Pandemin har påverkat var många jobbar. 26 procent av Faluns arbetstagare bedöms kunna distansjobba på heltid. I en granskning som ser storstäderna i toppskiktet landar Falun på plats 36 av landets 290 kommuner.
Foto: Sonny Jonasson

Distansarbetets bu och bä ur Faluns perspektiv

FALUN. Distansarbete spås få fortsatt framskjuten position i yrkeslivet. Geografisk hemvist avgör mångas möjligheter i sammanhanget. Falun tillskrivs överlag positiva attribut i tider av förändring. – Ett uttryck för att Falun är ett regionalt nav nära både offentlig och privat sektor, säger Fredrik Bergström på analysföretaget WSP.

I en unik rapport granskas nu kommuner och regioners egenskaper för distansarbete.
Fredrik Bergström, ekonomie doktor och affärsområdeschef vid WSP, klargör grundsyftet i den nationella närbilden.
Resultatet åskådliggör övergripande möjligheter till distansarbete baserat på var man bor.
WSP presenterar helheten som en inblick i vad som kan innebära både möjligheter och konsekvenser.

Där ringarna på vattnet kan upplevas positiva respektive negativa för olika delar av lokalsamhälle, näringsliv och marknader.
När landets 290 kommuner skärskådas i ämnet hamnar Falun på plats 36.
WSP – med kontor i bland annat just Falun – bedömer att 26 procent av Falufolket har möjlighet att arbeta på distans.
– Falun är en central punkt för Dalarna med en mängd verksamheter och ganska mycket förvaltning, konstaterar Bergström.
Och fortsätter:
– Faluns resultat är också ett uttryck för att staden är ett regionalt nav nära både offentlig och privat sektor.
Han tillskriver Falun goda egenskaper i fråga om kunskapsföretag och utbildning. Som enhet bedöms det ständigt växande 023-området som överlag positivt.
Men likt väldigt många andra städer innebär senaste årets gradvisa positionsförflyttning i arbetsmiljö utmaningar.

Fredrik Bergström, ekonomie doktor och affärsområdeschef på WSP. Foto: Oskar Hjelm

Fredrik Bergström ger sin syn på samtiden i anslutning till rapportens resultat.
– Det finns många faktorer i det här. Totalt cirka 30 procent av landets arbetstagare kan på ett smidigt sätt jobba hemifrån.
– Och således kan cirka 70 procent inte göra det.
Siffrorna ger inblick i stora volymer och potentiella dilemman.
– Att ändå så många människor nu och kanske också framöver arbetar hemifrån skapar ett förändringstryck.
– Exempelvis gällande kontorsfastigheter, där nedskärningar i ytor kan vara en aspekt.
När yrkesrollen delvis flyttar hem, spår Fredrik Bergström och WSP även att bostadsmarknaden känner en bris av förändringens tidevarv.

Härav tänker han att samhällsplanerare i såväl Falun som andra delar av Dalarna hamnar i visst fokus.
– Jobbar man i bostaden är det också möjligt att man väljer att bo lite mer på halvdistans, runtomkring själva centralorten.
Dessa stadsdelar kan då öka än mer i attraktion, men Bergström framhåller också att det här knappast innebär en avgörande utflyttning från centrum.
Dock en indikator på viss omdaning.
Som kan föda behov av ytterligare innovation på andra fronter.
– Jag tror att många får tänka till lite extra. I fråga om kontorsfastigheter, restauranger och handlare, exempelvis.
– Det kan tvinga fram en utveckling där det blir ännu viktigare med nytänk för att öka eller bevara stadskärnans styrkor.

I helfigur vittjas en verklighet där Falun står förhållandevis stadigt i rådande klimat för distansarbete och dess effekter.
Fredrik Bergström spår heller inte att städer och stadskärnor tappar avgörande i attraktivitet efter pandemin.
– Det kommer finnas ett fortsatt sug efter kreativitet, samarbete och mötesplatser, redogör han.
80 procent av Sveriges potentiella distansarbetare finns alltså i storstadskommunerna och landets större städer. Vilket Bergström och WSP menar kan påverka städer och samhällen i olika riktningar. Möjligheterna till distansarbete innebär som nämnts också en viss riskexponering.

Siffrorna är dock väntade.
– Här är resultatet av undersökningen det förväntade. De som främst kan jobba på distans är verksamma i tjänstemannasektor. Kort sagt de flesta som sitter framför en dator.
– Och många av dessa branscher och företag tenderar att trivas bra i lite större städer, säger Fredrik Bergström.

Hemmakontoret har i pandemins kölvatten blivit alltmer vanligt förekommande. Foto: Sonny Jonasson

Korta fakta ur “Ökat distansarbete – så påverkas svenska städer och kommuner”
▪ Mycket tyder på ökad andel distansarbete framöver.
▪ Totalt har cirka 1,3 miljoner av totalt 4,6 miljoner arbetstagare i Sverige yrken där distansarbete kommer att vara en möjlighet. Stora skillnader kommuner emellan.
▪ Flest potentiella distansarbetare finns i Solna – 56 procent. I andra änden hittas Surahammar på 11 procent.
▪ Knappt en fjärdedel av arbetsmarknaden kan jobba på distans i de delar av Sverige som är mer glesbefolkade och som inte har så stora centralorter.

Möjlighet till distansarbete i Dalarna
▪ Borlänge: 27 procent (plats 32 bland landets kommuner)
▪ Falun: 26 procent (36)
▪ Leksand: 23 procent (53)
▪ Ludvika: 22 procent (71)
▪ Malung-Sälen: 18 procent (130)
▪ Mora: 18 procent (134)
▪ Gagnef: 16 procent (184)
▪ Rättvik: 16 procent (199)
▪ Avesta: 16 procent (206)
▪ Vansbro: 16 procent (210)
▪ Säter: 15 procent (221)
▪ Älvdalen: 15 procent (234)
▪ Hedemora: 15 procent (237)
▪ Smedjebacken: 14 procent (248)
▪ Orsa: 14 procent (262)
Läs hela rapporten på wsp.com där bland annat begreppet “dag- och nattbefolkning” förklaras kunna bedöma mellanstora och större städers stadskärnor.
(Källa: WSP)

[YouPlayPlaylistPlayer video="2847" floating="3" ap mute pl=764 nt=10]
Facebook

Populärt på webben

Läs senaste numret av Lokalt i !

Artiklarna i E-tidningarna går även att lyssna på!

ANNONS