ANNONS

Mats Bengtsson, vd för Dalakraft, ger nu sin syn på vinterns rekordhöga elfakturor samt en rigorös redogörelse över vad han anser vara landets och länets stora utmaningar inom produktion av elkraft.
Foto: Sonny Jonasson

Dalakraft-chefen: “Priserna har aldrig varit så här höga”

FALUN/DALARNA. De unikt höga elpriserna är hett omdiskuterade. Fakturorna når nya toppar i en trend många tycker är botten. Dalakrafts vd Mats Bengtsson hyser förståelse för konsumenternas oro. Och äger insyn i frågans omfattande kärna. – Det stämmer att priserna aldrig någonsin tidigare varit så här höga, och det är otroligt många faktorer som påverkar, konstaterar han.

Vid sidan av pandemins påtagliga samhällspåverkan är vinterns stora snackis elpriserna.
Att hålla hushållet i snurr via maskiner, belysning och värmekällor har aldrig varit dyrare.
Ett för många mollstämt ekonomiskt faktum.
Regeringen har aviserat ett sex miljarder kronor tungt stödpaket ur vilket hushåll kan få support utan att behöva ansöka om det. Maximal stödsumma är 2 000 kronor per månad för hushåll som månadsvis förbrukar mer än 2 000 kWh, och stödet omfattar denna vinters december, januari och februari.

De på flera håll rekordhöga prisnivåer som nu råder bekräftas av Mats Bengtsson, vd vid Dalakraft.
För Annonsbladet ger han sin syn på det hela i form av en rapport nära händelsernas centrum.
I helfigur skärskådar han ett dilemma med tentakler som sträcker sig från lokal nivå till internationella sammanhang.
– Ja, det är verkligen många bäckar små som bidrar till den verklighet vi ser i dag.
Bakomliggande orsaker till de mycket höga elfakturorna är ett kluster av aspekter inom kraftproduktion.

Mats tar avstamp cirka 150 mil söderut.
– En stor anledning är energipriserna nere i Europa. Och orsaken till prisuppgången på el i Europa kan som alltid härledas till ökade kostnader för de elprissättande kol- och gaskraftverken. De europeiska gasfälten sinar och Europa blir mer beroende av import. Främst från Ryssland.
– Dessutom är naturgasen som exporteras av Ryssland dyr. Utsläppspriserna, då delar av det som produceras ej är bra för miljön, är också de rekordhöga.

Han kliver vidare i ämnet och sätter fot på svensk mark.
– Norrut finns gott om el, i elområde 1 och 2 som har överskott.
– Men överföringskapaciteten i Sverige går inte för fullt. Vilket bidrar till underskott i område 3 och 4, där bristen är som allra påtagligast i område 4 som omfattar landets södra delar. Dalarna tillhör elområde 3, som också uppvisar tydlig brist på elkraft, förklarar Mats Bengtsson.

Mats Bengtsson, vd för Dalakraft. Foto: Sonny Jonasson

Häri vilar också det faktum att exempelvis Dalarna i dagsläget är till 40 procent beroende av importerad elkraft från norr och då i synnerhet elområde 2.
– Ja, på så vis är vi lite utsatta. Och priserna är nu som sagt höga, även om de är lägre än område 4 som är värst drabbat.
Vidare uppger han att det svenska kraftnätet är begränsat, vilket delvis har sin förklaring i att antal aktiva kärnreaktorer minskats.
Från att 1999 ha varit 12 är motsvarande siffra i dag 6.
– Kärnkraften kan beskrivas vara en kraftkälla som ständigt matar på. En bas. Men bufferten är till följd av minskat antal aktiva reaktorer mindre i dag än tidigare. 1999 producerades totalt cirka 70 terawattimmar och i dag är siffrorna cirka 43-45.

Han fortsätter:
– Jag anser att de kärnkraftverk vi har ska vara kvar och givetvis underhållas och utvecklas. Ska vi skapa nya kanske det ligger 20-30 år framåt i tiden. På kortare sikt, i detta sammanhang 10-15 år, är dock snarare ökad vindkraft det bästa alternativet för att öka produktionen av elkraft.
Här berör Bengtsson av honom identifierade svårigheter kring en expansion av vindkraften.
– Låt säga att det nationellt sett formuleras förslag att bygga vindkraft på en yta där man bedömer att så få som möjligt ska bli störda. När det sedan kommer till berörd kommun och invånare händer det att man inte ser den stora bilden utan bara sitt eget perspektiv. Ingen vill offra något, så att säga. Var ska vi under dessa förutsättningar då bygga ut vindkraften, frågar sig Dalakrafts vd.

Som också innebär stora tidsanspråk. Från idé till färdig vindkraftspark upp till 15 år.
Mats beskriver vad som påverkar detta.
– Vad som gör att det tar lång tid för ett miljötillstånd för en vindpark är själva miljöprocessen. Det kostar inget att överklaga, det är ingen som riskerar något. Detta plus kommunernas veto samt anslutning till ett nät.
– Och ju mer vindkraft vi har, desto stökigare blir helheten på grund av att vindkraften är en variabel där moder natur styr tillgången. I min mening behöver vi dock just mer landbaserad och havsbaserad vindkraft. Även mer vattenkraft.

Samtidigt – är det inte bra att det här omges av tämligen rejäla miljökrav?
– Det ska självfallet råda ett tydligt och medvetet miljötänk vid projekt som dessa. Men jag menar att det ibland kan nyttjas väl snävt. Att några få negativa röster kan göra att man då missar att det stora hela är övervägande positivt.

I stärkande syfte ser han också behov av att bygga ut Sveriges stamnät för kraftöverföring. Även de mindre näten av regional och lokal börd.
I händelse av rejäl kris rörande kraftresurser finns avtal med några av de allra största kunderna, exempelvis stora industrier, att bromsa sin förbrukning och för det kompenseras ekonomiskt.
Gällande produktionen av elkraft upplyser Mats även att det är sista kilowatten producerad under en timme som styr kostnaden för hela timpriset.
Därtill, inflikar han, gynnar inte nulägets höga elpriser en aktör som Dalakraft – som är en elhandlare som köper och säljer el, och således också är del av samma flöde av ökade produktionskostnader.
– Däremot har jag förståelse för att många nu tycker att det är tungt med dessa prisnivåer och att det kan kännas becksvart. Det kan dock svänga snabbt, och januari är hittills åtminstone lite bättre än december.

I den mening man som elkund själv kan påverka sin förbrukning och kostnad, nämner Mats ett knippe tänkvärda tips.
– Lite tillspetsat brukar det ju heta att den bästa kilowattimmen är den som inte förbrukas. Om man har timmätt elavtal kan man i möjligaste mån försöka köra bastu, diskmaskin, tvättmaskin och dylikt under kvälls- respektive nattetid. En luftvärmepump kan på sikt också vara en klok investering.
– Elpriserna är som högst under morgon och tidig kväll, fram till cirka 19.00. Sedan blir det lite billigare.

“Dalarna tillhör elområde 3 som uppvisar tydlig brist på elkraft”, säger Dalakrafts vd Mats Bengtsson. Foto: Sonny Jonasson

Han fångar upp den för såväl samtid som framtid enorma frågan om tillgång på elkraft.
– Kan tycka att politiken missar det här litegrann. Makthavare bör ta ett helhetsansvar och bortse från eventuella marknadskrafter för att landet ska få till stånd en generellt högre produktion av elkraft.
Och betonar:
– Det Sverige haft som komparativ fördel under alla år är billig el, och det är mycket viktigt att vi strategiskt fortsätter att verka för det.
– Dessutom elektrifierar vi i dag väldigt mycket. Det här är på det hela taget viktiga frågor, för de allra flesta vill sannolikt också fortsättningsvis ha tillgång till ström via två hål i väggen, säger Dalakrafts Mats Bengtsson.

Facebook

ANNONS

ANNONS