WSP har skärskådat svenska städers centrala delar. Av landets 290 kommuner har man tagit en närmare titt på stadskärnor tillhörande 67 av dessa.
Framträdande faktorer är demografi, ekonomi, arbetsmarknad och utbildning.
– Det har historiskt sett varit stort fokus på att enbart stärka handeln i stadskärnorna. Vi menar att det är viktigt att inse att stadsutveckling handlar om att stärka staden i sin helhet och även den omkringliggande regionen, framhåller Fredrik Bergström, ekonomie doktor och affärsområdeschef på WSP.
– Genom att kika på hur många som bor, arbetar och verkar i stadskärnan har vi kunnat få en bättre bild av vad som skapar en attraktiv stad.
Själva rankingen är baserad på tio parametrar. Utifrån dessa har man skapat ett stadsbarometerindex. Parametrarna ska betraktas som viktiga tecken för hur stadskärnan kan komma att utvecklas i ett bredare ekonomiskt perspektiv.
– Vi ser att de stadskärnor som toppar listan har stora inflöden av ekonomiskt kapital, humankapital och arbetskraft. Och en robust infrastruktur för varor och tjänster. Detta skapar klustereffekter som ger grogrund för idéer och entreprenörskap.
– Dessutom krävs att policyer och lagstiftning blir ett smörjmedel och inte en bromskloss för att koncentration av näringsliv och humankapital ska kunna ske, menar Fredrik Bergström i rapporten från WSP.
Fallgropar finns. Bland annat bristande branschspridning bland stadskärnans arbetsgivare. Ju bredare utbud, desto bättre “skydd” beskrivs staden ha mot förändringar i konjunktur och struktur som kan påverka behovet av arbetskraft. Därtill är i helhetsbedömningen åldersstruktur, utbildningsnivå och andelen sysselsatta i modernt näringsliv tongivande aspekter. WSP anser att SB-Index kan användas för jämförelse av stadskärnor, och även för att ge insikt i vad som skapar god framtida ekonomi i densamma.
– Blickar vi framåt ser vi att de städer som har den största prognosticerade befolkningsutvecklingen också är de städer som har de mest framtidssäkrade stadskärnorna utifrån vårt index, upplyser Fredrik.
Faluns SB-index i korthet
- Falun landar på den övre halvan av rankade kommuner gällande medianinkomst.
- Beträffande andelen unga invånare befinner man sig på nedre halvan.
- För sysselsättningstäthet noterar man en topp fyra-placering.
- Dagbefolkningens storlek kontra totalbefolkningen visar stadskärnans näringslivsattraktivitet. Hög kvot skvallrar om att staden är relativt sett populär att pendla till och arbeta i. Här finns Falun på plats 15 i rankingen.
- Falun noteras för tämligen hög andel högutbildade, vilket resulterar i plats 14 i undersökningen.
- Gällande tillgång till kollektivtrafik hittas Falun i mittenskiktet, och i likhet med Borlänge och Avesta bedöms man vara en biltät stadskärna, med plats 9 av de rankade städerna.
- Siffror för hur stor del av kommuninvånarna som är bosatta i stadskärnan placerar Falun på nedre halvan, strax under mittenskiktet.
- Likt Borlänge bedöms man ha en stadskärna sårbar mot förändringar på arbetsmarknaden.
