Dalarna är föremål för både prövningar och potential.
– Vi måste få upp elproduktionen i länet, säger Mats Bengtsson, vd för Dalakraft.
Analysföretaget WSP har i närkamp med såväl dagsläget som framtidsprognos landat i flertalet slutsatser.
Utmaningarna inom elproduktion är kommande decennier många.
Industrin och transportsektorn förväntas fram till 2045 öka sina elanspråk på 60-100 procent respektive smått oerhörda 600 procent.
Därav framhålls av WSP en utveckling av elproduktionen som nödvändig.
Regionalt råder dessutom stora skillnader.
Av landets fyra elområden från norr till söder tillhör Dalarna vad Svenska Kraftnät benämner som “Elområde Stockholm (SE3)”.
Där de två norra områdena har överskott på el, gäller för övriga två och således Dalarna det motsatta.
– Dalarna är i dag inte självförsörjande, vi importerar i genomsnitt cirka 40 procent av vår el norrifrån, förklarar Dalakrafts vd Mats Bengtsson.
Han vidareutvecklar i frågan:
– Vi skickar förvisso också el vidare nedåt, till Elområde Malmö. Via de stora kraftledningar som kommer uppifrån landet och bland annat går över Dalarna.
I en skärskådning av farhågor för framtiden säger sig WSP se att det 2040 kan råda brist på el i två av Sveriges elområden i genomsnitt 400 timmar per år.
Mats Bengtsson äger helikopterperspektiv för det generella läget.
– Elförbrukningen kan beskrivas ha varit ganska konstant under cirka tio år, men den spås kunna bli högre framöver.
Vari finns Dalarnas styrkor för framtidens elproduktion?
– Den finns till stor del i vind- och vattenkraft. Framför allt vindkraft, där man också har en högre effektivitet jämfört med vattenkraften.
– Styrkorna för Dalarna är att vi har bra vindlägen och chans att bygga ut produktionen, redogör Mats Bengtsson.
Nyetableringar av vindkraft stöter inte sällan på opinion hos lokalbefolkningen.
– Det stämmer. Till viss del kanske det är så att “gärna vindkraft, men inte där jag bor”, resonerar Mats lakoniskt.
Han fortsätter betraktelsen över Dalarnas elproduktion genom att exemplifiera med Falu Energi & Vatten.
– De producerar i grunden fjärrvärme men skapar ju även el. Fler aktörer av det slaget hade varit positivt, men problemet i Dalarna är att vi har så pass små städer. Ett dylikt upplägg är då svårt att få ihop finansiellt.
Mats återkommer till vindkraften, och en reflektion över etablerandet av denna.
– Vi måste öka elproduktionen i länet, och vindkraften är viktig.
– En stöttesten är den stora tillståndsprocessen, som är något politikerna måste ta tag i, menar han.
Och nämner i sammanhanget det omfattande förloppet kring projekt Fageråsen i Malung-Sälens kommun.
Han inflikar att nämnda vindpark kan generera lika mycket kraft som Trängslets vattenkraftverk, som är ett av de största i kategorin.
För Dalarna förklaras också en svag punkt kopplad till just en enda punkt – där länet är anslutet till det nationella stamnätet.
Vilket tilldrar sig transformatorstationen i Repbäcken, några kilometer nordväst om centrala Borlänge.
– Det var därför det vid branden där, 2016, blev strömavbrott i hela Dalarna.
– Man blir sårbar. Därför har Svenska Kraftnät beslutat att Dalarna ska ha en till anslutningspunkt till det nationella nätet.
Han betonar att kommunerna själva inte kan begäras bli självförsörjande, med tanke på produktion kontra förbrukning.
– I städer som Falun och Borlänge finns tunga abonnenter som pappersbruken i Grycksbo och Kvarnsveden.
– Och om SSAB går över till fler elektrifierade processer blir det ytterligare en faktor. Vi måste som sagt satsa på att öka produktionen på regionsnivå och göra det nu. För jag antar att de inte kommer att sätta upp ett kärnkraftverk i Siljan, avrundar Mats Bengtsson med ett avväpnande skratt.
