Infram – infrastruktur för framtiden. En rubrik som nu samlar både röster och resurser av beslutstung dalabörd.
Fundamentet i den företagsamma framtoningen för länets utveckling uppges vara stadd i åratal av erfarenhet.
Den framstötning som nu sker är därtill försedd med en färsk analys färgad av de enorma kliv flera städer tar på industrifronten.
Bärande balk i en omfattande satsning är att lyfta kunskapen om Dalarnas viktiga position.
Och i synnerhet att stärka hållbara transporter för både samtid och framtid.
För att lyckas i detta måste infrastrukturen för dessa transporter tillses stora resurser, menar krafter i initiativets framkant.
– Det är det vi nu har uppvaktat regeringen i syfte att säkra. Vi vill att de ber Trafikverket titta på ett ekonomiskt industripaket som kommer Dalarna till gagn, redogör Jan Bohman (S) som är kommunstyrelsens ordförande i Borlänge.
Han fortsätter i ämnet:
– Det håller inte att, som Trafikverket tidigare gjort, snarare snörpa åt runt ett stort område vi brukar kalla för “Sveriges midja”. Northvolt sade på ett ungefär “ok, vi etablerar här, men ni måste säkra att det tar max två timmar med tåg mellan Borlänge och Stockholm”. Ett av många exempel på att tåginfrastrukturen är en av flera avgörande faktorer för länets utveckling och kompetensförsörjning.
Snabbare, och i möjligaste mån fler fossilfria och alltså i stor utsträckning kollektiva transporter är i tydligt fokus.
Detta när Infram, politik och näringsliv siktar mot stora investeringar i Dalarnas förmåga att hantera såväl in- som utflöden av både människor och materia.
De fysiska jättevener som utgör subjekt i sammanhanget är Bergslagsbanan, Dalabanan, Bergslagsdiagonalen och E16.
Sofia Berglund och Mats Lindqvist, strateger vid Infram, påtalar länets växtvärk som något positivt – om denna möts av utökade resurser.
– Dalarna är nästan att likna vid en geografisk pulsåder. Ett nav med stor betydelse för flöden i samtliga väderstreck, betonar Sofia.
– Nu kraftsamlar vi för att nå ut med Dalarnas nationella betydelse, att lyfta upp hela länets enorma funktion och potential. Det är ett obestridbart faktum att den här regionen är en väldigt central spelare inom segment som produktion, export och turism.
Mats nickar instämmande och sätter grön prägel över formuleringar som önskas nå praktisk verklighet i nära förestående framtid.
– Vi vill i och med det här möjliggöra ett ökat kollektivt resande inom landet. Här är som sagt järnvägens kapacitet mycket viktig.
Han utvecklar:
– Men även bilresandet är föremål för önskan och krav på mer hållbara transporter. Ska vi nå framgång i det arbetet måste vi även rikta medel till att utöka laddinfrastrukturen för främst elbilar. Det här är stora frågor som hela samhället nu står och funderar på, och vi vet vad som krävs för att Dalarna ska göra framsteg.
Mats Dahlberg, tidigare såväl ordförande i Partnerskap Bergslagsbanan som kommunalråd i Falun, guidar vidare längs en gemensamt ritad kurs med kapacitet som förtecken.
– Det finns ett inbyggt problem i hela den här processen. Det råder obalans mellan kravet på utveckling och den faktiska utveckling som sker. Dessa har under lång tid inte färdats parallellt.
I likhet med Jan Bohman konstaterar han att individkompetens och produktionsexpertis nu åter uppvisar tydligare inhemsk tyngd, till skillnad mot ett tidigare bitvis mer dominerande internationellt perspektiv.
Och att man härav måste säkra transporter och skapa gynnsamma förutsättningar för länet att växa.
Bereda väg för bra platser för människor att bo och arbeta i.
– Därför måste vi eftersträva bättre balans mellan branschkrav och infrastrukturens utveckling. När järnvägen häromkring utgör en flaskhals uppstår stora fördröjningar som skapar revor i en väv som sedermera går sönder, beskriver Dahlberg i dag rådande problematik.
Dahlberg, Bohman, Berglund och Lindqvist utgör en kvartett i ett större handlingskraftigt sammanhang med Dalarnas voluminösa väl och ve för ögonen.
Nu plockar länet aktivt hem än större styrka i produktion och miljötänkande ansatser.
Vilket av samtliga betonas vara viktiga länkar i värdekedjor som alla landar i insikter nära infrastrukturens väsentliga position.
Förutom Northvolt noteras nu även industriella steg modell större tas under försyn av såväl det nya datacentret i Falun som Hitachi Energys stora framryckning i Smedjebacken.
Miljardprojekt på dalamark.
Vad kan hindra denna ambition att storsatsa på infrastrukturen?
– Rent konkret är det ju i så fall brist på pengar från staten samt konkurrens från andra aktörer, redogör Jan Bohman.
Varpå han utbyter fraser med Mats Lindqvist, Sofia Berglund och Mats Dahlberg som i sammanfattad kontext sätter positiv ton för Dalarnas utsikter i frågan.
Att länet uppbär en ledande roll som nu står redo att förvalta resurser av enorm vikt för invånare och industri – med infrastrukturen som bas.
Bohman sätter ord på en samstämmig hållning som agerar front i det vidsynta arbete som nu omger det hela.
– Styrkan med Infram är att vi har en gemensam kraft. Via ett tydligt, regionalt välsynkat och samlat tilltal har vi mycket att vinna.
Fakta – Infram
Infram består av fyra väg- och järnvägsstråk som passerar igenom 7 regioner, 38 kommuner och berör 1,2 miljoner invånare.
Samarbetet innefattar bland annat ordförandeskap och engagemang från följande politiker:
▪ Partnerskap Bergslagsdiagonalen, Leif Pettersson (S), kommunstyrelsens ordförande i Ludvika
▪ Partnerskap E16, Jan Bohman (S), kommunstyrelsens ordförande i Borlänge
▪ Partnerskap Bergslagsbanan, Bengt Storbacka (S), kommunstyrelsens ordförande i Lindesberg (nyligen efterträtt Mats Dahlbergs post inom Bergslagsbanan)
▪ Intresseföreningen Dalabanan, Anna Hed (C), kommunstyrelsens ordförande i Mora
(Källa: Infram)
