På Ica Kvarnen i Kvarnsveden har Anna Olsson och Susanne Bäckström precis packat klart en till omgång med nutellasemlor, nutelladagen till ära. Snart är det dags för fettisdagen och då lär det gå än fler semlor.
– Men först ska vi klara av alla hjärtans dag, säger Susanne Bäckström, som jobbar i delikatessen.
Och ja, de har haft funderingar på semlor med hjärtan.
Under högsäsong gör de 250-300 semlor om dagen. Under fettisdagen blir det drygt 1 000 semlor.
– Semlorna säljs ända fram till veckan innan påsk, berättar Susanne Bäckström.
– Vanligtvis har vi vanliga semlor med mandelmassa och semlor med vanilj. Tidigare i veckan hade vi semlor med kardemumma i degen, berättar Anne Olsson, även hon jobbar i delikatessen.
Hon berättar även att de gör bland annat smörgåstårtor, sallader och matdosor.
Många matdosor köps av hemtjänsten på uppdrag av pensionärer som i dessa pandemitider inte själva går till affären och handlar.
Men hur det är med åtgången av semlor till gruppen, avslöjar inte informationen.
Varje år brukar en ny variant av semlor få se dagens ljus. Även tävlingar pågår, som Arlas tävling om ”Stans bästa semla”.
Semmelhistoria
Semla, även kallad fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller, i versionen med varm mjölk, även hetvägg, är ett slags bakelse av ljust vetebröd med fyllning av mandelmassa och grädde. Bullen förekommer i olika former i Skandinavien, Finland och Estland, och är associerad med fastlagen före påskfastan; särskilt fettisdagen men också blåmåndagen, då den äts enligt traditionen.
Särskilt under 2000-talet har det blivit vanligt att butiker och konditorier saluför olika varianter av semlor för allergiker, konsumenter med särskild kosthållning eller konsumenter som bara önskar variation, till exempel med laktosfri grädde, med vaniljkräm i stället för mandelmassa, med glutenfritt bröd eller där grädden och mandelmassan blandats.
Källa: wikipedia.org.
Fettisdagen
Ursprungligen bakades semlan som vanligt bröd utan kryddor. Så småningom började man söta brödet med honung och grävde ur inkråmet, som man blandade med grädde eller kokade ihop med grädde och smör. Mandel började användas i semlor under 1700-talet.
Fettisdagen betyder fet tisdag och handlade ursprungligen om att äta fet mat innan det var dags för 40 dagars fasta som varade fram till påsk.
1953 bötfälldes några bagare i Malmö som börjat baka semlor redan i januari. Då var det förbjudet att baka och sälja semlor innan fettisdagen.
Det blev sedan en svenska tradition att äta semlor varje tisdag under fastans sju veckor.
Ända sedan 1500-talet, då semlan gjorde sin entré i Norden, har man experimenterat med semlans form och smak.
Lite kuriosa är att man i Finland äter semlan med hallonsylt i stället för mandelmassa och i Norge och Danmark fyller man den i stället med sylt, vaniljkräm eller choklad. I Göteborg har man ibland hackad mandel och pärlsocker på locket i stället för florsocker.
Källa: Arla
