjligt, men lagkänslan och att spela tillsammans är det viktigaste och det som gör att man hela tiden vill fortsätta.

– Jag började spela när jag var sex år och har varit med i samma lag i klubben sedan dess. Det är verkligen världens bästa gäng, säger Svea.

]]>