Det tog över 20 år innan Sigrids längtan efter att bli präst infriades.
Foto: Karin Diffner

Ett prästkall som tog lång tid att mogna

BORLÄNGE. Längtan efter att bli präst har funnits i över 20 år hos Sigrid Saveljeff. För två veckor sedan prästvigdes hon och ska nu börja arbeta i Stora Tuna och Torsångs pastorat. – Jag hoppas jag kan förmedla att kyrkan finns för alla och att tröskeln att närma sig den ska vara låg, säger hon.

Sigrid Saveljeff öppnar ytterdörren till prostgården och visar upp för trappan. Hon berättar att hon gillar arbetsmiljön i det anrika trähuset.
– Och tänk vilken lyx det är att ha den här utsikten, säger hon och pekar mot Stora Tuna kyrka.
Att bli präst är något som funnits i Sigrids tankar ända sedan hon var tonåring i Västergötland.
– Det var en präst i Lidköping som betydde mycket för mig och som jag sneglade på, berättar hon.

Tro har alltid funnits där och engagemanget i kyrkan har kommit och gått i perioder. Bara 20 år fyllda började Sigrid också studera teologi i Lund, men det var för tidigt.
– Jag var för ung, för naiv och inte tillräckligt grundad i min tro, säger hon.
I stället väntade andra studier, forskning och många års arbete på olika chefsposter inom Malmö stad.
2016 lämnade familjen södra Sverige för Dalarna.
– Vi trivdes bra i Skåne, men vi ville se något nytt och ha mer snö på vintern, förklarar Sigrid som fick jobb som vicerektor på Högskolan Dalarna.

Ända sedan barnsben har Sigrid Saveljeff känt sig hemma i kyrkorummet. “Här har jag alltid blivit sedd och bekräftad”, säger den nyblivna prästen. Foto: Karin Diffner

Prästkallet beskriver hon som om Gud har viskat i hennes öra med jämna mellanrum. Och att hon svarat: ”Nej, nej, nej! Jag är inte där än”.
Men när hon kom till Dalarna så blev kallet allt tydligare.
– En morgon vid frukosten så hörde jag mig säga till min man: ”Jag tror jag ska bli präst”.
Sigrid ler brett och fortsätter:
– Och han svarade: ”Jaha, det blir väl bra”.
Sedan dess har Sigrid vid sidan av arbetet slutfört sina präststudier och tagit examen. Den 22 januari prästvigdes hon av biskop Mikael Mogren i domkyrkan i Västerås.
– Det var oerhört starkt och känslosamt, djupt berörande, berättar hon.

Sigrid Saveljeff är ny pastorsadjunkt i Stora Tuna och Torsångs pastorat. Foto: Karin Diffner

Känner du dig som en präst nu?
– Å ena sidan känns det fullständigt självklart, å andra sidan är det ju helt nytt och jag reagerar när jag ser mig i spegeln med prästkrage.
Vad ser du fram emot med arbetet?
– Att möta människor och få gå med dem en stund på deras livsväg – i både glädje och sorg. Det är en ynnest man har som präst. Och så ser jag väldigt mycket fram emot att lära känna församlingen.
Är det något du gruvar dig för?
– Nej, men jag vill ju ha mer erfarenhet och kunskap.
Inte ens för din första begravning?
– Nej. Jag tycker det ska bli fint att få vara med.
Vad blir dina första uppdrag?
– Jag har både dop, gudstjänster och begravningar inbokade i närtid. Och den 14 februari är det drop in-vigsel här i Stora Tuna. Då är det bara att ta med sig en hindersprövning och någon att gifta sig med, så ordnar vi resten.
Har du någon favoritkyrka i Borlänge?
– Det är svårt att jämföra eftersom de har så olika karaktärer, men jag tycker att de är vackra allihop. Jag gillar alla kyrkor.
Fotnot: Den 5 februari hålls en välkomstmässa i Stora Tuna för pastorsadjunkten Sigrid Saveljeff och diakonen Johanna Vinter.

Med jämna mellanrum gjorde sig kallet påmint, men det tog 20 år innan Sigrid valde att lyssna. Foto: Karin Diffner

Sigrid gillar kultur i alla dess former
Namn: Sigrid Saveljeff.
Ålder: 46 år.
Bor: I Falun.
Familj: Mattias, 49, Isac, 17, och Idun, 12 år.
Yrke: Präst.
Intressen: Vara ute i naturen, promenera, rida, umgås med familj och vänner samt kultur i alla former.

Facebook

Populärt på webben

Läs senaste numret av Lokalt i !

Artiklarna i E-tidningarna går även att lyssna på!

ANNONS