Foto: Lisa Björklund

Anki från Nyhammar startade Förskoleupproret

LUDVIKA. För nio år sedan, 2013, fick Anki Jansson idén att starta ett förskoleuppror på Facebook. Gruppen växte snabbt och har nu 35 200 medlemmar.

Syftet med Förskoleupproret är bland annat att påverka så att barngrupperna minskas och att antalet utbildad personal ökar. Anki Jansson vill också att tystnadskulturen i det kvinnodominerade yrket bryts.
– Det finns till exempel de som inte får ut sin rast men inte vågar säga något av rädsla för att uppfattas som besvärliga. Många arbetar ”gratis” för att man inte hinner med sina arbetsuppgifter under arbetstid.
För att få folk att berätta om sin vardag, vädjade Förskoleupproret till alla som arbetar i förskolans värld att anonymt skriva och skicka in sina berättelser. Från hela landet fick de in 1 600 berättelser.
Dessa har nu samlats i ett offentligt dokument under namnet #Pressatläge.

Bildtext: Anki Jansson startade Facebookgruppen Förskoleupproret 2013. Foto: Privat

Här några exempel från Ludvika och Smedjebacken.
Ludvika: ”Har idag sagt upp mig. Känner en sådan befrielse i att sluta på jobbet som jag älskar. Det är inte barnen, det är förutsättningarna. Jag vet inte vad jag kommer att göra om tre månader och det är pirrigt. Men en sak vet jag, jag behöver inte ha ont i magen varje morgon över om jag har kollegor på jobbet. Jag behöver inte ”sänka mina ambitioner” längre, jag behöver inte vara bläckfisk eller inte hinna med föräldrar som vill prata. Jag ger upp mitt underbara arbete…”
Ludvika: ”Trodde aldrig att JAG skulle vara en person som kör slut på mig på jobbet. Jag tycker att jag är rätt bra på att lämna jobbet på jobbet. Men så hände det. Jag var gravid och jobbade. Vikariebrist. Vi fick hoppa runt i huset och täcka upp för varann. Samtidigt som vi hade inskolningar och skulle planera för terminen. En dag flimrade det för mina ögon när jag satt och planerade. Bestämde mig för att åka hem. Skulle skriva åt maken att jag hämtar barnen från förskolan men tappade alla ord och kunde inte skriva.”
Smedjebacken: ”Jag har drömt om att vara förskollärare sen jag själv var liten och gick i förskolan. Nu har jag jobbat ett år och känner redan att den yrkesroll som jag så länge drömt om är långt ifrån dagens verklighet. Allt det som gör detta yrke så underbart är det som man inte hinner med längre – lärorika stunder och diskussioner med barnen, reflektioner med kollegor och tid att se varje barn har bytts ut mot ”löpande band” principen där det enda man hinner med är enkel barnpassning och knappt det. Är det meningen att jag ska bli glad när det är många barn sjuka för att det känns som jag äntligen har lite tid, ork och möjlighet till en pedagogisk verksamhet då?”

Facebook

Populärt på webben

Reporter

Snabblänkar

ANNONS

Läs senaste numret av Lokalt i !

Artiklarna i E-tidningarna går även att lyssna på!

ANNONS