Veronica Forssling är KBT-terapeut och arbetar med stödsamtal på Kvinnojouren i Borlänge. Hon har också målat de tavlor med kvinnomotiv som pryder väggarna i jourens konferensrum.
– Jag är konstnär på fritiden, berättar hon.
Veronica och verksamhetschefen Emma Momqvist bjuder på kaffe och berättar om jourens 40 år i Borlänge.
– Vi var en av de första jourerna i Sverige, berättar Emma.
De är två av fem heltidsanställda. Jouren har också 40 ideella jourkvinnor.
– Men vi skulle behöva vara fler.
Har ni kö?
– Nej, tröskeln hit ska vara låg. Det ska vara enkelt att nå oss snabbt. Men vi får prioritera hårt bland den utåtriktade verksamheten, säger Emma.
Hon har varit anställd i tre år och Veronica i fem. Under den tiden har de sett hur våldet mot kvinnor ökat – särskilt under pandemin när många kvinnor blev isolerade i hemmet. Men eftersom antalet telefonsamtal gick ner var det inget de först förstod.
– Men sedan startade vi en chatt, precis som tjejjouren hade, och den blev full fem dagar i veckan, berättar Emma.
För Veronica som deltog i många chattar blev det en chock.
– Oftast ringer ju våra stödsökande efter våldet, men nu hamnade jag mitt i våldet och fick var och varannan gång uppmana kvinnan att ringa 112.
Ytterligare en chock kom när hon insåg att många som misshandlades var gravida.
– Våldet kan oftast trappas upp under graviditet och det är lika vanligt som att få graviditetsdiabetes eller havandeskapsförgiftning. Två procent utsätts, förklarar Emma.
Våld mot kvinnor kan se olika ut. Experterna räknar med psykiskt, fysiskt, sexuellt och ekonomiskt våld.
– Det är vanligast med psykiskt våld, men det är svårt att ta på, svårt att bevisa, säger Veronica.
– Många utsätts för flera olika typer av våld, fortsätter Emma
I de allra flesta fall börjar förhållandet passionerat och övergår långsamt i svartsjuka och att kvinnan kontrolleras.
– I vårt digitala samhälle finns det fler sätt att kontrollera en person. Genom en parkeringsapp kan mannen lista ut var kvinnan parkerat, vilket kan vara nog för att hon ska bli anklagad för otrohet, till exempel.
En del kvinnor som till slut kommer till jouren tycker inte att de är tillräckligt utsatta för att söka hjälp.
– Men våldet har blivit så normaliserat att de inte ser det.
Emma betonar att det inte finns någon typisk misshandlande man eller utsatt kvinna.
– Nej, det kan vara precis vem som helst. Och man ska aldrig tro att man är ensam.
Trots att de många gånger får höra fruktansvärda historier ger arbetet Emma och Veronica mycket.
– Det finns många solskenshistorier och det känns så bra att få vara med i hela processen när en kvinna blir stärkt och tycker att “Nu får det fan vara nog”, säger Veronica.
Hur ser ni på framtiden?
– Om man fick drömma så skulle vi inte alls behöva finnas, men så blir det nog inte, svarar Emma.
Vad tror ni kan göra att våldet mot kvinnor minskar?
– Tidiga insatser. Att prata med barn redan i låg- och mellanstadiet och att försöka bryta normerna för hur killar och tjejer ska vara, säger Emma.
Veronica ger ett exempel:
– Tänk att en liten kille nyper en tjej och tjejen får höra att “han är nog kär i dig”. Då ska man alltså bara acceptera att han gör illa en, utbrister hon.
För att motverka mäns våld och skydda kvinnor och barn tror kvinnojouren att samarbete med både civilsamhälle och myndigheter är viktig.
– Och vi önskar också att vi kvinnojourer hade en stabil och långsiktig finansiering. Annars kan fler vinstdrivande aktörer öppna skyddade boenden. De kan oftast inte lika mycket om våld som vi och det ser vi som en risk, säger Emma.
Borlänge kvinnojours 40-årsdag uppmärksammas den 4 november med ett evenemang på Maximteatern då skådespelerskan Sissela Kyle föreläser om kvinnors rättigheter under de senaste hundra åren.
Fakta/Varningssignaler
Här är några av de varningssignaler som anhöriga bör vara uppmärksamma på:
Kvinnan begränsar sina sociala kontakter.
Hon anpassar sig mycket efter sin partner.
Hon blir en annan i hans närhet.
Hon kollar telefonen hela tiden eftersom han skickar sms oupphörligt.
Hon säger att det är “bråkigt hemma” när det i själva verket är han som utsätter henne för våld.
Fakta/Så stöttar du en utsatt kvinna
Om man som anhörig är orolig för att en kvinna utsätts för våld och det finns barn i familjen kan man vända sig till socialtjänsten. Annars är det kvinnan själv som väljer om hon vill ha hjälp.
“Det kan vara otroligt frustrerande att vara anhörig, men man behöver invänta att personen är redo”, säger Emma Momqvist som ger några råd:
Tala om vad du ser, att du är orolig och att du vill hjälpa.
Sedan är det viktigt att stå kvar, så att kvinnan – när hon är redo – vet att det finns någon som uppmärksammat hennes situation och fortfarande vill hjälpa.
Fakta/Kvinnojouren Borlänge
Kvinnojouren i Borlänge startade som en av de första i Sverige 1982 efter initiativ av en grupp S-kvinnor.
1984 fick föreningen sitt första skyddade boende och året efter sin första projektanställning på halvtid.
1987 började jouren samarbeta med Borlänge kommun och fick ta emot föreningsbidrag.
Sedan dess har verksamheten stadigt vuxit. I dag har jouren fem heltidsanställda och 40 ideella jourkvinnor, vilket gör den till den största jouren i Dalarna.
Föreningsbidraget på 2,2 miljoner från Borlänge kommun är den största inkomstkällan, men jouren får också statsbidrag, bidrag från fonder och är beroende av gåvor och medlemsavgifter för att få verksamheten att gå ihop.
I fjol tog 174 nya kvinnor kontakt med kvinnojouren i Borlänge. Fram till september i år ha 168 gjort samma sak. I fjol var antalet stödsamtal 2 625 och boendenätter 748 i stödboendet.
Sedan 2018 finns också Tjejjouren Dalia i verksamheten.
