lokalti.se

Jag vill rösta för en snällare värld

Wed, 12 Aug 2026 11:42:00 +0200

Min enda röst kan såklart inte göra så stor skillnad i det svenska valet, men det jag inte alls kan påverka är vad som händer i andra länder.

Jag har faktiskt hört en politiker uttrycka sin önskan om en snällare värld.

Nej, det var inte en av de stora mäktiga makthavarna som jag ser nästan varje dag på teven och i tidningarna.

Det var inte någon av världens krigsherrar som väljer att spendera folkets pengar på bomber och annat som dödar människor och utplånar hela städer som byggts upp under lång tid.

Jag kan inte låta bli att tänka mig hur det skulle kunna se ut om de som har mest makt i världen helt plötsligt skulle säga att de vill ha en snällare och medmänskligare värld.

Så mycket fantastiskt de skulle kunna åstadkomma!

Alla pengar som nu går till bomber skulle i stället kunna användas till mat, rent vatten, mediciner, skolor, äldrevård och annat som gör livet så mycket behagligare och lättare att leva.

I mångas öron kanske det låter som naiva tankar och något som aldrig kommer att ske, men det behöver inte vara en utopi. Det har ju funnits fredliga ledare i världen tidigare och tack och lov existerar sådana även nu.

Men å andra sidan, vad hjälper det när det räcker med att några få har ett till synes omättligt begär efter makt och pengar. Och, som det ser ut, helt saknar förmågan till medkänsla.

På senare år har vi dessutom sett hur snabbt allt kan förändras. Ett land som haft makthavare som sett ut att vilja människor väl, har nu fått ledare som inte skyr några medel för att sko sig själva och få mer makt, även över andra länder.

Efter andra världskriget bildades FN för att i första hand förhindra framtida globala krig.

Men om inte de mäktigaste ledarna bryr sig om överenskommelsen längre, vad händer då?

Det är i alla fall ingenting som jag kan påverka i dag. Men i höst har jag möjlighet att påverka hur jag önskar att det blir i mitt land.

Och jag tänker rösta på de politiker jag tror vill ha en snällare och medmänskligare värld.

]]>

Avesta BK inleder serien på bortaplan

Wed, 12 Aug 2026 06:55:00 +0200

Det är knappa två månader till att pucken släpps och det innebär månader med tuff försäsongsträning för Avesta BK.

I år med en ny tränare, eller nygammal ska väl tilläggas: Janne Hammar. Han har tidigare tränat klubben och den gångna säsongen var han ansvarig för J18-laget. Vid sin sida kommer han ha Albin Hurtig och Adam Sandberg.

Det var den 1 mars som den gångna säsongen tog slut för ABK, då föll de i den avgörande playoffmatchen borta mot Valbo HC.

Nu står vi inför en ny säsong och serien ser ungefär ut som i fjol. Enda skillnaden är att Skedvi/Säter IF finns med.

Senast ABK mötte dem var i Hockeytvåan säsongen 2019/20. Då vann de sina respektive hemmamatcher, Skedvi/Säter med 7–5 och 4–1 och ABK med 3–1.

Fyra dagar efter att de möts i Säter är det hemmapremiär och bruksderby för Avesta BK mot Fagersta AIK.

Totalt ska 28 matcher spelas fram till den 26 februari och därefter väntar playoff för de fyra främsta lagen.

Alla lagen i Hockeytvåan väst B: Avesta BK, Fagersta AIK, Hallstahammars HK, IFK Arboga, IFK Hallsberg, Kumla Hockey, Skedvi/Säter IF och Smedjebackens HC.

]]>

Mikael Gråbo (M): "Skateparken skulle vara ett jättelyft"

Tue, 11 Aug 2026 04:55:00 +0200

Mikael Gråbo (M) kommer ursprungligen från Djura utanför Leksand men är tydlig med att han håller på Malmö i SHL. Sport och föreningsliv är något som präglat livet. Skolåren avverkades på hockeygymnasiet i Leksand.

– Jag har spelat hockey hela livet och sen har det blivit fotboll, innebandy och golf. Jag flyttade till Hedemora efter gymnasiet för att klara lärlingstimmarna som frisör. Men tanken var inte att bo kvar, men jag blev kvar och började även spela hockey här, säger Gråbo.

VALET 2026: Läs alla våra valartiklar här!

Mikael Gråbo (M) går in på sin tredjemandatperiod i hedemorapolitiken. Foto: Christian Larsen

Som egenföretagare de senaste tio åren har sporten och föreningslivet löpt parallellt. Snart klev också politiken in i vardagen. Nu är det dags för tredje mandatperioden.

– Man tappar ju faktiskt kunder när man har en politisk inriktning där vissa typer av beslut definitivt kan påverka.

"Vi måste acceptera att göra miljöinvesteringar nu"

Som ordförande inom hockeyn under många år så har Gråbo även synvinkeln mot Hedemora kommun.

– Det var därför jag började med politik. Kommunen gör alldeles för lite för föreningslivet. Inställningen idag är "vad kan föreningarna göra för kommunen". Det ska ju vara tvärtom. Det handlar inte bara om pengar, det handlar om ett samtal innan man kan få hjälp med något. Jag ser positivt på förändringar, för fungerar inte någonting så måste det ske en förändring.

"Vi blev ju servade av våra föräldrar, varför gör inte vi det tillbaka?"

Moderaterna saknar en långsiktig framtidsplan för kommunen. Gråbo säger att i dag finns ingen sådan och ser ett stort behov av att lösgöra bostads- och företagstomter.

– Det finns kanske 60 bostadstomter som går att sälja, men det finns inga pengar att ställa iordning dem. Vi måste acceptera att göra miljöinvesteringar nu men att det kanske dröjer tio år innan någon börjar bygga. Vi måste ha framtidsplaner i hela kommunen.

Mikael Gråbo (M) poängterar avsaknaden av en långsiktig plan i Hedemora kommun. Foto: Christian Larsen

Gråbo säger att de flesta frågorna i Hedemora har hög prio och att man "måste både gasa och bromsa".

– Annars kommer vi inte ur den situation vi är i. Vi blev ju servade av våra föräldrar, varför gör inte vi det tillbaka? Jag ser det som ett samhällskontrakt, att de du fått som liten, det ska du betala tillbaka. Och då kopplat till föreningslivet. Jag anser att bara Moderaterna är till för föreningslivet.

Gråbo säger att kommunen måste få en framåtanda och en betydande detalj är en skatepark.

– Det skulle vara ett jättelyft, badet vid Hönsan likaså. Fritidsgården vid Strandgården också. Och tomterna vid Brunnsjöberget. Nu finns det ingen framtidstro för ungdomarna, känner jag. Hedemora var en motorstad, det pratar man fortfarande om. Föreningslivet är nyckeln.

VALET 2026: Läs alla våra valartiklar här!

FAKTA: Mikael Gråbo

Parti: (M) 8 mandat i kommunfullmäktige

Ålder: 37 år

Familj: Sambon Linn Berg, dottern Sigrid samt bonusbarnen Amy och Ellie

Intressen: Ishockey, sport i allmänhet, politik och samhällsfrågor.

Drömfråga att få igenom: Att utveckla kultur- och fritid i kommunen och skapa ett starkare samarbete mellan kommunen och föreningslivet.

Tittar på: Serier, film och sport. Det är ett bra sätt att koppla av.

Läser: Böcker som gjort störst intryck är självbiografierna om hockeymålvakterna Pekka Lindmark och Pelle Lindbergh.

Politisk förebild: Allan Mattsson (KL). Vi tycker aldrig lika, han kan bli arg på mig men sen har han förmågan att släppa. Tänk om fler kunde ha den förmågan i Hedemoras politiska klimat.

LÄSARFRÅGAN

Hur ska skolan i Hedemora kommun utvecklas för att kunna tillgodose en fungerande skolgång för alla barn i kommunen?

SVAR: "Vi har ett stort arbete framför oss, framför allt med gymnasieskolan. (M) har drivit på för att lämna Bachmanska lokalerna istället för att lägga omkring 90 miljoner kronor på renoveringar. Vi behöver se över gymnasieprogrammen och hur vi kan utveckla utbildningar som leder till jobb och se möjligheterna i att använda lärlingssystemet mer, där ungdomar kan utbilda sig. Alla elever är inte teoretiskt lagda och då måste vi erbjuda fler praktiska vägar framåt. För att behålla så många skolor som möjligt behöver vi använda resurserna klokt och ibland fatta tuffa beslut. Förskolan lägger grunden för hela skolgången."

]]>

Parsjö Tegnér (L): "Man ska kunna leva livet hela livet"

Sat, 08 Aug 2026 11:13:00 +0200

Skolan är en av Liberalernas viktigaste frågor inför valet. Svante Parsjö Tegnér (L), ledamot i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, beskriver skolan som avgörande för människors framtid.

Partiet vill se större fokus på kunskap och arbetsro i skolan. Liberalerna driver bland annat frågor om mobilförbud och en ny läroplan med tydligare kunskapsfokus. De vill också ge lärare bättre arbetsvillkor genom reglerad arbetstid och mer tid för planering och efterarbete.

Även förskolan lyfts fram som viktig. Liberalerna vill minska barngrupperna och det kan göras genom olika lösningar beroende på den aktuella situationen. I vissa verksamheter där lokalerna är begränsade kan barngrupperna minskas genom maxtak. Fler anställda som kan dela upp barnen i mindre grupper under dagen är en annan lösning som passar på andra ställen.

Partiet vill också bevara Naturskolan och fortsätta satsa på kultur och fritid. Kulturskolan, studieförbund och idrott är viktiga delar för att människor ska trivas och känna gemenskap i kommunen framhåller Parsjö Tegnér.

Äldreomsorgen är ytterligare en av Liberalernas stora valfrågor. Parsjö Tegnér menar att äldreboendena i Falun fungerar relativt bra, men att hemtjänsten behöver förbättras.

Han lyfter särskilt problemet med att äldre möter många olika personer inom hemtjänsten.

– Har man hemtjänst träffar man upp till 18–20 personer på två veckor. Vi vill sätta upp ett mål om att man ska möta max tio personer, säger han.

Svante Parsjö Tegnér. Foto: Alva Folkesson

Liberalerna vill också gå från minutstyrning inom hemtjänsten till tillit. Personalen ska få ett större förtroende och mer frihet att själva använda tiden utifrån den äldres behov.

Partiet vill även återinföra möjligheten att få skjuts via hemtjänsten exempelvis till affären eller sociala aktiviteter efter individuell biståndsbedömning.

– För vissa människor kan det vara veckans höjdpunkt att få komma ut och träffa andra. Man ska kunna leva livet hela livet, säger Parsjö Tegnér.

När det gäller idrott och fritid vill de prioritera breddidrott framför stora prestigeprojekt. Fokus ska ligga på verksamheter för barn och unga och på att underhålla de anläggningar som redan finns.

Partiet är kritisk till hur utredningarna kring isytorna vid Lugnet har gått till och vill därför göra en omstart med en ny utredning.

Samtidigt anser Liberalerna att backhoppningen bör avvecklas efter skid-VM 2027.

– Vi ska ha anläggningar efter behov, och intresset för backhoppning är väldigt svagt i dag, säger Parsjö Tegnér.

LÄS MER: Fler lokala nyheter hittas HÄR.

Trafiken i Falu centrum är en fråga som engagerar många medborgare. Liberalerna ville från början se en fyrfilig lösning genom centrum, men Parsjö Tegnér menar att det nu är viktigare att prioritera underhåll inom skola, äldreomsorg och idrott än att göra nya stora trafikprojekt.

I slutet av intervjun svarade Parsjö Tegnér på frågor från läsarna. Frågorna handlade bland annat om arbetslöshet och hur man ska hjälpa hemlösa i Falun.

När det gäller hemlöshet lyfter han modellen ”Bostad först” som en möjlig väg framåt, där människor först får en trygg bostad och därefter stöd för att hantera exempelvis missbruk eller psykisk ohälsa. Han betonar också vikten av ordningsvakter i centrum och vill se sprututbytesprogram på fler platser i Dalarna.

– Nu kommer det hemlösa från hela Dalarna till Falun för att sprututbytet finns här. Det skulle gynna både personerna med problem och avlasta lite i Falu centrum om personer slipper åka från sina hemorter för att ta del av detta.

Gällande arbetslösheten menar Parsjö Tegnér att situationen generellt ser bra ut i Falun, men att vissa grupper fortfarande står långt från arbetsmarknaden. Där lyfter han utbildning som en viktig lösning. För individer som kommer från ett annat land kan språkutbildning och en introduktion till svensk arbetsmarknad vara viktiga insatser för att fler ska kunna få jobb.

]]>

Med stort fokus på skolan

Sat, 08 Aug 2026 08:00:00 +0200

Sedan 2003 har Monica Lundin varit kommunpolitiskt engagerad i Borlänge. Nu är hon gruppledare för Liberalerna, sitter i fullmäktige, kommunstyrelsen och i personalutskottet. Så här beskriver hon vad partiets anser vara viktigast för Borlänge:

– Att det blir ett nytt styre i Borlänge, att skolan sätts först och att fler människor ska våga starta företag.

Vilka planer har ni för förskolor och skolor?

– Skolan och barn är något vi prioriterar. Vi vill underlätta genom mindre grupper och mer resurser för att ge varje barn det stöd det behöver. Lärarnas löner ska öka och vi ska ha fler behöriga lärare. Det ska finnas möjlighet till individualiserad undervisning för den som har en diagnos.

Det är också viktigt att koppla ihop skola och näringsliv.

Hur ska företagsklimatet bli bättre?

– Det ska vara enkelt att ha kontakt med kommunen. Fler tjänster som i dag sköts kommunalt kan skötas av näringslivet.

Hur vill ni satsa på unga?

– Viktigast är att rusta dem med kunskap genom bra förskolor och skolor. Föreningsbidragen bör fokuseras på dem som riktar sig till barn och unga. Vi vill också satsa på mötesplatser för unga.

Hur ska miljön i Borlänge förbättras?

– Vi ska fortsätta med vårt intensiva arbete när det gäller avfallshantering. Kommunen bör via upphandling handla nära och undvika långa transporter. Men vi är inte förtjusta i ekologisk mat eftersom forskning visat att den produktionen är mer skadlig för miljön.

Hur ska framtidens omsorg se ut för äldre och funktionsnedsatta?

– Vi vill se fler privata alternativ. Alla ska få välja vilket boende och vilken aktör man vill ha. Vi vill skapa bättre arbetsmiljö och kvalitet på vården, vilket privata alternativ visat sig göra.

Vad är viktigast att satsa på när det gäller kulturen?

– Att den kopplas till skolan. Att komma i kontakt med kreativitet tidigt är bra.

Och fritidsverksamheten?

– Att ha ett starkt föreningsliv och att lyfta det positiva som finns här, till exempel Gyllbergen, både för dem som bor här och för att attrahera nya Borlängebor.

Hur tänker ni om bostäder?

– Vi är emot att man bygger på jordbruksmark men tycker att kommunen kan köpa in privatägd mark i attraktiva områden. Att bygga strandnära tycker vi är bra, liksom att det finns olika boendeformer.

– Tjärna Ängar vill vi utveckla för att det ska bli mysigare och tryggare, men arbetet ska göras tillsammans med dem som bor och verkar där.

Hur tycker ni majoriteten skött sig hittills?

– Det har blivit mindre transparens och mindre insyn. Beslutsunderlagen kommer sent och det är svårare att fatta välgrundade beslut, så det är en försämring.

Har de gjort något bra?

– Ja, fått ordning på ekonomin i omsorgsnämnden och samhällsbyggnadsförvaltningen har blivit mer tillgänglig.

Vilka partier kan ni tänka er att samarbeta med efter valet?

– Framför allt de borgerliga partierna M, C och KD, men vi är villiga att diskutera med fler.

Utesluter ni någon?

– SD är det parti vi står längst ifrån.

Vilken betydelse tror du Liberalernas turer på riksnivå har lokalt?

– Det vet vi först efter valet, men jag hoppas att väljarna värderar oss för vad vi gör och har gjort här i Borlänge i många år.

Vi avslutar med några läsarfrågor:

Hur ska centrum bli mer levande?

– Genom att fokusera på boende, nöjen, kontor och små butiker. Kommunen kan jobba ihop med centrumaktörerna för att öka attraktiviteten.

Vad vill ni göra åt den sargade demensvården?

– Ha särskilda avdelningar och boenden samt öka andelen specialiserad personal.

Hur ska ni göra för att underlätta för och utveckla besöksnäringen?

– Vi ska bli bättre på att marknadsföra våra besöksmål i samarbete med Visit Dalarna.

Lottad fråga: Vad vill ni göra för att undvika att långtidsarbetslösa hamnar i försörjningsstöd?

– Genom att stötta dem att byta bana med hjälp av vuxenutbildning och bli bättre på att matcha dem mot behoven av arbetskraft.

Monica Lundin

Ålder: 53 år

Yrke: Ekonomichef, företagare

Bor: I Bergslagsbyn

Parti: Liberalerna

Antal mandat: 3

Hjärtefråga: Skola och företagande

]]>

Elever fick en pengalektion

Fri, 07 Aug 2026 19:42:00 +0200

Lektionerna i privatekonomi hålls för elever som går i årskurs tre, sex, nio samt på gymnasiet i de aktuella kommunerna. Bankens ägarstiftelser har beslutat om att tillsätta två nya tjänster för att utföra detta jobb och att möta eleverna direkt i klassrummet. Undervisningen är kopplad till skolans läroplan, bland annat inom samhällskunskap samt hem- och konsumentkunskap.

– När eleverna slutar gymnasiet ska de känna sig tryggare i att ta ansvar för sin egen ekonomi. Vår ambition är att de ska möta Ung Ekonomi flera gånger under sin skolgång och ha fått både kunskap och självförtroende att fatta kloka ekonomiska beslut, säger privatrådgivaren Frida Backlund som är ansvarig för Ung Ekonomi hos Sparbanken Bergslagen.

Läs även: Oscar tipsar unga om ekonomi (från maj 2023)

Frida Backlund är privatrådgivare och ansvarig för Ung Ekonomi hos Sparbanken Bergslagen. Lokalt i hakade på när Frida besökte klass 3A på Enbacka skola i Gustafs för att prata om pengar med eleverna. Foto: Pär Sönnert

Lokalt i följde med ett av skolbesöken, som gjordes strax före skolavslutningen i början av sommaren. Besöket i fråga gjordes hos klass 3A i Enbacka skola i Gustafs.

– Enbacka var snabba med att räcka upp handen för detta. Frida har även varit på Vasaskolan i Hedemora. Däremot har vi inte fått något napp i Avesta kommun ännu men vi hoppas få komma till skolorna där under nästa läsår. Vi hoppas att fler ska nappa, det vore fantastiskt att kunna besöka alla skolor i dessa tre kommuner, säger Therese Oljans Backlin.

Frida Backlund berättar att hon håller olika typer av lektioner, beroende på åldern på eleverna.

– Med niorna pratar jag en del om sommarjobb och riskerna med att tt ta snabblån med höga räntor. I årskurs sex får eleverna köpa ingredienserna till en tacokväll och räkna ut vad hela tacomatkassen kostar. De får göra olika övningar, säger hon.

En av övningarna som Frida Backlund hade för treorna var att låta dem sortera ett tiotal saker från billigast till dyrast. Foto: Pär Sönnert

Treorna på Enbacka skola fick i uppgift att sortera ett tiotal saker, från billigast till dyrast.

– Det var kul. Den svåraste saken var att placera Playstationspelet på rätt plats, säger Isabell Jönslars.

Klasskamraten Oliver Tännström Persson håller med.

– Det här var roligt, säger han.

Brukar ni prata om pengar med era kompisar?

– Nej, inte så ofta. Men jag ska få börja använda Swish till hösten, säger Isabell.

– Jag också, om ett tag, säger Oliver.

Oliver Tännström Persson och Isabell Jönslars, som när bilden togs gick i klass 3A på Enbacka skola, tyckte att det var roligt och intressant att få lära sig mer om hur det fungerar med pengar. Foto: Pär Sönnert

Under sin föreläsning med treorna frågade Frida Backlund även eleverna vad som kostar pengar och fick till svar att det mesta vi gör kostar pengar, som mat, kläder, bränsle till olika fordon samt streamingtjänster.

– Småutgifterna är viktiga. Det låter ju inte så mycket att köpa en chokladkaka för 20 kronor som lördagsgodis. Men om man gör detta varje lördag ett helt år så blir det tusen kronor, för något så litet som en chokladkaka.

Frida tog sig själv som exempel och berättade att hon spelar innebandy i IBF Hedemora.

– Och då behöver jag ju utrustning, som skor och en innebandyklubba. Även om jag får lön, pengar som jag kan använda, så kan jag inte köpa hur många klubbor som helst, jag måste tänka mig för, sade hon.

Frida Backlund och Therese Oljans Backlin besökte eleverna i klass 3A på Enbacka skola. "Vi hoppas att fler skolor ska nappa, det vore fantastiskt att kunna besöka alla skolor i Avesta, Hedemora och Säters kommun", säger Therese Oljans Backlin. Foto: Pär Sönnert

Vid besöket hade 130 elever fått ta del av lektionen.

– Tidigare har vi bara gjort detta med högstadieelever men nu vill vi testa med yngre elever. Vi vill att de ska få den här grundkunskapen. Det är viktigt att börja i tidig ålder. Att man inte har koll på pengar och ekonomi kan leda till depressioner och att man mår dåligt när man blir äldre. På det här sättet vill vi vaccinera barnen för att få en bättre ekonomisk framtid, säger Therese Oljans Backlin.

Besöket från banken stod med på dagens schema för treorna. Foto: Pär Sönnert

Mer läsning: Här kan du läsa Lokalt i Hedemora/Säter som e-tidning

]]>

Hund räddade katt och hare

Thu, 06 Aug 2026 20:33:00 +0200

Sophie Granqvist ägnar sin fritid åt att hjälpa människor att hitta sina bortsprungna djur. Efter att hon kommit hem från jobbet läser hon igenom alla förfrågningar och det blir en hel del – uppåt 15 i veckan. Av dem brukar hon ge sig ut på två eller tre sök och oftast är det katter som är borta.

– Jag kan inte åka på alla, tiden räcker inte till. Jag kan däremot ge råd och har vi tid åker vi, säger hon.

Det har gått riktigt bra att återfinna bortsprungna djur och Sophie med hunden Bob har hyllats av tacksamma djurägare, bland annat i sociala medier.

Sophie berättar att Bob söker i all terräng, lugnt och metodiskt, alltid lika outtröttlig. Hon beskriver honom som intelligent, snäll och mycket arbetsvillig.

– Som en liten farbror, säger hon, ler och kliar Bob kärleksfullt bakom örat.

Och visst ser han ut som en klok liten gubbe med sitt skägg och sina buskiga ögonbryn.

– Han förstår direkt vad han ska göra. Han är så lättlärd.

Den här gången nosade Bob upp en liten harpalt som satt orubbligt fast i ett smalt staket... Foto: Katharina Berglund

... men ett räddningsarbete påbörjades och med hjälp av Angelica Vallin och en butiksinnehavare i huset intill kom haren loss. Här försöker Angelica ge den lilla harungen en trygg stund. Foto: Katharina Berglund

När tidningen är på besök ska Sophie och Bob söka efter en innekatt som heter Kakan. Han har smitit ut från en lägenhet i Borlänge centrum. och kattens ägare Angelica Vallin har hört av sig.

– Att hon tog kontakt direkt och att det är en katt som inte är van att vara ute, ökar chansen att vi kommer att hitta den. Innekatter går inte så långt, åtminstone inte till en början, säger Sophie.

Framme vid adressen kopplas spårlina på hunden och Sophie sätter på sig sina arbetshandskar. Det är signalen som gör att Bob exakt vet vad som är på gång.

– Sök katten, säger Sophie och Bob börjar genast söka av området.

Han är fullt fokuserad och bryr sig inte om något annat runt omkring.

Kattens matte Angelica ansluter till sökandet. Hon har lunchrast och vill vara med.

Bob vädrar både i luften och nosar efter spår i marken. Ganska snart visar han ökat intresse och får upp ett tydligt markspår. Nu går det snabbare och Sophie får hålla emot.

Framme vid adressen åker spårlinan på och hunden Bob är redo att söka bortsprungna djur. Arbetet sker lugnt, i all terräng. I det här fallet söktes bland annat garage igenom i hopp om att hitta katten Kakan. Foto: Katharina Berglund

Foto: Katharina Berglund

Men det är inte katten Kakan som finns i slutet av spåret. I stället är det en liten harpalt i nöd. Den sitter fast mellan två brädor i ett staket och kommer varken fram eller tillbaka.

– Den lever, utbrister Sophie, som hinner stoppa hunden innan han kommer fram.

Harungen verkar ha suttit fast ett tag. Höfterna stoppar den att fortsätta framåt och den har inte kunnat backa tillbaka, då revbenen satt stopp. Den är svag och har avskavd päls på båda sidor om kroppen.

En butiksägare i fastigheten intill är behjälplig i räddningsarbetet genom att hämta verktyg och skruvar försiktigt loss en bräda i staketet. Haren kommer fri. Men den är medtagen och Angelica lyfter upp den och håller den tätt intill sig så att den inte ska bli onödigt stressad.

Sophie, som är van vid olika räddningsuppdrag och har rätt kontakter inlagda i mobilen, ringer till Ninas Vilthjälp i Rättvik som meddelar att de kan ta emot den lilla harungen.

Sophie hämtar sedan kattburen och haren lyfts försiktigt in i den. Sedan efterlyser hon via sina sociala medier någon som kan köra haren till Rättvik, och det dröjer inte länge förrän en vänlig själ erbjuder sin hjälp.

Därefter återgår sökandet efter katten Kakan.

Bob markerar tydligt i området intill lägenheten där katten försvann ett dygn tidigare. Sophie är säker på att katten finns i närheten och bestämmer sig för att sätta ut en kattfälla över natten. Den riggas med kattmat och därmed är dagens insats klar.

Dagen efter börjar med goda nyheter.

Under ett telefonsamtal till Ninas Viltrehabilitering i Rättvik får Sophie veta att det finns en plats för harpalten och hon tar harungen i en transportbur så den kan förflyttas säkert. Foto: Katharina Berglund

Foto: Katharina Berglund

Angelica har hört av sig till Sophie och uttryckt stor glädje och tacksamhet. Katten Kakan satt i buren på morgonen när hon kom ut.

Från viltrehabiliteringen i Rättvik meddelar man att harpalten fått sina sår rengjorda och att den ätit mjölkersättning med god aptit.

Både katten och harpalten är i trygghet. Och det tack vare Sophie och hunden Bob, samt flera hjälpsamma människor längs vägen.

Om katten sprungit bort

Sophies tips om vad du själv kan göra:

Prata med grannar och be dem titta i förråd, garage och andra utrymmen.

Se om skator eller kråkor skränar i närheten. De har en tendens att vilja reta katter.

Skramla med kattens godis.

Sätt upp lappar i närområdet och dela efterlysningen i sociala medier.

Sök gärna när det lugnat ner sig i området.

Lys med ficklampa – kattens ögon syns lätt då. Ofta kan de ligga och trycka någonstans.

Ställ ut kattlådan så katten känner igen sin doft.

Innekatter går oftast inte långt. Börja söka i närområdet.

Låna en kattfälla och ställ in mat i buren.

Tappa inte hoppet. Många katter kommer plötsligt tillbaka av sig själva.

Foto: Katharina Berglund

]]>

Norbergs BK jagar en plats i femman

Thu, 06 Aug 2026 06:53:00 +0200

Säsongen 2024 var Norbergs AIF tillbaka i seriespel. Då hade klubben haft ett uppehåll i två år.

Första året i division 7 blev ingen succé trots en hög ambition. Men en andraplats i fjol innebar uppflyttning till division 6.

Och där har det hittills gått bra, efter vårsäsongen ligger Naif på andra plats.

Leder serien gör Sala FF, två poäng före Norberg. Bakom sig har de Unga Kungsör FC (en poäng ) och Surahammars FK och Romfartuna GIF (båda två poäng bakom).

Hittills har det spelats tolv matcher och vårsäsongen avslutades med dubbelmöte mot serieettan Sala FF. Hemma blev det 1–1 inför 173 åskådare och mötet i Sala slutade 2–2. Mötet på Lärkan i Sala lockade 304 åskådare.

Publiksiffran på Malmheden mot SFF är säsongens bästa följt av 5–0-segern mot Forsby FF.

Återstart för serien är det den 11 augusti. Då ska Norbergs AIF hemma möta tabellnian Ramnäs IF.

Det är för övrigt redan nu klart att två lag flyttas upp i division 5. Senast Naif spelade på den nivån var 2021. Då blev det en jumboplats och året efter hade laget lagts ned.

]]>

Kontor byggs om till bostäder

Wed, 05 Aug 2026 06:52:00 +0200

Fastigheten ägs idag av Nordiqus Fast 12.1 AB och utvecklingsbolaget Samarkand2015 har sin verksamhet i huset. Där finns även en kommunal förskoleverksamhet. Båda verksamheterna kommer att vara kvar i fastigheten, men med Ludvika kommunfastigheter som ny fastighetsägare.

Till fastigheten planeras även Ludvika kommunfastigheter och Ludvikahem att flytta till ombyggda lokaler. Detta gör det möjligt att bygga om bolagens nuvarande kontor på Köpmansgatan 2 till lägenheter för att möta den ökade efterfrågan på bostäder i centrala Ludvika.

Köpeskillingen är baserad på ett underliggande fastighetsvärde om 49 000 000 kronor.

– Det här är en investering som skapar värde på flera sätt. Vi blir ägare till en fastighet där kommunen redan bedriver verksamhet samtidigt som vi får lokaler som bättre stödjer vår egen verksamhet. Dessutom skapar vi förutsättningar för LudvikaHem att bygga om vårt nuvarande kontor till bostäder. Det är en lösning som gynnar både kommunen och vår verksamhet, samtidigt som den bidrar till fler bostäder i centrala Ludvika, framför Pernilla Wigren, vd för Ludvika kommunfastigheter och Ludvikahem, i ett pressmeddelande.

Aktieöverlåtelseavtalet undertecknades av säljaren och köparen den 3 juli 2026. Förvärvet är villkorat av att säljarens investeringskommitté och styrelsen i säljarens moderbolag godkänner transaktionen.

Köpet förutsätter även godkännande av Ludvika kommunfastigheter AB:s styrelse samt av kommunfullmäktige i Ludvika. Beslutet tas av LKFAB: styrelse den 11 augusti och av kommunfullmäktige den 7 september.

Tillträde till den nya fastigheten kan ske tidigast den 1 november 2026, under förutsättning att samtliga villkor för affären är uppfyllda. Därefter påbörjas planeringen för Ludvikahems flytt till de nya lokalerna samt ombyggnaden av deras gamla kontorslokaler till bostäder.

Läs mer: Wigren hoppar in som vd för Ludvikas fastighetsbolag

]]>

Gunnarsson (C) med barn och skolan i centrum: "Otroligt viktig del"

Tue, 04 Aug 2026 04:46:00 +0200

Lillemor Gunnarssons föräldrar var socialdemokrater där de var aktiva i den lokala föreningen i Garpenberg. Flytten hade gått från Linköping efter att mostern hamnat i Garpenberg.

– Jag hade en väldigt fin uppväxt där, inleder Gunnarsson. Det fanns massor av butiker. Vi hade fyra mataffärer, frisörsalonger, bank och post. Men nu är allt borta.

Drivkraften är att finnas där och påverka.

– Jag vill fortfarande vara med och påverka. Jag tror att jag har en förmåga att diskutera och kunna ta kritik. Jag har varit ordförande i Hedemora Skidor, ledamot i Svenska Triathlonförbundet och i Dalarnas Idrottsförbund. Jag tror att jag är bra på att skapa ett förtroende.

VALET 2026: Läs alla våra valartiklar här!

Lillemor Gunnarsson (C), Hedemora.

Det lokalproducerade ligger Gunnarsson varmt om hjärtat och i slutet på 1990-talet tog företagsådran över då hon startade Olympicaskolan. Där hade hon fokus på barnens bästa, säger hon.

– Jag hade ingen tanke på att plocka ut vinster. Det jag ville var att starta en skola med idrott, lek och rörelse. Att tillsammans med vårdnadshavare ge barnen en trygg skola med tillit, respekt och förtroende.

2016 såldes skolan och Gunnarsson var redan inblandad i politiken igen. Den här gången i Centerpartiet.

– Samhällsstrukturen idag gör att föryngringen i politiken sker försiktigt. Jag tror att den privata ekonomin spelar stor roll, för man är inte politiskt engagerad för pengarnas skull.

"Vi tycker ju så klart olika i vissa frågor, men vi diskuterar oss fram och kompromissar"

Efter valet kan det politiska landskapet i Hedemora se helt annorlunda ut.

– I en så liten kommun som Hedemora så borde alla partier kunna samverka. Jag satt tidigare i opposition och det är en tuff uppgift. Idag fungerar den politiska majoriteten bra, tycker jag. Man får ge och ta och jobba tillsammans. Vi tycker ju så klart olika i vissa frågor, men vi diskuterar oss fram och kompromissar.

"Är man oppositionsråd så ska alla oppositionspartier vara med". Så också nu med den rådande politiska majoriteten, menar Gunnarsson. Men om fyra år är mandatperioden snart till ända och Gunnarsson siar om vad hon då lämnar efter sig.

– Jag tror att medborgarna har upplevt att jag lyssnar och tar till mig det som sägs. Det är ju så jag jobbar idag och jag tar med mig medborgarnas tankar in i rådhuset. Men skola, vård och omsorg är ju grunden i en kommun och något jag värnar om. Skolan är så otroligt viktig för hela samhällets framtid. Idag är många barn lång tid på förskolorna. Det vore bra med mindre grupper där.

"Vart tionde barn lever i fattigdom och sport är dyrt idag"

Minutscheman inom hemtjänsten ska bort, säger Gunnarsson och pekar samtidigt på föreningslivet som också är en av punkterna där hon vill se en förändring.

– Det blir bara stress för den som jobbar i hemtjänsten och många äldre sitter ensamma hemma idag. Inom en snar tid måste vi också få igång byggandet av ett äldreboende. Sen har vi föreningslivet som är så otroligt viktigt. Man ska kunna ha spontanidrott och ta sig in i en arena gratis. Vart tionde barn lever i fattigdom och sport är dyrt idag. Här skulle vi vilja få tillbaka kultur- och fritidsnämnden. Vi vill förenkla reglerna för nyföretagare och småföretagare.

VALET 2026: Läs alla våra valartiklar här!

FAKTA Lillemor Gunnarsson

Parti: (C) 4 mandat i kommunfullmäktige

Ålder: 75 år

Familj: Make, fyra barn och sju barnbarn

Intressen: Politiken och trädgården och självklart barnbarnen

Drömfråga att driva igenom: Att schemalägga arbetet med moral, etik och respekt i skolan

Tittar på: Sjön här utanför, serier

Läser: Just nu kommunala handlingar och böcker

Politisk förebild: Annie Lööf

LÄSARFRÅGAN: Vilka utvecklingsområden ser ert parti som högprioriterade i kommunens ytterområden?

SVAR: Vi vill satsa resurser för utveckling av mindre enheter i ytterområdena och bevara skolorna där. Mindre barngrupper och ge pedagogerna tid till barnen som ska ha rätt till en bra skola. Mindre orter ska få bättre service och information och det ska finnas tillgänglig vård i form av en mindre mottagning så att invånarna ska kunna bo kvar på sin ort. Vi vill utveckla och förenkla reglerna för småföretagande på mindre orter.

]]>

Nystart för Solstrålen – drivs av personalen

Mon, 03 Aug 2026 19:57:00 +0200

Förskolan Solstrålen på Östermalm startade 1990 och har sedan dess drivits som ett föräldrakooperativ. Men nu har föräldrarna sagt ifrån sig uppdraget.

– Liksom i många andra ideella föreningar är det svårt att få tiden att räcka till, säger Cecilia Stadenberg.

Hon har arbetat på Solstrålen i åtta år och ska nu göra det under en annan ledning – ett personalkooperativ.

– Där är vi som är fast anställda medlemmar och medlemmarna väljer styrelse, säger hon.

Vad tror du skillnaden blir?

– Det blir mer att göra men smidigare eftersom beslutsvägarna blir kortare.

Året som gått har varit lite tufft, berättar rektorn, eftersom de nio anställda och de 33 barnen har fått husera i en annan byggnad under renovering av de ordinarie lokalerna.

– Och den lokalen har inte riktigt varit anpassad efter vår verksamhet, säger Cecilia Stadenberg.

Rektor Cecilia Stadenberg är nöjd med de renoveringen av Solstrålen. "Det ska bli spännande att få fördjupa pedagogiken i de nyrenoverade lokalerna", säger hon. Foto: Karin Diffner

Solstrålen öppnade 1990 och har fram tills nu drivits som ett föräldrakooperativ. Foto: Karin Diffner

Men nu har hyresvärden Kommunfastigheter precis renoverat lokalerna. Rektorn visar stolt upp rummen som är anpassade för olika åldersgrupper och olika aktiviteter. Lokalerna är ljusa och rymliga med möbler i barnstorlek och mycket material som barnen kan använda.

– Det ska bli så roligt att få fördjupa pedagogiken i de nyrenoverade lokalerna, säger hon.

Vad är största skillnaden mellan en traditionell och en montessoriförskola?

– Det är att det finns mer tillgängligt och specifikt material och att man kan göra lite mera individuella val.

Cecilia Stadenberg visar några typiska montessoriläromedel, till exempel cylinderblock, räknestavar och ”rosa tornet”. De ger barnen begreppsuppfattning och kunskaper i geometri och matematik.

– Det är väldigt lättillgängligt och självrättande material, säger hon.

Med de här räknestavarna lär sig de äldre barnen matematikens grunder. Foto: Karin Diffner

Men förskolan följer inte pedagogiken strikt utan säger sig vara inspirerad av Maria Montessoris pedagogik och tankesätt.

– Vi har annat material också, till exempel lego, hemvrå och pussel.

Solstrålen har hittills inte haft svårt med återväxten.

– Det är en liten enhet och den enda med den här pedagogiken i närheten, men barngrupperna minskar överallt och det är ju en utmaning.

Förskolan har fram tills nu varit granne med en montessoriskola i före detta Mjälgaskolans lokaler. Nyligen lades dock skolan ner på grund av bristande elevantal.

– Så nu vet vi inte vem som ska flytta dit, men vi hoppas att det blir något bra. Vi fick ta över deras skolgård och det är vi tacksamma för, säger Cecilia Stadenberg som ser fram emot att ta emot nya barn till förskolan till hösten.

Praktikanten Sophia Lindenthal går en förskoleutbildning i Tyskland. Här hjälper hon barnen på Solstrålen att binda kransar. Foto: Karin Diffner

Cristina Björk och Cecilia Stadenberg ser fram emot nästa termin på förskolan Solstrålen – i nyrenoverade lokaler och som personalkooperativ. Foto: Karin Diffner

]]>

Tågtrafiken mellan Sala och Avesta stängs av

Mon, 03 Aug 2026 06:53:00 +0200

Trafikverket fortsätter under sommaren 2026 att förbättra järnvägen på Dalabanan. Det betyder att det under en period kommer att bli lite besvärligare för resenärer.

Från och med den 10 augusti stängs all trafik av på järnvägen mellan Sala och Avesta/Krylbo och avstängningen avslutas söndagen den 4 oktober.

Under den perioden kommer det att gå bussar mellan Avesta och Sala. Ska man som resenär fortsätta mot Uppsala är det Mälartåg som gäller.

Tåg i Bergslagen ersätter sina tåg med bussar enligt en särskild tidtabell. För att skapa fler resmöjligheter, framför allt för arbetspendlare, har dessutom VL, Dalatrafik, Sala kommun och SJ tagit fram fler bussförbindelser mellan Sala och Avesta/Krylbo. Totalt finns nio avgångar per vardag att välja mellan.

Under perioden då järnvägen är avstängd kommer det att vara möjligt att ta sig till Stockholm med SJ:s tåg via Västerås eller Gävle.

Under tiden arbetet pågår kommer det att bullra från maskiner och det finns risk att det dammar från dem. Spårbytet och andra åtgärder påverkar även biltrafik och kan orsaka störningar.

Trafikverket kommer att byta spår och makadam, byta växlar samt byta kontaktledningsanläggningen. I arbetet används stora maskiner för att göra arbetet så effektivt som möjligt. Stora mängder massor och järnvägsmaterial kommer hanteras på flera ställen längs sträckan.

– Under tiden som vi arbetar längs med sträckan kommer vi att tillfälligt stänga vissa plankorsningar och hänvisar till omledningsvägar, märkta med orangea pilar, säger projektledaren Adam Larsson.

Dalabanan

Dalabanan är en cirka 265 kilometer lång elektrifierad järnvägslinje mellan Uppsala och Mora–(Morastrand) via bland annat Sala, Avesta Krylbo och Borlänge.

Sträckan Borlänge–Rättvik–Mora–(Morastrand) kallas även för Siljansbanan. Den del av Dalabanan/Siljansbanan som går mellan Mora station och Morastrand är egentligen en del av Älvdalsbanan som tar vid efter Mora station.

Namnet Dalabanan fastställdes av dåvarande Banverket år 1990. Banans delsträckor har ursprungligen tillhört olika banor. Delen Uppsala–Avesta Krylbo byggdes som Norra stambanan, öppnade 1873 till Krylbo.

Persontrafiken på Dalabanan bedrivs av SJ, Tåg i Bergslagen och av Mälardalstrafik med Mälartåg.

Källa: Wikipedia

]]>

Läsarnas frågor till Centerpartiet Avesta

Sun, 02 Aug 2026 17:10:00 +0200

Vilka åtgärder tycker ditt parti att kommun och region ska vidta för att säkerställa tillgången på yrkesutbildad arbetskraft i framtiden?

– Verka för lärlingsutbildningar och yrkesprogram i nära samarbete med det lokala näringslivet. Samverkan mellan kommun, region och näringsliv för att anpassa utbildningar utifrån arbetsmarknadens behov. Öppna dörren till yrkesprogrammen med yrkesprov.

Sverige har för låga födelsetal – vad ska då bli bättre av att utvisa unga människor som kan språket, gått i svensk skola och vill stanna här?

– Vi anser att det är ett hjärtlöst slöseri med resurser att utvisa unga människor som integrerats i Sverige. Dessa människor bidrar till arbetskraft och motverkar kompetensbrist, stärker skatteunderlaget och kan på sikt motverka effekterna av en åldrande befolkning och låga födelsetal.

Var står ditt parti i frågan om vindkraft när det gäller Avesta kommun?

– Vi är för vindkraft som det idag snabbaste och billigaste sättet att få fram mer grön el. Men beslut ska tas nära lokalsamhället med hänsyn till påverkan på landskapsbild, naturmiljö och närboende. Idag har Avesta en nästintill mättnad av etableringar. Bygden ska ta del av vinsterna.

Hur ställer sig ditt parti till centraliseringspolitiken?

– Vi vill att förskola, skola och omsorg ska finnas tillgänglig i hela kommunen. Effektivitet är viktigt, men får inte ske på bekostnad av närhet, trygghet och livskvalitet i hela Avesta. Förutom att bevara det vi har prioriterar vi enskilda vägar, gång och cykelvägar, gatubelysning och kollektivtrafik.

Hur vill ditt parti stötta långtidsarbetslösa?

– Vi tror på varje människas förmåga och vill stötta med individuellt stöd, mentorskap, utbildning (till exempel jobbsvenska och yrkesutbildning), praktik och nära samverkan med arbetsgivare. Men även genom sänkta kostnader för att anställa och förstärkning av jobbstimulansen i försörjningsstödet.

Hur vill ditt parti att problem med hemlöshet hanteras?

– Först förebyggande men om en person ändå blir hemlös utgår vi från ”Bostad först” utan krav på att först lösa exempelvis missbruk eller psykisk ohälsa. En trygg bostad är grunden för ett tryggt och självständigt liv utifrån varje persons förutsättningar. Kommunen ska kunna erbjuda boende.

Vilka konkreta åtgärder vill ni vidta för skolmaten?

– Ställa höga kvalitetskrav vid upphandling, öka andelen närproducerade och svenska råvaror, minska matsvinnet och ge elever och vårdnadshavare bättre insyn i matens innehåll, ursprung och beräknade näringsvärde genom regelbunden information i matsalar och via kostenhetens sociala medier.

Har ditt parti något program för besöksnäringen?

– Vi för en politik där vi arbetar för ett stärkt företagsklimat, god service från kommunen vid nyetableringar och tillståndsförfaranden. Samverkan mellan kommun, näringsliv och föreningsliv med inriktning på utveckling av kultur och befintliga besöksmål – med fokus på hela Avesta.

]]>

Hon ska leda Centerpartiet i Avesta efter kommunvalet

Sun, 02 Aug 2026 12:00:00 +0200

Hon är 52 år och arbetar till vardags på HR-avdelningen på Marcegaglia Fagersta Stainless AB.

I våras fick Pernilla medlemmarnas förtroende att vara etta på Centerpartiet Avestas kandidatlista. Därmed kommer hon, efter valet, att överta Gunilla Berglunds post som gruppledare.

I Centerpartiet har hon deltagit sedan år 2014. Engagemanget tog fart i samband med att hennes egna barn började skolan. Hon tycker att alla barn har rätt till en likvärdig skolgång och att de ska fångas upp så tidigt som möjligt.

– Det är en del elever som känner utanförskap och som inte har ett vuxenstöd eller ett sammanhang. Jag brinner för dem och då är ju skolan otroligt viktig. Det är också viktigt att det finns fritidsaktiviteter och att stötta föräldrar och samverka med socialtjänst, för att det ska bli ett bra stöd för barnet.

Under mandatperioden 2022-2026 har C och S styrt i Avesta. Ett samarbete som C är öppna för att fortsätta med även nästa mandatperiod. Vad gäller skolfrågan har koalitionen fått mycket gjort tycker Pernilla.

– Vi har satt fokus på trygghet och studiero. Infört två-lärarskap och skolsociala team tillsammans med omsorgen. Det skolsociala teamet har fångat upp elever med problematisk skolfrånvaro.

Pernilla Eklund (C) på Markustorget vid Stadshusparken. En plats hon tycker är ett bra exempel på hur man skapar en trygg miljö för barn och vuxna att träffas på. Foto: Lisa Björklund

I år har majoritetsstyret lagt ytterligare medel på fler skolsociala team då det haft en positiv inverkan för elevernas närvaro i skolan.

– Men det absolut viktigaste är ju förebyggandet, att man inte hammar där. Och när det gäller barn med NPF-diagnos, är det viktiga att personalen får kunskap i hur man bemöter de här barnen så att de ska känna sig trygga, och att barnen även ska kunna ha förväntningar på sig.

Från och med 2027 kommer en resursskola för max 18 elever i årskurserna 4 till 9 att startas i Avesta; något som Centerpartiet tycker är bra.

– Det finns barn med NPF som har det jättetufft i skolan och det påverkar även andra runt omkring. Det blir en ohållbar arbetssituation för lärare och de andra eleverna som är i klassen.

Det finns de som kanske ser resursskola som att man vill bli av med de här barnen i den vanliga skolan för att de stör?

– Då skulle jag hellre säga att de här barnen får en chans att lyckas. I resursskolan får man vara tillsammans i en större grupp, i stället för att sitta i ett eget rum på skolan, för då blir man ju exkluderad. Man får andra förutsättningar och kanske ännu bättre chanser att komma ut i arbetslivet och vidare på gymnasiet.

"Jag tror väldigt mycket på samverkan mellan omsorg, skola och föreningsliv", säger Pernilla Eklund (C). Foto: Lisa Björklund

Pernilla Eklund beskriver sig själv som en liberal person som har en grundtrygghet och ett stort engagemang. Som politiker i kommunen sitter hon i kommunfullmäktige, men hon har också erfarenhet som ordinarie ledamot i arbetsutskottet och som ersättare i kommunstyrelsen.

Till hösten hoppas hon få en plats i kommunstyrelsen, i kommunfullmäktige samt i bildningsstyrelsens presidium.

– Jag siktar på att kunna påverka ännu mer, säger hon.

Vad vill C förbättra under kommande mandatperiod?

– Trygghet går ju igen i väldigt mycket. Det är inte tryggt för barn och föräldrar när barn inte går till skolan. Det är inte tryggt att inte komma in på gymnasiet och det är inte tryggt om man inte kan få jobb.

– Vi vill också satsa mer resurser på personal till äldreomsorgen, ha bättre fokus på landsbygden och arbeta för ett ännu bättre företagsklimat.

Vad gör dig arg?

– Ojämställdhet och orättvisor, när det drabbar människor som inte kan påverka själva.

Pernilla Eklund

Ålder: 52 år

Familj: Två vuxna barn, en särbo och tre bonusbarn. Tre katter och en bonushund.

Fritidsintressen: Djur och kultur.

Bor: Alsbo

Uppvuxen: I Järfälla utanför Stockholm.

Utbildning: Datologi, pedagogik, psykologi, ekonomi och human computer interaction.

Politisk förebild: Annie Lööf

Antal mandat i kommunfullmäktige: Tre

Centerpartiet Avestas mest prioriterade frågor

• Barn och unga: Skolan och förebyggande arbete.

• Omsorgen: Livskvalitet, demensvård och anhörigstöd.

• Företag, näringsliv och vikten av att alla som kan jobba ska kunna jobba.

• Landsbygdsfrågor

]]>

Om kultur och bildning – och nästa storsatsning

Sun, 02 Aug 2026 08:02:00 +0200

Tidningen ber tämligen omgående Hans Johansson, ordförande i Region Dalarnas kultur- och bildningsnämnd, att bläddra bland framträdande intryck under den senaste fyraårsperioden. Han landar snabbt i såväl ekonomin som den egna rollen, kravbilder på lokalsidan och ambitionen att stötta länets kulturliv.

– Spontant är det några saker som sticker ut lite extra. Jag kom ju egentligen in som ny i det här sammanhanget, och i en situation präglad av pandemin. Vi har haft ett rejält underskott i Region Dalarnas ekonomi och levt upp till dessa besparingskrav, samtidigt som vi även känt av minskade statliga anslag till kulturen, menar han och fortsätter:

– Jag tycker ändå att vi kunnat leverera kultur i länet. Vi har också gjort ett organisatoriskt effektiviseringsarbete, och min upplevelse är att vi implementerat ett arbetssätt där vi fått rätt sak på rätt plats.

Med tanken kvar i sistnämnda formulering betonar han vikten av att hålla isär begreppen – detta då nämndens och förvaltningens arbete omfattar både kultur och bildning.

– Ja, det är två skilda fokusområden, och vår uppgift är att jobba med båda. För studieförbunden har det blivit tuffare på slutet med minskade statliga stöd, vilket blivit kännbart.

Hans Johansson utvecklar:

– Här vill vi jobba för att studieförbunden ska få bättre stöd och det erkännande de förtjänar. De är en viktig del inom fortbildningen. Dessutom ska vi jobba för en långsiktigt bättre situation för våra folkhögskolor, både ur ett pedagogiskt och ekonomiskt perspektiv.

Vidare framhåller han flera andra relevanta länsfrågor man arbetar med och önskar lägga fortsatt tonvikt på.

Däribland kulturbussens funktion samt stöd till kulturföreningar som det man riktat till Konstgrafiska verkstaden i Falun, gallerier som Svarta Gran i Borlänge, konsthallen Meken i Smedjebacken och Orsa Grafik.

Han lyfter även betydelsen av Musik i Dalarna, projektet Spelkultur som gjordes i samspel med Region Gävleborg, samarbetet med kommuner kopplat till kulturskolan och konstnärlig utsmyckning av vårdlokaler.

"Att vi kommer till en lösning med Dalateatern ser jag som en av de viktigaste frågorna vi har att ta tag i", säger Hans Johansson

Johansson uppger också att man gjort betydande saker inom bidragsgivningen till kulturlivet.

– Det har tidigare funnits reaktioner om vilka som fått pengar ur den potten, men nu har vi gjort förändringar och ger även mer pengar totalt sett, säger han.

Och fortsätter kring det han vill jobba vidare med framåt:

– En utmaning vi ser i dag är att öka den breda informations- och mediekunnigheten, att minska risken för exempelvis bedrägerier. Det här behöver vi fortsätta arbeta med kopplat till beredskapsfrågor. Hur gör vi med kulturen i händelse av krig? För att skapa en starkare gemensam röst har Region Dalarna haft en konferens tillsammans med Region Värmland och Region Örebro län kring detta, redogör Johansson.

Vidare spår han utvecklingspotential i fråga om ekonomin för kultur och bildning:

– Det handlar om breddad och alternativ finansiering. Det här har vi jobbat mycket med och tittat på hur man kan samarbeta med privata aktörer. Här finns möjlighet att skapa en kulturfond i Dalarna, och jag tror att det finns stora möjligheter i något som detta. Däremot går det inte att först gå fram med nedskärningar och tro att det privata sedan ska ta över, säger han.

LÄS MER: Fler lokala nyheter hittas HÄR.

Nästa mandatperiod hoppas Hans på fortsatt kraft att jobba nära det han ser som fokusfrågor i regionens kultur- och bildningspolitik:

– Lokalsidan är en av dem. Vi har ett fortsatt stort underhållsbehov för många fastigheter. Något som nu är fint att se förverkligas är nya Kristinehallen, och det är ju den största satsningen under den här mandatperioden. Sedan har vi ju nyligen även tagit över Dalarnas museums fastigheter, tillägger Hans.

Och avslutar med utgångspunkt i ett ämne han sätter högt upp på prioriteringslistan:

– Dalateatern, där behöver vi göra ett omtag och säkra vem som ska göra vad. Lokalerna är eftersatta och behöver rustas. Det rör sig på det hela taget om en investering på ungefär samma nivå som nya Kristinehallen (227 miljoner kronor, reds. anm.).

– Att vi kommer till en lösning med Dalateatern ser jag som en av de viktigaste frågorna vi har att ta tag i, säger Hans Johansson.

? Vad säger oppositionen?

Joakim Larsson (M) är 2:e vice ordförande i Region Dalarnas kultur- och bildningsnämnd. Här sätter han ord på en av partiets kulturriktade fokusfrågor som i dag drivs i politisk opposition – och som man i regionvalet hoppas få fler mandat för att jobba vidare med.

– Vi vill möjliggöra mer finansiering för kulturen från företag, stiftelser och privatpersoner. Det får gärna ges mer pengar till kulturen och då tycker vi att det är positivt att främja stöd även från privata aktörer, det är en tydlig borgerlig kulturpolitik.

Han utvecklar:

– Här lyfter jag gärna det faktum att många kulturarbetare är egna företagare. Genom att underlätta företagandet så stöttar man i nästa led även många av länets kulturkrafter, säger Joakim Larsson.

Joakim Larsson (M), 2:e vice ordförande i Region Dalarnas kultur- och bildningsnämnd. Foto: Pressbild

]]>

Moderaterna vill se fler företag i Smedjebacken

Sat, 01 Aug 2026 19:19:00 +0200

Medlemsantalet för Moderaterna i Smedjebacken ökar stadigt och Tommy vill göra vad han kan, som en profil i bygden, för att få med fler medlemmar, att fler ska våga vara med och påverka.

– Det kan vara svårt att engagera unga till politiken, men vi har några ungdomar på vår lista och någon riktigt ung är mycket engagerad.

Målsättningen är att få minst tio mandat i kommande kommunalval. Det skulle vara en fördubbling mot nu.

När arbetsföra flyttar ut och barnafödandet minskar i kommunen vill han göra kommunen mer attraktiv och i stället för att dra ned på kommunal service i ytterområdena vill han satsa mer.

– Det är viktigt med tillväxt och mer inflyttning. Jag vill exempelvis få fler företag till kommunen, men också att få människor att stanna kvar, bland annat genom att bygga fler boenden, säger Tommy som själv driver fem företag och är med och skapar möjligheter till det.

Han har exempelvis ett exploateringsområde klart där det ska bli bostadsrätter och villor. Han vill också samarbeta med kommunen för att eventuellt bygga ungdomsboenden som inte är så dyra och trygghetsboenden som ett komplement till särskilda boenden för äldre. Han utvecklar även ett industriområde i kommunen.

Läs fler valintervjuer. Klicka här!https://lokalti.se/val

I stället för att centralisera och lägga ned skolor i ytterområdena tycker han att det är viktigt att tänka på längre sikt och satsa på skolor och annan kommunal service i hela kommunen.

– Det är samma situation nu som i början av 2000-talet, med mindre barnafödande och fler som flyttade ut. Då är det lätt att vilja stänga skolor och centralisera, men det skulle bli dyrt för kommunen om elever väljer skolor i exempelvis Fagersta om de ligger närmare. Och om allt stängs ned tycker ingen att det är kul att flytta hit. Livskvaliteten sänks om all service, skolor och butiker försvinner.

Tommy vill i stället göra tvärtom, det finns potential i en så vacker kommun som Smedjebacken är, tycker han.

Han drev som privatperson skolprojekt 2002-2005 tillsammans med andra, och lyckades få högstadiet i Söderbärke kvar. Enligt Tommy resulterade det i en ökad inflyttning och Söderbärke blev den mest växande orten i Dalarna under en period.

– Det var ett exempel på bra samarbete mellan politiker och kommuninvånare, politiken ska vara en förlängd arm till människorna som bor i kommunen.

När det gäller skattefrågan anser han att Smedjebackens kommun, som i dag har en stark ekonomi, har råd att sänka den kommunala skatten.

– Vi har högre skatt än våra grannkommuner och det är fel. Det ska inte kosta mer i skatt att flytta hit. Det är inget som lockar fler till kommunen.

Tommy är beredd att samarbeta med alla andra partier när det gäller sakfrågor, även om Miljöpartiet och Vänsterpartiet ligger längst ifrån hans eget parti.

– Det blir mer samarbete på kommunal nivå. Det är genom att diskutera man kommer framåt.

För att fånga ungdomar ”på glid” skulle han önska ett utökande av fritidsaktiviteter.

– Det kunde vara någon form av byggnad med blandade aktiviteter, för de som inte håller på med sport. Drömmen skulle vara att de som vill har någonstans där de kan meka med sina bilar.

Att utvisa människor som fungerar bra i samhället tycker Tommy är helt vansinnigt, han vill ha ett system där man tittar på vad varje människa kan göra i stället.

– Systemet är fel, tanken är inte att de skötsamma inte ska få stanna, men när det gäller de kriminella, där ska kraven vara tuffa.

Moderaterna i Smedjebacken stödjer lasarettet och närakuten i Ludvika och vill helst utveckla verksamheten ännu mer.

När det gäller långtidsarbetslösa tror Tommy, som även har arbetat inom det området, på idén att varje individ ska få hjälp genom ett samarbete mellan kommun, sjukvård, försäkringskassa och arbetsgivare.

– Det är viktigt med utredning, att ta reda på varför en person är långtidsarbetslös, för varje individ som kommer ut i jobb tjänar kommunen pengar.

Tommy Andersson

Ålder: 62 år

Bor i: Söderbärke

Hjärtefråga: Decentralisering, näringsliv, boende, skola och skatter

Lokalt i tar tempen på politikerna

I den här artikelserien träffar vi representanter från de partier som sitter i kommunfullmäktige i dag. Deras parti har varit med och styrt Smedjebackens kommun i fyra år och nu är vi nyfikna på vad de har för tankar inför årets val.

]]>

V: "Det viktigaste är att behålla personaltätheten"

Sat, 01 Aug 2026 11:21:00 +0200

Inför kommunvalet i Falun finns en mängd viktiga verksamhetsområden att zooma in på, konstaterar Thomas Nilsson.

Som gruppledare för Vänsterpartiet ger han svar på var fokus bör ligga och hur man anser att vägen framåt ska stakas ut.

En av de stora utmaningarna i både samtid och framtid: Den åldrande befolkningen och hur äldreomsorgen kan behöva utvecklas.

– Vår linje är generellt att det inte ska göras vinster i välfärden. Vi är emot de inte särskilt lyckade privata satsningarna i Falun, säger Nilsson.

Och fortsätter:

– Sedan finns det ingen naturlag att från en exakt ålder behöver du omsorg. Tendensen är att folk är friskare längre upp i åren. Det är komplext, men utbyggnad av omsorgen kan behövas. Och då behövs det mer personal. Bara pensionsavgångarna blir svåra att möta upp.

– Omsorgen är en av våra fokuspunkter. Vi lovar att göra vårt för att det ska bli så bra som möjligt för så många som möjligt, framhåller Thomas.

LÄS MER: Fler lokala nyheter hittas HÄR.

Rörande Faluns idrotts- och föreningsliv samt eventuella behov av nybyggnation och underhåll av arenor säger Nilsson:

– Vår ställning överlag är att argumentet för att lägga pengar på idrotten ska vara att stärka folkhälsan. Det ska vara enkelt att kunna röra på sig.

– Föreningslivet i Falun gör väldigt mycket bra och ska ha bra förutsättningar. Dock vill vi inte rikta medel till anläggningar för att möta upp internationella företags behov av reklamplatser. Gärna arrangemang som skid-VM, men det ska inte kosta skattebetalarna något. Det är ett ekonomiskt engagemang för kommunen som Vänsterpartiet sagt nej till.

"Det ska finnas ett fungerande socialt ansvar från kommunen gentemot dem inte klarar sig själva", säger Thomas Nilsson. Foto: Sonny Jonasson

Gällande trafiken i Falun – i den lokala debatten ett ofta hett ämne – ser han ett dilemma i både framkomlighet och körvanor.

– Lite tillspetsat kan man säga att antingen bygger man motorväg genom stan, vilket vissa nästan tycks vilja, eller så drar man ned på biltrafiken.

Thomas utvecklar:

– Lägre trafikvolymer mellan Korsnäsvägen och Gruvgatan, och i stället få bilister att välja andra vägar, det är något vi fortfarande tycker är rätt tänkt i grunden. Det handlar ju främst om morgnar och eftermiddagar, och det vore positivt om fler väljer andra vägar och att några extra minuter inte blir avgörande för besluten.

I det han betraktar som partiets främsta fokusfrågor för Falun 2026 och framåt finns flera huvudspår:

– Vi ska ha en fungerande omsorg och skola, och det ska finnas ett fungerande socialt ansvar från kommunen gentemot dem inte klarar sig själva.

– Vi ska även ha långsiktig planering i miljöfrågan. Gällande skolan beror mycket på beslut i rikspolitiken, och där är vi tydligt emot de privata friskolorna. Vi anser att de ställer till det för kommunerna.

Inför valet har även tidningens läsare inkommit med lokalt förankrade frågeställningar. En av dessa är att Falun på senare år haft ökat antal hemlösa, högt tryck på Ria-stugan och stök på stadsbiblioteket.

Vad behöver göras för att få bukt med detta och kunna hjälpa fler?

– Vår grundpolitik är att sociala problem löser man via kommunen. Och oavsett ledning har detta ändå fungerat ganska bra i Falun under längre tid. Vakter på bibblan kan vara en quickfix, men egentligen är det ju bättre att de som stökar ges kontakt med en socionom.

– Problem som dessa börjar ofta tidigt och de åtgärder som är effektiva är de som kommer in tidigt i en persons liv. Det är en lång väg fram till att en människa blir hemlös. En lösning är att tidigt kunna ge stödinsatser, redogör Nilsson.

Avslutningsvis: Falun är en kommun där många barngrupper i förskolan rapporteras vara för stora.

Hur vill Vänsterpartiet i Falun förändra detta?

– Det föds färre barn i dag, och med minskade barnkullar är barngruppernas storlek givetvis i fokus. Kanske läggs någon mer förskola ned på grund av för få barn, men det allra viktigaste nu är att behålla personaltätheten. Med ökad personaltäthet får vi fler vuxna per barn, säger Thomas Nilsson (V).

]]>

Vill minska utanförskap genom återvandring

Sat, 01 Aug 2026 08:15:00 +0200

Sedan fyra år tillbaka är Arvid Jaans engagerad i kommunpolitiken. Han sitter i fullmäktige, kommunstyrelsen, skolnämnden, kultur- och fritidsnämnden och är gruppledare. Så här beskriver han vad Sverigedemokraterna tycker är viktigast för Borlänge:

– Vi vill få kommuninvånarna att känna sig delaktiga och dra åt samma håll. Det finns många utrikesfödda som bidrar på ett fantastiskt sätt, men de som är fast i utanförskap och inte vill bli en del av samhället ska uppmanas att välja återvandringsbidrag.

Vilka planer har ni för förskolor och skolor?

– Vi är emot storförskolor som vi tycker är sämre ur barnens perspektiv. De behöver fler lärare och färre intryck. Vi vill behålla byskolorna och erbjuda närproducerad mat, varav minst en kötträtt per dag.

Hur ska företagsklimatet bli bättre?

– Vi ska lyssna på småföretagarna och vara lyhörda för deras behov. De är jätteviktiga för kommunens ekonomi.

Hur vill ni satsa på unga?

– Vi vill verka för mer tillgång till istider. I skolan ska de i god tid få lära sig om grooming och gängkriminalitet för att vara mentalt förberedda.

Hur ska miljön i Borlänge förbättras?

– Det är meningslöst att försöka komma ifrån fossila bränslen förrän vi har något alternativ.

Har ni något annat förslag för miljön?

– Inget konkret just nu.

Hur ska framtidens omsorg se ut för äldre och funktionsnedsatta?

– De ska alltid mötas av personal som både kan förstå och prata bra svenska. Kvinnor ska aldrig behöva vistas ensamma med manlig vårdpersonal. Pensionärer ska kunna äta lunch på skolorna.

Vad är viktigast att satsa på när det gäller kulturen?

– Vi vill ta bort enprocentsregeln. Borlängeborna ska få rösta på vilken typ av konst de vill ha och även nominera förslag.

Och fritidsverksamheten?

– Vi vill ge idrottsföreningarna det de behöver för att kunna ha en bra verksamhet.

Hur tänker ni när det gäller bostäder?

– Vi tycker att det är ett bra förslag att riva delar av Tjärna Ängar, men det måste ske i samklang med att folk lämnar kommunen eller återvandrar. Att tvångsblanda grupper i bostadsområden är vi starkt emot för då blir alla missnöjda.

– Vi ska underlätta för äldre att bo kvar i sina bostäder, till exempel genom utökad hemtjänst.

Vilka andra partier kan ni tänka er samarbeta med?

– Vi har inga röda linjer utan vi vill prata förutsättningslöst med alla.

Hur tycker ni att majoriteten skött sig?

– Inte bra. De har inga planer för att minska det stora utanförskapet utan det bara rullar på. De är inte intresserade av landsbygdsfrågor och satsningen på storförskolor är dålig.

Har de gjort något bra?

– Jodå. Vi röstar ofta med majoriteten i nämnderna för många av frågorna är inte politiskt färgade.

Något exempel?

– Kommer inte på något just nu.

Vad tänker ni om alla SD:s avhopp under mandatperioden?

– Ärligt talat så har föreningen varit väldigt misskött och styrd av personer som varit mer intresserade av att styra än av sakpolitik. Men nu har vi byggt ett lag av trygga och starka personer som vill det här.

Vi avslutar med några läsarfrågor.

Hur ska centrum bli mer levande?

– Hyrorna skulle behövas sänkas, men det kan inte vi bestämma. Arkitekturen kan bli vackrare, till exempel genom att fasaderna ändras.

Vad vill ni göra åt den sargade demensvården?

– Stärka upp med mer personal.

Hur ska ni underlätta för och utveckla besöksnäringen?

– Föra dialog med och vara lyhörd för företagens önskemål.

Lottad fråga: Är det rätt att utvisa välfungerande arbetskraft inom bristyrken för att de har för låg lön?

– Ja, tyvärr måste man våga ta beslut som är bättre i ett större perspektiv. De som har specialistyrken kan få arbeta här, men inte de som har enklare jobb för de tar bort möjligheten från andra som redan bor här.

Fotnot: Enprocentsregeln innebär att minst en procent av budgeten vid ny-, om- och tillbyggnad av offentliga miljöer avsätts till konst.

Arvid Jaans

Ålder: 50 år

Yrke: Arrestvakt

Bor: I Idkerberget

Parti: Sverigedemokraterna

Mandat: 11 varav 7 är besatta av SD

Hjärtefråga: Att satsa på landsbygden

]]>

Det kommer bli en jakt för både Falu BS och Korsnäs IF

Fri, 31 Jul 2026 21:03:00 +0200

Förra säsongen tog sig Falu BS till kval till Ettan efter att ha slutat tvåa i division 2 norra Svealand.

Väl i kvalet inledde BS med att vinna gruppen mot Rågsveds IF och IFK Östersund och var framme vid avgörandet – dubbelmöte mot Gefle IF.

Efter 0–1 hemma inför cirka 1 200 åskådare och 0–2 borta stod det klart att det även 2026 skulle bli spel i tvåan för BS.

Men kanske kan det bli kval igen, eller till och med serieseger, säsongen 2026.

När 14 av 26 matcher är spelade är BS med i toppen. Laget ligger trea, tre poäng bakom ettan Sunnersta AIF och på samma poäng som tvåan Skiljebo SK och fyran Ängby IF.

Även femman Täby FK (en poäng efter BS) och sexan Enskede IK (fyra poäng efter) är med i toppstriden.

För Korsnäs IF blir uppgiften att säkra kontraktet. De nio poäng KIF fått ihop innebär att laget bara har Helges IF bakom sig i tabellen. Till säker mark är det dock bara två poäng.

Lördagen den 1 augusti spelas första matcherna efter uppehållet och de är minst sagt viktiga. Då ställs Falu BS mot tvåan Skiljebo SK på bortaplan. Samtidigt ska Korsnäs IF hemma möta jumbon Helges IF.

Noteras kan att Falu BS har seriens allra bästa publiksnitt på hemmaplan, 398. Att jämföra med Korsnäs IF:s 65 i snitt.

Derbyt mellan lagen på Kopparvallen lockade 1 319 åskådare och vanns av Falu BS med 2–1. Höstsäsongens derby på Lindvallen spelas i den sista omgången, den 17 oktober.

Skytteligan

Västeråsklubben Skiljebo SK:s Liam Larsson toppar skytteligan på 15 mål.

Delad tvåa med åtta mål är Falu BS Wilhelm Gustafsson.

Näst bäst i BS är Herekol Bayram med fem mål.

Bäst i Korsnäs IF är Karl Johansson med fyra mål.

]]>

Trafikverket håller med: "En riskfylld korsning"

Fri, 31 Jul 2026 20:00:00 +0200

Sedan 2025 har Trafikverket utrett farliga korsningar i Dalarna och Gävleborgs län. Utredningen är nu klar och ett beslut om fortsatt hantering förväntas att tas i höst.

– Det är konkurrens om vilka korsningar som anses vara mest angelägna, men vi instämmer om att den här korsningen har en förhöjd risk, säger Henrik Schelin.

Längs med de statliga vägarna i Dalarna har det identifierats ett hundratal korsningar med låg eller mindre god trafiksäkerhetsklass. Korsningen vid Brovallen är en av de korsningar som bedöms ha störst risker.

– Det steg som återstår nu är att klarlägga vilka av de allra värsta korsningarna vi prioriterar och kan hitta finansiering till.

Utfart

Henrik Schelin menar att det finns det en mängd farliga vägkorsningar i hela Sverige och att Trafikverkets pengar för det som kallas: "smärre investeringar", inte räcker till samtliga.

Ändå tror han att fyrvägskorsningen vid Brovallen har stora chanser att vara en av dem som åtgärdas.

– Jag tror att den här ligger bra till. Den har så höga risker att den borde bli prioriterad, säger han och förtydligar:

– Utredningen är färdig, men ställningstagandet är inte färdigt. Vi jobbar med det nu så under året kommer vi säkert komma fram till ett beslut.

"Även om den här korsningen har hög risk törs jag inte lova att den är möjlig att prioritera i närtid. Det finns så många andra brister som också behöver pengar. Inget är bestämt ännu", säger Henric Schelin, Trafikverket. Foto: Privat

Enligt statistik från Trafikverket har åtta olyckor skett i korsningen nära Brovallen sedan år 2021. Det gäller olyckor som har rapporterats till polis eller sjukvård. Säkerligen har fler incidenter än så skett i korsningen under den tiden, även om åtta är många nog.

– Det är ovanligt att vi kan hitta kluster av olyckor i korsningar på det här viset. De flesta sådana här korsningar är åtgärdade, säger Henrik.

Beslutet om fyrvägskorsningen tas bland annat av ett antal chefer samt trafiksäkerhetsexperter, som utgår från de utredningar som har gjorts.

Hänsyn tas också till antalet fordon som trafikerar väg 70 i förhållande till de anslutande vägarna, väg 697 mot Korskrogen, och väg 700 mot Kvarnbro.

– Vissa vägar anses viktigare vad gäller framkomlighet. Det är ungefär 8 400 fordon per dygn som passerar den här korsningen på väg 70.

På väg 697 saknar Trafikverket uppgifter då vägen ägs av kommunen, men på väg 700 mot Kvarnbro, passerar ungefär 1 000 fordon per dygn enligt myndigheten.

– När man ska ställa den stora mängdens intresse mot de närboende så blir det ibland en värdering. Det är viktigt att upprätthålla en hög hastighet på huvudvägen, men det är en värdering som görs från fall till fall. Här är det inte avgjort och utifrån den konsult som gjort utredningen, har en insats för den här fyrvägskorsningen föreslagits.

Vad denna åtgärd kommer att bestå av, och om den görs, återstår att se. Det finns flera olika scenarier enligt Henrik Schelin.

– Ibland är det bra att bygga en rondell, men om man inte vill inskränka på trafikflödet kan en trafikplats med på- och avfarter byggas.

En annan variant kan vara att bygga om en fyrvägskorsning till två säkrare trevägskorsningar.

– Ibland stänger man en anslutning, då kan man dra ett räcke rakt över korsningen och då går det bara att svänga åt ett håll.

Att tolka av det Henrik säger kan det bli en större ombyggnation av vägkorsningen nära Brovallen. Om så blir fallet, lär det dock ta minst fem år innan en ny trafiklösning är klar.

– Oftast behöver man ta fram en vägplan för att kunna förändra det man önskar och en vägplan brukar ta ungefär tre år att få till. Sedan ska det detaljprojekteras och sen byggas.

Så det lär dröja innan de som använder vägkorsningen kan köra säkert?

– Det kan bli att man väljer att göra en temporär åtgärd innan man gör någonting annat. Det kan vara att fartkameror sätts upp, eller en hastighetsnedsättning.

Henrik Schelin påpekar att det dock är Länsstyrelsen Dalarna som beslutar om hastighetsnedsättningar på vägen.

– Vem som helst som önskar en sänkt hastighet kan ansöka om det hos dem och få saken prövad.

Sänkt hastighet skulle kunna vara ett alternativ för fyrvägskorsningen. Foto: Dreamstime

Och till syvende och sist handlar frågan, som så många andra, om pengar.

– Trafikverket värderar alltid kostnaden för ett åtgärdsförslag med de effekter som finns. Ibland kan det finnas skäl för en billig åtgärd, men inte för en dyr även om den dyra egentligen vore mycket bättre utifrån ett visst perspektiv, säger Henrik Schelin.

Utredningen....

Omfattade alla bristfälliga korsningar i Dalarna, Gävleborg, Västernorrland och Jämtlands län.

I Dalarna har totalt 107 korsningar identifierats ha ”mindre god” eller "låg” trafiksäkerhetsklass.

I utredningen har vägkorsningarna fått ”riskpoäng” utifrån ett antal kriterier. Korsningen i Brovallen toppar listan i antal riskpoäng.

Källa: Trafikverket

]]>

Larmar om farlig korsning

Fri, 31 Jul 2026 18:33:00 +0200

I fyra års tid har Iris och hennes partivänner i Centerkvinnorna kämpat för att korsningen nära Brovallen – där man svänger av mot Kvarnbro, By och Folkärna åt ena hållet och mot Alsbo och Korskrogen åt det andra – ska bli trafiksäker.

– Men ingenting händer. Vi har engagerat alla instanser vi kan som har med det här att göra, men de har inte tagit det på allvar, säger Iris Johansson.

Även Pernilla Eklund, Centerpartiets förstanamn i Avesta kommun, är engagerad i frågan. Hon säger att C, som suttit i majoritet under denna mandatperiod, har tagit upp ärendet i kommunen.

– Tidigare kommundirektören Tobias Åsell tog det här med Trafikverket Region Mitt efter att Iris och resten av Centerkvinnorna här har drivit det, säger Pernilla Eklund.

"Jag är livrädd för att jag ska bli påkörd bakifrån. Det går alldeles för fort här", säger Pernilla Eklund. Foto: Lisa Björklund

Enligt henne har Trafikverket Region Mitt i en skrivelse bekräftat att det finns säkerhetsbrister i korsningen.

– Det svar vi fick var att det är nedsatt säkerhet på många ställen genom hela Dalarna, säger Pernilla och fortsätter:

– Och det här var den 2 mars 2023. Det man pratade om då var att sänka hastigheten och eventuellt sätta upp fartkameror och att man skulle börja med de billigaste åtgärderna. Det har gått över tre år, men vi har inte sett någonting.

Däremot har både Pernilla och Iris, som båda bor nära den farliga fyrvägskorsningen, sett många olyckor där. Bland annat har timmerbilar och lastbilar halkat av vägen eller krockat på vintern.

– Jag går väldigt ofta här och ser väldigt många incidenter som skulle kunna ha blivit riktigt farliga, säger Iris. Alltså det är många, många och jag känner flera som har råkat ut för olyckor, säger Iris..

Kan du ge något exempel?

– Ja, en bekant som skulle svänga ut här på vägen blev påkörd, det var bara sekunder ifrån att hon inte hade klarat sig. Det är dålig sikt och det går i 100 kilometer i timmen. Alltså, det är snällt uppskattat. Det går inte ens i hundra, det går mycket snabbare än så.

"Vi tycker inte det ska behöva hända några dödsolyckor förrän man har öppnat ögonen och ser att, ´oj, var det så illa?´", säger Iris Johansson (C). Foto: Lisa Björklund

Själv skulle Iris vilja se en rondell på platsen för att hastigheten ska kunna sänkas och för att det ska vara lättare att ta sig ut på riksvägen.

– Vi har en fantastiskt tuff trafik här, särskilt under sommaren och till exempel på midsommarhelgen. Då kommer man inte ut. Och det är ju Vasaloppstrafik också. Nio minuter har man stått här och väntat väldigt många gånger och mycket längre än så. Det går inte att komma ut.

Iris Johansson bor i Kvarnbro, en kilometer ifrån korsningen. Pernilla Eklund bor också i närheten, i Alsbo, cirka två kilometer därifrån, och hon tycker att det bör sättas upp hastighetskameror.

– Det skulle kunna hjälpa faktiskt. Sen tycker jag inte att vägen är rätt planerad när man inte har någon avåkningsfil åt bägge hållen. När jag ska ut på riksvägen är det väldigt otäckt och man väldigt snabbt bilar bakom sig, säger Pernilla.

"Vi vill ju att det ska funka för de som bor här lokalt. Både för företag och för privatpersoner", säger Pernilla Eklund och Iris Johansson. Foto: Lisa Björklund

Hon och Iris menar att det dessutom är mycket folk som rör sig i områden. Här ligger en privat ridbana, det är fina promenadstigar i närheten, och det är här man svänger av för att åka till det populära Utsundsbadet.

– Badet är väldigt populärt. Och det är ju många som cyklar och går dit. Det är också mycket tung trafik som trafikerar väg 700 mot By och Horndal och sikten är dålig för södergående trafik, säger Iris Johansson.

]]>

Tre lokala lag toppar sina respektive serier

Fri, 31 Jul 2026 11:23:00 +0200

Hösten 2019 åkte Säters IF ur division 3 och efter det har inte klubben varit nära att vinna dalafyran.

Nu finns möjligheten!

När serien nått halvvägs är det Säters IF i topp, tre poäng före Ludvika FK och fyra före Slätta SK och Dala-Järna IK.

Nio segrar och två förluster har det blivit och med målskillnaden 39–15.

Fredagen den 31 juli är det återstart, då borta mot Dala-Järna IK – som vann när lagen möttes i premiären på Säters IP.

Serieledare är även Stora Skedvi IK, efter vårsäsongen toppar de södra sexan en poäng före Ulfshyttans IF.

I dagsläget ser det ut som om det också blir de två lagen som gör upp om seriesegern.

I samma serie ligger Säters U-lag på tionde och sista plats efter endast två segrar på tio försök.

Den 1 augusti startar serien och då ska Stora Skedvi borta möta Romme Krona och Ulfshyttans ställs mot Djurmo Sifferbo IF – också det på bortaplan. För Säter är det hemmamatch mot Dalsom.

Den östra division 7-serien toppas av IFK Hedemora, som hittills har gått rent – sex raka segrar.

I fjol var klubben tillbaka i det ordinarie seriespelet och slutade då på näst sista plats. I år har IFK radat upp segrar och leder serien med sju poäng före BK Ockra.

Den 3 augusti möts dessa lag på Klockarvallen i Falun och skulle Hedemora vinna är seriesegern nära.

I damtrean ligger Säters IF på åttonde plats i en serie med tio lag. Sju poäng har det hittills blivit på tio matcher och återstart är det den 5 augusti hemma mot serietvåan Kvarnsvedens U-lag.

De bästa målskyttarna i Hedemora och Säters kommuner.

Tolv mål: Lukas Borg, Säters IF.

Tio mål: Oskar Hagberg, Stora Skedvi IK.

Nio mål: Yonas Hadish Teweldemedhn, Säters IF:s A- och U-lag.

Åtta mål: Andreas Helmersson, Säters IF.

Sju mål: Iliass Loudyi, Ulfshyttans IF.

Sju mål: Muhiyadin Ahmed, IFK Hedemora.

Fem mål: Emil Lind, Stora Skedvi IK.

]]>

Återstart med besvärligt läge för Avesta AIK

Fri, 31 Jul 2026 10:03:00 +0200

Redan fredagen den 31 juli är det återstart för Avesta AIK i division 3 södra Norrland. Då är det hemmamatch mot seriefemman Forsbacka IK.

Det är ett jobbigt läge för Avesta när tio omgångar återstår, jumboplats och fyra poäng upp till säker mark.

Vårsäsongens tolv matcher innebar bara två segrar och endast tio gjorda mål.

Leder serien gör Hudiksvalls FF före Bollnäs GIF och Forssa BK. Trion har alla fått ihop 26 poäng.

I dalafyran stod nykomlingen Krylbo IF för en mer än godkänd vårsäsong och ligger på sjunde plats. Det är en bit till toppen, men också ett bekvämt avstånd till nedflyttningsstrecket, tolv poäng.

Första matchen efter uppehållet spelas mot serietrean Slätta SK.

Leder serien gör Säters IF, tre poäng före Ludvika FK.

I femman ser det ut att bli en kamp mellan Falu BS U-lag och Skogsbo-Avesta IF. Kanske kan även Malungs IF blanda sig i striden.

Saif är nykomling och vårsäsongen innehöll nio segrar och endast en förlust. Den kom i sjätte omgången i derbyt mot Krylbo IF:s U-lag (1–2). Men den så viktiga hemmamatchen mot serieledande Falu BS vanns med 1–0 efter mål av Tomas Traut.

Söndagen den 2 augusti är sommarvilan över när Hulåns IF står för motståndet på bortaplan. När de möttes i premiären i april på Avestavallens konstgräs vann Skogsbo-Avesta med 4–0.

Krylbos U-lag ligger i samma serie på femte plats efter fler segrar (fem) än förluster (fyra).

Höstpremiär är det lördagen den 1 augusti borta mot Gagnefs IF.

Fors IK ligger på tredje plats i division 7 östra efter tre segrar, en oavgjord och tre förluster.

Återstart är det den 10 augusti hemma mot Envikens IF/Svärdsjö IF.

Avesta kommuns enda damlag i seriespel är Skogsbo-Avesta IF som håller till i division 4 södra. Sex matcher är spelade och Saif har vunnit fyra av dessa och ligger på tredje plats.

Toppar serien gör Gustafs GoIF, fyra poäng före Saif, och tvåa ligger Falu BS, poängen före.

När serien kör i gång igen den 12 augusti väntar hemmamatch mot Mockfjärds BK.

De bästa målskyttarna efter vårsäsongen.

Elva mål: Filip Janhager, Skogsbo-Avesta IF.

Tio mål: Filip Hedblom, Skogsbo-Avesta IF.

Nio mål: Malin Andersson, Skogsbo-Avesta IF.

Åtta mål: Noel Bäckström, Krylbo IF A- och U-lag.

Sex mål: Albert Orre, Avesta AIK.

Fem mål: Hugo Sjögren, Krylbo IF A- och U-lag.

Fem mål: Fredrika Svanström, Skogsbo-Avesta IF.

Fyra mål: Per-Erik Andersson, Fors IK.

]]>

Nykomling som är med i toppen av fyran

Fri, 31 Jul 2026 08:23:00 +0200

Hur långt ska det räcka? Ludvika FK har stått för en lysande vårsäsong i division 4-serien. Inför återstarten fredagen den 31 juli ligger nykomlingen på andra plats – tre poäng bakom Säters IF.

Senast klubben spelade i division 3 var 2014.

Ni minns väl fjolåret när LFK vann division 5 efter en förlustfri säsong, 16 segrar och 4 oavgjorda.

Inför årets säsong fanns en förhoppning om något bra och efter elva spelade omgångar har det bara blivit en enda förlust: 0–4 borta mot Kvarnsvedens IK.

Bland annat har Leksands IF besegrats med 14–0, Slätta SK med 4–2 och serieledande Säters IF med 6–3. Det har dessutom blivit segrar i båda derbyna, 7–1 mot Smedjebackens FK och 2–1 mot Nyhammars IF.

Noteras kan att LFK:s Henrik Löfstrand toppar skytteligan i serien med 17 mål.

I första matchen efter uppehållet väntar jumbon Leksands IF på bortaplan. Därefter är det dubbla hemmamatcher mot fyran Dala-Järna IK och femman Kvarnsvedens IK.

Även Nyhammars IF är nykomling i fyran och de ligger på tionde plats, fyra poäng före Smedjebackens FK. Derbyt mellan lagen på Mogaplan vann för övrigt Nyhammar med 4–2 inför 246 åskådare efter bland annat två mål av Liam Pettersson-Huikko.

Båda lagen spelar höstens första match den 31 juli, NIF hemma mot Kvarnsveden och SFK hemma mot Korsnäs U-lag.

I femman ligger Östansbo IS i mitten av tabellen och det är långt till toppen och botten.

Söndagen den 23 augusti är det återstart med bortamatch mot nästjumbon Bullermyrens IK

I södra sexan är IF Vulcanus bäst av de lokala lagen med en tredje plats, fem poäng efter ettan Stora Skedvi IK.

Dalsom Förening är sjua och Ludvika FK:s U-lag åtta.

Återstart är det lördagen den 1 augusti och då ska Vulcanus borta möta Gustafs GoIF. För Dalsom är det bortamatch mot Säters U-lag och för LFK hemmamatch mot Borlänge FF.

I division 7 ligger Nyhammars U-lag tvåa, Saxdalens IF trea och Östansbos U-lag på sista plats.

Återstart för NIF och ÖIS är det den 3 augusti borta mot Torsångs IF respektive Sundborns GoIF. Saxdalen får vänta till den 10 augusti då de hemma möter Sundborn.

I damtrean har Smedjebackens FK vunnit fem och förlorat lika många matcher. Det räcker till en femte plats.

Den 4 augusti är det bortamatch mot serietrean Torsångs IF.

IFK Ludvika är i år tillbaka med ett damlag för första gången sedan 2020. Hittills har det blivit sex förluster i södra fyran.

Första höstmatchen spelas den 6 augusti hemma mot Korsnäs U-lag.

De bästa målskyttarna i Ludvika och Smedjebackens kommuner efter vårsäsongen.

18 mål: Henrik Löfstrand, Ludvika FK:s A- och U-lag.

10 mål: Loke Nilsson, IF Vulcanus.

9 mål: Emelie Andersson, Smedjebackens FK.

8 mål: Thea Björklund, Smedjebackens FK.

8 mål: Liam Pettersson-Huikko, Nyhammars IF.

8 mål: Dalha Dahir Mohamed, Dalsom.

8 mål: Dawit Kesete, Dalsom.

7 mål: Loke Gustafsson, Östansbo IS.

7 mål: Jamie Farah, LFK:s A- och U-lag.

7 mål: Muhammed Sowe, LFK:s A- och U-lag.

6 mål: Kristian Ekberg, Ludvika FK.

5 mål: Robin Mattsson, Smedjebackens FK.

5 mål: Morteza Zargar, IF Vulcanus.

5 mål: Abdirizak Mohamed Abdulgaadir, Dalsom.

4 mål: Olivia Stridsman, Smedjebackens FK

4 mål: Robin Dahlström, Östansbo IS.

4 mål: Alex Edberg, Nyhammars IF.

4 mål: Gert-Owe Andersen, Nyhammars IF U.

]]>

De firar tryggade jobb och miljöpris

Fri, 31 Jul 2026 06:53:00 +0200

Han har arbetat där sedan 2000 och lika länge har det diskuterats ett samarbete mellan Region Dalarna och Region Värmland.

Men nu är det beslutat att de båda regionerna ska samarbeta och det gemensamma tvätteriet, Bergslagstvätten, ska byggas alldeles intill det nuvarande tvätteriet i Fredriksberg.

– Det är inte varje dag som det satsas på landsbygden. Det kanske har byggts två helt nya tvätterier i den här storleken i Sverige och det har varit i Stockholmsområdet.

Jan Eriksson, produktionschef på Fredriksbergstvätten, firar gärna framgångarna med hela sin personal. Foto: Maria Karlsson

Region Dalarnas miljöpris fick tvätten bland annat för sina ständiga förbättringar som bland annat bidragit till miljöförbättringar.

– Fredriksbergstvätten är bra skött, vi mäter och följer upp, gör ständiga förbättringar, och har kontroll på underhåll av maskiner och produktivitet, verksamheten får mycket beröm, förklarar Jan.

De tog emot miljöpriset i Falun den 8 juni och ett par dagar senare, den 11 juni, fick de beskedet att Region Värmland säger ja till tvätterisamverkan.

I sorteringen sorteras olika textilier innan de tvättas i stora maskiner. Foto: Maria Karlsson

Ett 40-tal anställda firade därför nyheten med Pommac och smörgåstårta.

– Hela förvaltningsledningen för Regionservice som vi tillhör var med och firade så sammanlagt var vi cirka 55 personer, berättar Jan.

Förvaltningschefen Martin Ekberg höll tal och det kom hälsningar från Anders Roos som startade upp tvätten på nytt 2009 och han önskade dem lycka till.

– Alla var såklart med och firade för här gör vi ingen skillnad på folk. Det är därför det är så bra sammanhållning, berättar Marie Johansson, första linjechef, och Veronica Sandén, textilkonsulent.

Virginija Sirvinskiene från Litauen bor nu i Värmland och har arbetat flera år på tvätten. Foto: Maria Karlsson

Jan håller med och förklarar att alla i personalen har varit med och bidragit och alla behövs. Här ser de gärna att de anställda har olika nationaliteter, olika åldrar och att det är ungefär lika många kvinnor som män. Det är något människor mår bra av om de tar hänsyn till det, tänker han och har även sett det av egen erfarenhet.

– Vissa vill att alla ska vara lika, men det blir ju inte bra, säger han och ler.

Några av de anställda bor i Fredriksberg, medan andra pendlar från andra orter i Dalarna och Värmland.

Maria Thyberg ser till att draglakanet blir helt slätt så patienterna inte får liggsår. Foto: Maria Karlsson

Det hanteras fem till sex ton textilier från Region Dalarna varje dag i tvätten. Marie visar hur vagnarna med textilier först kommer till sorteringen, där de sorteras för hand. Allt ska sedan tvättas i stora maskiner och torktumlas.

Kläderna sätts sedan på en galge och där träffar vi Virginija Sirvinskiene. Hon kommer från Litauen men bor nu i Oforsen i Värmland. Virginija har arbetat på tvätten i flera år och trivs bra.

– Jag är glad över samarbetet och vill gärna fortsätta jobba här, säger hon.

Veronica Sandén är textilkonsulent och just nu hoppar hon in för semesterledig personal. Foto: Maria Karlsson

Marie berättar att kläderna därefter åker igenom en värmetunnel/ångtunnel och blir ganska släta. Maria Thyberg är tvätteribiträde, men även arbetsplatsombud och skyddsombud. Hon håller nu på att mangla draglakan, som de tvättar i stora mängder.

– Det är viktigt att hålla i kanterna och släta ut, så att inte patienterna sedan får liggsår.

Hon förklarar att det är mycket sådant ansvar ”bakom kulisserna”, något inte så många tänker på.

Den nya Bergslagstvätten ska byggas alldeles intill nuvarande Fredriksbergstvätten. Foto: Maria Karlsson

Vid olika stationer står personal och viker textilier manuellt. Louise Axelsson Pettersson viker för hand och visar en huvudduk som muslimer bland personalen på tvätten använder, eftersom de måste byta kläder och kan inte ha sin egen.

– Men huvuddukarna är också populära på sjukhusen, berättar hon.

Bredvid henne står Jonas Kimpe, 15 år. Han har sommarjobb på tvätteriet, genom ett samarbete med skolan. Louise är hans handledare, men också arbetsplatsombud och skyddsombud på tvätten.

– Jonas får ferielön och vissa maskiner undviker han eftersom han är minderårig.

Jonas har bara hunnit arbeta några dagar men tycker det går bra. Senare i sommar ska han ta sommarlov och till hösten hoppas han komma in på Hitachigymnasiet i Ludvika.

Läs fler nyheter i Lokalt i. Klicka här!

Marie berättar att de ofta kommer privata kläder till tvätteriet av misstag, men om ingen hör av sig skickas de vidare till Human Bridge för återbruk.

Andra föremål som kommer in kan vara namnbrickor, smycken och glasögon med mera och de sparas en månad.

– Värdesaker som kommer till tvätten skickas till polisen, och glasögonen brukar Lions ta hand om.

Veronica som är textilkonsulent köper in kläder till hela sjukvården i Dalarna och sedan blir det även Värmland.

Hon tycker det är jättebra att det satsas på orten.

Vid nyinköp får kläderna chip insydda för att de ska kunna spåras vart i Regionen de hör hemma.

– Ordinarie personal är på semester så jag sätter in chip i de kläder där det saknas i dag.

I höst kommer den nya styrgruppen för Bergslagstvätten att ha sitt uppstartsmöte.

– Då kör planeringen för den nya anläggningen i gång och det ska bli jättespännande. Det blir mycket jobb men roligt att sedan få flytta in i nya lokaler, säger Jan.

Jobben tryggas nu framöver men det kommer inte att anställas fler personer i det nya tvätteriet.

– Den nya anläggningen blir mer automatiserad och vi kommer att satsa mer på att förbättra arbetsmiljön och exempelvis ta bort vissa arbetsmoment, säger Jan Eriksson.

]]>

Moderaternas Johannes Kotschy: "Vi ska kunna vara självförsörjande"

Thu, 30 Jul 2026 20:11:00 +0200

Vi träffas över en fika i gallerian och innan vi tar steget in i det som det här ska handla om, politik, blev det också prat om det som Johannes Kotschy har som sin stora fritidssysselsättning: Musiken!

– Det upptar en hel del av min tid och något jag verkligen älskar.

Han berättar om spelningar han gjort och de som kommer framöver. Men även om sin roll som konferencier.

Att synas har han inga problem med och som nummer ett på Moderaternas lista måste man gilla att stå i rampljuset.

– Jag har inga problem att stå och prata eller sjunga inför en stor publik, ler han.

Politik har 46-åringen varit intresserad av sen han var ung och redan under gymnasietiden klev han in i MUF, Moderaternas ungdomsförbund. Sedan skulle det dröja till att han blev 33 år som han klev in i den världen på riktigt allvar.

Var det givet att de skulle bli Moderaterna?

– Ja, för mig handlar det mycket om frihet, ansvar och att samhället ska fungera i människors vardag.

Hur ska företagsklimatet bli bättre?

– Avesta ligger på 190:e plats i företagsrankningen och målet ska vara topp-50. Kommunen ska vara en möjliggörare och inte en bromskloss. Det ska vara lättare att starta och driva företag, och kommunen behöver bli snabbare och mer serviceinriktad.

Hur ska skolor och förskolor se ut i framtiden?

– Det är viktigt att värna om alla barns framtid. Att man får den utbildning man har rätt till. Det är viktigt att eleverna får en lugn skolmiljö och studiero. Lärarna behöver också få mer tid med eleverna och inte ha så mycket administrativt arbete.

Hur ser du på friskolor?

– Det är bra att vi har alternativ i Avesta. Valfrihet är viktigt och de aktörer som finns bidrar med uppskattade verksamheter.

Hur vill ni satsa på unga?

– Vi har ett bra föreningsliv i Avesta och det måste vi värna om. Vi ska skapa en bra miljö för ungdomar och se till att det blir rättvist med de bidrag som delas ut. Det finns ett stort utbud och för mig är Kulturskolan jätteviktig.

Hur ska miljön i Avesta förbättras?

– Vi ska kunna vara självförsörjande i Sverige. Det handlar om den större omställningen vi står inför. Sverige är fortfarande beroende av olja samtidigt som vi har stora möjligheter inom elproduktion och elektrifiering. Historiskt har vi ställt om tidigare när energikriser uppstått, och jag tror att vi behöver göra det igen. Kortsiktigt är lägre drivmedelskostnader viktiga, särskilt för de på landsbygden där bilen ofta är en nödvändighet och inte ett val. Men långsiktigt behöver vi bli mindre sårbara och mindre beroende av importerad olja. För Avesta handlar det om att ta tillvara våra möjligheter. Vi är en industrikommun och den gröna omställningen kan ge både lägre utsläpp, nya investeringar och fler jobb.

Hur ska framtidens omsorg se ut för äldre och funktionsnedsatta?

– Vi måste jobba med trygghet och att det blir en värdig miljö för alla. Det är en viktig fas i livet.

Hur tänker ni om bostäder?

– Just nu ser efterfrågan annorlunda ut än tidigare, men det är viktigt att det finns bostäder som gör att unga kan ta steget till sitt första egna boende.

Vilka kan ni tänker er att samarbeta med efter valet?

– Det bästa vore givetvis att vi fick egen majoritet, men det blir förstås svårt. I dagsläget har vi ett samarbete med Kristdemokraterna.

Skulle du kunna tänka dig att samarbeta med Socialdemokraterna?

– Jag vet att det samarbetet finns i 60 kommuner i vårt land. Det viktiga är att vi får igenom vår politik.

Tycker du att Avesta kommun mår bra?

– Ja, i det stora hela mår Avesta bra. Men jag tycker att vi behöver tydligare prioriteringar och ett större fokus på skola, företagande och välfärdens kärnuppdrag.

Johannes Kotschy

Ålder: 46 år

Familj: Flickvän

Intressen: Politik, musik och träna

Senast lästa bok: Jag lyssnar på böcker och de senaste är "Kryptören" av Anders Jallai och "Sömngångaren" av Lars Kepler

Utbildning: Projektledarutbildning och musikmakarna i Örnsköldsvik

Politisk förebild: Fredrik Reinfeldt

Antal ledamöter i fullmäktige: Nio

]]>

Eldningsförbud råder i flera kommuner

Thu, 30 Jul 2026 13:18:00 +0200

Avesta kommun har beslutat efter samråd med Räddningstjänsten, att utfärda eldningsförbud i skog och mark inom hela kommunen.

Det skriver kommunen på sin hemsida.

"Eldningsförbudet gäller tillsvidare och är en förebyggande åtgärd för att minska risken för att bränder uppstår och sprids i skog och mark. För uppdaterad information om eldningsförbudet, eventuella undantag och när förbudet upphör, hänvisar vi till räddningstjänstens sociala medier."

Även i flera av kommunerna i Dalarna råder det eldningsförbud. Bland andra i Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika, Säter och Smedjebacken.

För information om vad som gäller rekommenderad att gå in på respektive kommuns hemsida.

]]>

Utgrävning på historisk gårdstomt i Bengtsbo

Thu, 30 Jul 2026 12:00:00 +0200

Det är stolpen till en ny kraftledning som ska förstärka stamnätet mellan Avesta och Horndal, som Svenska Kraftnät planerar att sätta upp mellan Dalälven och nuvarande Bengtsbo.

Eftersom platsen är fornminnesmärkt behöver en arkeologisk undersökning göras. Denna påbörjades i april och nästa steg kommer att tas i augusti.

Benjamin Rosvall är arkeolog och vd på Picea kulturarv, som är företaget som har anlitats för den arkeologiska undersökningen.

– Vi utförde en arkeologisk utredning 2022. Då kunde vi konstatera att det finns rester efter bebyggelsen på den här platsen. Efter det beslutade länsstyrelsen att en arkeologisk undersökning skulle göras.

Marken där fornlämningen ligger är en obebyggd tomt som kanske inte ser ut att vara så mycket för världen. Men under den befintliga åkern, ligger lager av människors liv och aktivitet genom århundradena. Dessa kallas kulturlager.

– Först gjorde vi undersökningar inom ett begränsat område. Arbetsområdet utökades senare och vi fortsatte att göra en stickprovsundersökning över hela ytan. Där dök det upp mer och mer saker på vissa delar, och det är de ytorna som vi ska undersöka vidare nu.

Benjamin Rosvall, vd Picea Kulturarv. Foto: Privat

Vad innehåller de här lagren?

– Det är sådant som man gör på en gård. Man tappar en massa saker i marken och så tappar man igen och så har man gjort någonting och då avsätts det som ett lager i marken under matjorden. Men vi kan även se rester efter hus. Det är husgrunder och någon form av golv.

Hittade ni något föremål på platsen?

– Ja, keramik, lite yngre rödgods – hushållskeramik som är vanlig under historisk tid.

Det är Länsstyrelsen Dalarna som har gett Picea kulturarv i uppdrag att göra är att kartlägga och dokumentera platsens historiska bebyggelse.

– Vi har ingen datering på denna, men fyndmaterial visar på att det är 1700-tal, men den kan vara äldre också.

Benjamin Rosvall uppger att de första skriftliga beläggen för Bengtsbo är från 1535.

– Det är då byn Bengtsbo nämns för första gången i skrift. Men arkeologi och skrift är inte samma sak. Det kan ha funnits bebyggelse på platsen långt tidigare och det är ju delvis det som den här undersökningen ska ta reda på.

Gårdstomten som undersöks är en av flera gårdstomter inom byn Bengtsbo. Där har det hittats rester efter bebyggelse från gården som varit på platsen. Bild: Lantmäteriet

Nu har alltså en delundersökning av gamla Bengtsbo gjorts – och en till delundersökning kommer att göras under sommaren. Därefter ska Svenska Kraftnät resa en stolpe där. Denna kräver en arbetsyta på cirka 45x25 meter. Att man tillåter ingrepp i en fornlämning är vanligt, enligt Britt-Marie Hägerman, från länsstyrelsen Dalarna.

– Vi säger sällan nej. Bara man dokumenterar och gräver ut en plats ordentligt så brukar man få tillstånd eftersom samhällsnyttan brukar vara större, säger hon.

När hela den arkeologiska undersökningen är klar kommer det att skrivas en rapport som blir digitalt tillgänglig i Riksantikvariebetets arkiv över arkeologiska undersökningar.

– Hur bebyggelsen har varit ger ytterligare en pusselbit till södra Dalarnas historia. Utifrån fyndmaterial och form på hus kan vi beskriva hur människor har levt, säger Benjamin Rosvall och fortsätter:

– I vårt uppdrag ingår också att förmedla detta till allmänheten, kanske genom en visning på plats och genom att vi håller föredrag om den här undersökningen. Det är viktigt att vi får ut information för det är ett allmänintresse, det är ju vår gemensamma historia.

]]>

Norberg fylldes av elektroniska klanger

Thu, 30 Jul 2026 09:37:00 +0200

Och tro inte att det bara handlar om ungdomars musikintresse. Nej att döma av de offentliga konserter som gavs i Tingshusparken vid årets festival, är den här ibland lite experimenterande musiken något som fascinerar alla åldrar. I parken återfanns allt från barnfamiljer till pensionärer som besökare och lyssnare. Även en och annan Norbergsbo kom också till Tingshusparken.

Men visst är det musik - eller ljud - som kräver sitt öra. Kanske var det därför många i publiken återfanns som en mycket tillbakalutad lyssnarskara - bildligt och bokstavligt talat. Kanske var förutsättningen för att kunna ta in alla känslor och intryck som musiken gav.

För visst handlar det om musik även om det inte presenteras i några melodiska slingor som någon efteråt kan återge eller nynna. Det här var elektronisk musik där och då.

I såväl Tingshusparken som på de olika scenerna i anslutning till Mimerlaven, var redskapet en dator som ställdes upp på ett bord intill ett mixerbord. Sedan fick ljuden flöda. Här kunde publiken både ta del av lågmälda, stillsamma ljudmattor till entonig sång, men också ljudexplosioner, och kaskader av dån, vibrationer, rassel och skrammel, och där det stundtals också lät från ostämda stränginstrument, vindilar och porlande vatten och någon antydan till sång. Extra effektfullt blev det naturligtvis när verken framfördes i Mimerlaven.

Det här lockar alltså människor från hela världen. Rolf Rydelius som är kommunens kontaktperson till föreningen Anrikningsverket som är festivalens arrangör, berättar att till Norbergs festival tar man sig på olika sätt; inte bara med tåg och bil.

- En norrman gick från Värmlandsskogarna hit ett år. Och två danskar åkte ett annat år på moped hit upp. Själv har jag skjutsar folk från Australien, Sydafrika och England till Arlanda.

Till årets festival kom 700 personer som köpt biljett. De var slutsålda på ett par veckor. Fler besökare tar man inte emot på grund av brandsäkerhets- och kapacitetsrestriktioner. Det ska vara säkert att besöka festivalen.

-Det är också en viktig del av Norbergfestivalens identitet att hålla festivalen relativt liten. Det bidrar till att skapa en miljö där gränsen mellan volontärer, artister och besökare suddas ut, vilket främjar en stark känsla av gemenskap och familjär sammankomst.

Det säger årets medieansvariga Yeva Karapetyan, som var en av alla dessa nästan 250 volontärer som jobbade ideellt före, under och efter festivalen. Själv kommer hon från Armenien.

-Det är första året jag är här. Det är så vackert här. Och det var så lugnt och stilla när vi kom på söndagen. Det är svårt att föreställa sig att vi kunde bygga upp det här till en festplats på bara några dagar.

Hon har givetvis varit på andra festivaler, men konstaterar att Norbergs festival är speciell.

- Det här är en genuin och autentisk festival där ingen spelar in utan är bara är här för att lyssna. Elektronisk musik sträcker sig över så mycket. Och den är alltid ny, och kan vara lugn, intressant, ledsen och emotionell.

Nytt för i år var programpunkten Lyrik i samklang där poesi och musik blandades. I fokus stod artister från Palestina, LIbanorn och Sverige. Under veckan bjöds också polska och danska experimentella elektronmusiker in, liksom samiska musiker.

IdJa och Eili Bråstad förenade sin elektroniska musik och videokonst i ett. framförande i Mimerlaven på Norberg Festivalen. Ett framträdande där också jokjen anades i ljudmattan.

Många festivalbesökare valdes en lätt tillbakalutad ställning för att kunna ta in den elektroniska musikens alla skiftningar och variationer.

I Tingshusparken bjöds vem som helst in till en försmak av vad elektronisk musik är, med bland andra Astrid Ymén på scenen med dator, mikrofon och mixerbord.

En nyhet i årets Norbergsfestival var programpunkten Lyrik i samklang där poesi och musik blandades.

]]>

Tips för minskad "sommarångest"

Wed, 29 Jul 2026 19:19:00 +0200

Lina förklarar att folk är olika och har olika förutsättningar i livet vilket gör att behoven även är olika på semestern. Hon tycker att det är viktigt att fråga sig själv vad man behöver för att återhämta sig under sin ledighet. Lina tror att vissa mår bra att vara hemma och läsa böcker medan andra kan vara taggade på miljöombyte och äventyr.

– Och då är det fantastiskt att ha en fullbokad sommar.

Den som får ångest måste stanna upp och lyssna på sina känslor och behov. Foto: Dreamstime

I en parrelation eller familj finns det också ofta många viljor att ta hänsyn till.

Psykolog Lina Blomgren arbetar vid psykologmottagningen Amenda på Hantverksbyn i Borlänge. Foto: Privat

– Då hjälper det till om man är så trygg i sin relation att man vågar prata om det. Det är okej att inte vilja samma sak hela tiden, men det är viktigt att alla blir lyssnade på och att man kompromissar, råder Lina och att det kan handla om att man gör saker på egen hand.

– Det är så viktigt att man kan respektera sig själv och varandra. Många av oss är så vana att köra på och anpassa sig efter andras förväntningar och behov och inte känna efter, säger hon och varnar för att ledigheten kan bli en prestation som ska visas upp på sociala medier.

Hon förklarar att den typ av ångest som kan infinna sig på sommaren ofta handlar om en signal från kroppen för att personen inte hörsammat sina känslor och behov:

– Alla våra känslor berättar information för oss och när vi inte vill ta det på allvar är det väldigt vanligt att vi får ångest. Det är inte farligt, men det är viktigt att lyssna på sig själv och kanske inte åka på släktträffen om man verkligen inte vill det, säger hon och att den som inte vågar säga nej måste jobba på att sätta gränser.

Läs mer: De skrev bok om psykisk ohälsa

Psykologens tips för en bra sommar:

Trappa ner succesivt inför semestern

Stäng av sociala medier

Våga lyssna på dina behov

]]>