Jan Sundqvist, Svamac AB, åskådliggör 15 yrkesgrupper där utflödet av personal från 2020 till 2030 kommer att vara som högst. “Jag tror det finns mycket att vinna på att låta företag i tidigt skede hälsa på i skolorna, för att skapa kontakt mellan skola, kommun och näringsliv”, nämner han som tänkbar åtgärd för att stimulera yrkesmässig återväxt.
Foto: Sonny Jonasson

Brist på framtida arbetskraft i län och land oroar: “Fruktansvärda siffror”

DALARNA Det handlar inte längre om att höja ett varningens finger. Nu vrålar Hesa Fredrik över nejderna. Sveriges arbetsmarknad doppar tårna i ett stundande stålbad.

Temadagen “Sverige 2030” lämnar rapport och lyfter åtgärder.
Jan Sundqvist och Svamac AB driver den brännande angelägna frågan om landets arbetsmarknad vidare.
När Annonsbladet i december talades vid med Sundqvist var dennes analys glasklar – Sverige står inför gigantiska utmaningar för att fylla behovet av arbetskraft.
En hållning som är alltjämt högaktuell när Svamac arrangerar temadag i Djurås, under rubriken “Sverige 2030”. Vid ordet hittas för dagen också Gagnefs kommunalråd Fredrik Jarl, kommunens personalchef Helena Halvarsson, arbetsmarknadsenhetens Johanna Reichel samt författaren Jan Sjölund.
Jan Sundqvist upplyser:
– Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, Oecd, besökte Dalarna 2013.
– Då framhöll man att om några står rustade att klara av utmaningar så är det Dalarna och Sverige till följd av goda idéer och drivkrafter.

Utmaningar som enligt Jan Sundqvist är att stora antal kompetenta krafter lämnar arbetsmarknaden till följd av pension.
Att det saknas tillräckligt med folk med tillräcklig utbildning för att fylla dessa vakanser.
– Cirka 90 000 personer kommer varje år att gå i pension i Sverige, och det lämnar ett enormt tomrum av kompetens som måste ersättas.
– De äldre blir fler, kostnad för vård och omsorg ökar, och det är i slutänden de i mittenskiktet som ska jobba in skattepengarna och försörja detta, förklarar Sundqvist.
Därav betonas vikten av att de som kan jobba faktiskt jobbar, då varje arbetsför individ årligen ger kommunen cirka 150 000 kronor i skatteintäkter.

Skatteintäkter som beskrivs utgöra närmare 70 procent av kommunernas ekonomiska resurser.
– Dagsläget visar att behovet av välfärdsintäkter ökar, men inte arbetskraften. Alltså ett scenario med högre efterfrågan och mindre arbetskraft, som under lång tid kommer att utgöra stor påverkan på landet. En utväg många vill undvika är ju att skära ned på välfärden alternativt höja skatterna med cirka 6 procent för att kunna upprätthålla dagens standard, utvecklar han.

Sundqvists vän och tidigare kollega, Tord Strannefors, gläntar på dörren till Sveriges närliggande ekonomiska framtid.
– Vi går sannolikt mot en lägre konjunktur, och även globalt är min magkänsla att BNP kommer att sjunka något 2020 och ytterligare lite under 2021.
– Sämst tillväxt inom EU kommer troligtvis Sverige och Tyskland ha, då vi är så pass exportberoende. Här är coronavirusets framfart och handelsfaktorer mellan Kina och USA sådant även vi kan känna av, fortsätter Strannefors.

Vidare också att Sverige har en stark statlig ekonomi, men att det är tyngre för kommunerna.
– De kommunala ekonomierna är väldigt ansträngda, och man har därför skuldsatt sig. Precis som många hushåll.
– Den låga räntan har gynnat dem med tillgångar och vice versa. Kan väl nästan sägas att vi får be till gud att inflationen inte ökar, att Riksbanken kan behålla sin låga ränta. Annars får Sverige jättestora problem.
Att Sverige ofta sägs ha dålig integration är något Tord Strannefors bitvis motsätter sig.
– Det är skillnad på arbetskraftsinvandring och flyktingar. Det är som att jämföra äpplen och päron.
– Sverige har tagit emot många med kort utbildning. Om man varit klok hade flyktingar redan i tidigt skede erbjudits utbildning i stället för tillfälliga åtgärder. Då hade vi haft lägre arbetslöshet bland utrikes födda och nu inte legat flera år efter, säger han och inflikar att Sverige trots allt är duktiga att få unga i jobb och har en av EU:s starkaste arbetsmarknader.

Jan Sundqvist tar vid och framhåller Dalarna som duktiga att nyttja den arbetskraft som står till buds, vilket ger hög sysselsättningsgrad.
Men att man härav också saknar marginaler.
– Väldigt få företag i länet säger sig kunna klara av en produktionsökning om 5-10 procent, klargör han.
Och fortsätter:
– Vi måste bli bättre att förvalta de resurser som finns. Utrikes födda är en stor grupp det måste satsas på för att få in på arbetsmarknaden i högre grad. Här har Borlänge lyckats väldigt bra. Därtill tror jag det finns mycket att vinna på att låta företag i tidigt skede hälsa på i skolorna, för att skapa kontakt mellan skola, kommun och näringsliv. Här är Vansbro ett föredöme.

I Falu kommun bedrivs sedan tidigare vuxenutbildning som innefattar bland annat gymnasiekurser, yrkesutbildning, lärlingsutbildning och yrkeskurser kombinerat med SFI.
– Dessutom bör vi tillvarata de äldres kompetens, det är dumt att slänga ut dem som fortfarande vill och kan jobba från arbetsmarknaden, betonar Jan Sundqvist.
Han påvisar två basala räkneexempel som fastställer att rigorösa insatser kan komma att krävas.
– Av dem som jobbade 2017, kommer 28 procent ha gått i pension 2030.
– Och av dem som bara har grundskoleutbildning är i dag arbetslösheten 23 procent. Fruktansvärda siffror, säger Sundqvist.

Varpå han ånyo betonar vuxenutbildningarnas viktiga funktion. Att dessa, fler praktiska utbildningar samt ökad intern utbildning inom företag är några tänkbara vägar framåt, och att det är lite skrämmande hur pass oinsatta vissa av landets kommuner tycks vara i rådande situation.
– Åtgärder måste till på lokal, regional och nationell nivå. Min ambition är att Dalarnas arbetsmarknad ska räddas.

Han tar avstamp i nutid och berör en framtid som helst ska anta helt andra former än de han och kollegorna nu blottlägger.
– En prognosmakares mardröm är att det blir exakt som man sagt att det kommer bli.
– Då har ju ingen lyssnat på det man försökt säga.

[YouPlayPlaylistPlayer video="2847" floating="3" ap mute pl=764 nt=10]
Facebook

Populärt på webben

Läs senaste numret av Lokalt i !

Artiklarna i E-tidningarna går även att lyssna på!

ANNONS