Lägg därtill det tuffa men ändå schyssta spelet, titta bara på de ständiga brottningsmatcherna som pågår bland bjässarna på linjen. Man ser dock aldrig några efterslängar, som
i många andra sporter.
De mångåriga kommentatorerna Robert Perlskog och den tidigare stormålvakten Claes Hellgren (214 landskamper) förgyller också handbollsmatcherna. De låter som ett gammalt gift par och stundtals är det nästan mer underhållande att lyssna på den samspelta duon än att se själva matchen. Så här kan det låta när duon är i farten:
Perlskog: ”Men vad nu? Så där får man väl inte göra, Claes!?”
Hellgren: ”Näe, egentligen inte men domarna blundade för det”.
Eller meningsutbytet när en målvakt gör mål:
RP: ”Och målvakten kastar över hela planen och gör mål! Hur många mål gjorde du under karriären nu igen, Claes?”
CH: ”Tre, fyra. Men sedan släppte jag in en miljon mål också…”
RP: ”Ja, ingen vidare målskillnad för dig där nej…”
Efter att själv ha spelat fotboll i nästan 30 år måste jag erkänna att jag börjar tröttna på det evinnerliga maskandet och de spelförstörande momenten i fotbollen.
Laget som leder matchen försöker döda tid i slutet genom att göra alla moment så lååångsamt som möjligt. Plötsligt kan det ta minst 45 sekunder att kasta ett inkast.
Och är det inte märkligt att det alltid är laget som leder vars spelare drabbas av ”kramp” i slutet av matchen och då måste sätta sig ner och få behandling av mirakeldoktorn innan de kan fortsätta spela, till synes helt obehindrade?
Handbollen är tvärtom med passivitetsvarning om laget inte försöker avsluta. Och om domaren blåser av anfallet för ett tekniskt fel eller något annat misstag av det anfallande laget är det bara att släppa bollen direkt och rusa hemåt för att försvara, annars bestraffas man med utvisning.
Tänk om något liknande kunde införas i fotbollen.
